Om mig,

[hovnarr]

Fast man kanske inte ska blanda ihop "spöken" med klärvojans? Eller hör det ihop?

Ja och ja. Man ska inte blanda ihop "spöken" med klärvojans. Men det hör ihop. Jag föreställer mig att när man öppnar sig för ett andligt skådande så får man allt på köpet. Det går inte att lära sig att läsa och sedan bara läsa de snälla orden i en bok. Sen kan det komma stötvis för olika personer - man kanske har lätt för att höra saker, eller känna saker osv.

Jag tror inte heller att man medvetet ska söka efter övernaturliga grejer, som spådom och andeframkallande.

Av vilken orsak skulle man göra detta, för att utföra vems vilja? Innan Jesus överlämnar sig tvivlar han ju om han gör rätt och vänder sig till Gud för att få vägledning - inte för sin egen skull, utan för Guds skull. Samtidigt ber han bokstavligt talat Petrus dra åt helvete (gå din väg Satan) när han tidigare försöker få honom på andra tankar. Jag tror alltså att det handlar om vems råd man söker och i vilket syfte.

Att kasta ungarna på elden är ju för övrigt moraliskt vidrigt oavsett om något övernaturligt är inblandat eller ej.

Först efter domedagen kan vi leva lyckliga.

Eller är det så att först när vi lärt oss leva lyckliga kommer domedagen? Först när det finns tillräckligt av både agnar och vete och vi har skördat blir det räfst och rättarting. Först när man sprungit i mål blir det prisutdelning. Skulle man vårstäda huset innan man funnit tillräckligt mycket som är värt att fylla det rena huset med?

[Lisen]

Fast man kanske inte ska blanda ihop "spöken" med klärvojans? Eller hör det ihop?

Ja och ja. Man ska inte blanda ihop "spöken" med klärvojans. Men det hör ihop. Jag föreställer mig att när man öppnar sig för ett andligt skådande så får man allt på köpet. Det går inte att lära sig att läsa och sedan bara läsa de snälla orden i en bok. Sen kan det komma stötvis för olika personer - man kanske har lätt för att höra saker, eller känna saker osv.

Aha. Ja, det låter som en trovärd beskrivning! Fast skulle vem som helst kunna "öppna sig" för det då? Eller kan man ha "klärvojantisk dyslexi" så att man helt enkelt inte kan lära sig att ta in såna grejer? En del kan ju se det ända från barndomen utan att ens veta att det är något speciellt, alltså har de inte medvetet "öppnat sig".

Jag tror inte heller att man medvetet ska söka efter övernaturliga grejer, som spådom och andeframkallande.

Av vilken orsak skulle man göra detta, för att utföra vems vilja? Innan Jesus överlämnar sig tvivlar han ju om han gör rätt och vänder sig till Gud för att få vägledning - inte för sin egen skull, utan för Guds skull. Samtidigt ber han bokstavligt talat Petrus dra åt helvete (gå din väg Satan) när han tidigare försöker få honom på andra tankar. Jag tror alltså att det handlar om vems råd man söker och i vilket syfte.

När Jesus vänder sig till Gud i bön kallar jag inte det för att han håller på med andeframkallande eller spådom. Be får man ju göra i allra högsta grad. Men det som Tjatjana citerade från GT handlar väl ändå om lite andra grejer, som att kalla fram de döda. Givetvis handlar det mesta om i vilket syfte man gör något, men vissa grejer, som andeframkallande, verkar det som (av GT) att vi helst ska låta bli överhuvudtaget. Varför? Tja, kanske för att människan är ett svagt väsende som lätt spårar ur...

Först efter domedagen kan vi leva lyckliga.

Eller är det så att först när vi lärt oss leva lyckliga kommer domedagen? Först när det finns tillräckligt av både agnar och vete och vi har skördat blir det räfst och rättarting. Först när man sprungit i mål blir det prisutdelning. Skulle man vårstäda huset innan man funnit tillräckligt mycket som är värt att fylla det rena huset med?

Oj, såg nu att mitt citat ser ganska deprimerande ut. Såklart kan vi leva lyckliga även i livet här - jag är själv hur lycklig som helst - men jag borde ha skrivit "Först efter domedagen kan vi leva utan synd och problem.".
När det gäller när domedagen kommer så står det ju i NT att den kommer som en tjuv om natten, att ingen kan veta när det sker. Dock kan vi läsa av tidens tecken när dagen börjar närma sig. Och det som står i NT om sista tidens tecken är inte direkt att folk då kommer att ha lärt sig att ta hand om varann, tvärtom så står det att barn börjar göra uppror mot sina föräldrar, syskon mot varann, mycket krig och elände och många naturkatastrofer. Med andra ord det som händer nu.
Men det du skrev om agnar och vete håller jag med om - Herren måste ha hunnit samla hela sin fårahjord innan domedagen kommer, och när det sista fåret är funnet då smäller det!

Nä, jag borde ha gått och lagt mig för länge sedan. Trött som en sengångare.
(Svarar på ditt andra inlägg (i ämnet "finns Gud" tror jag det var) en annan dag. För trött nu.)
/Lisen

[Tatjana]

Jodå, visst har vi en god Gud, och det var Han som satte oss här. Men när vi syndade mot Gud så förbannade han jorden (1Mos 3:17-19).

Innan han förbannade jorden växte det frukt att äta fritt från träden och vatten att dricka direkt ur källorna, vad gud gjorde var att göra bekymmer för Adam att kunna fixa mat åt Eva.

1 Mos 3:17

Till mannen sade han:
”Du som lyssnade till din hustru
och åt av trädet som jag förbjöd dig att äta av,
förbannad skall marken vara för din skull.
Med möda skall du hämta din näring från den
så länge du lever,



Detta är däremot MYCKET intressant, vad tror du att detta betyder?
1 Mos 3:15

Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan,
mellan din avkomma och hennes:
de skall trampa på ditt huvud
och du skall hugga dem i hälen.”

Varför Gud skapade jorden är en väldigt svår fråga, och jag undrar om vi verkligen behöver veta det...

Vad lustigt, vi tänker helt olika.
Varför gud skapade jorden är ju svaret på allting. Fast vi vet varför, bibeln ger oss svaret:

1 Mos 1:12
Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott.

Han skapade jorden och livet för att han älskade det och ville dela med sig. han skapade människor som kunde och kan njuta av hans skapelser. visst säger du och drar parallelen med mannen i grottan som aldrig sett utsidan-himlens prakt kan du aldrig veta, du kanske till och med tycker att jag sätter mig upp mot gud genom att påstå att jag vill leva på jorden. Men jag ser det som såhär, när jag läser bibeln så står det inte någonstans att jorden är till för att vi skall testas. Jorden är till för att vi skall njuta av den.
För den delen om Adam och Eva inte hade syndat hade de ju fortfarande levt här på jorden, skulle gud plocka bort dem då? Varför skapade han dem där då från början, jag har så svårt att fatta det.
Hej hopp

[hovnarr]

En del kan ju se det ända från barndomen utan att ens veta att det är något speciellt, alltså har de inte medvetet "öppnat sig".

Tja, jag tror på reinkarnation och att de flesta som har andligt seende från barndomen öppnat sig i ett tidigare liv. Jag tror att alla har potentialen till det, men att man kan ha olika svårt för det. Och att det är tämligen mödosamt för de flesta.

Givetvis handlar det mesta om i vilket syfte man gör något, men vissa grejer, som andeframkallande, verkar det som (av GT) att vi helst ska låta bli överhuvudtaget. Varför? Tja, kanske för att människan är ett svagt väsende som lätt spårar ur...

Låter rimligt. För deras eget bästa bör barn inte leka med elden. Ändå finns det brandmän.

Dock kan vi läsa av tidens tecken när dagen börjar närma sig. Och det som står i NT om sista tidens tecken är inte direkt att folk då kommer att ha lärt sig att ta hand om varann, tvärtom så står det att barn börjar göra uppror mot sina föräldrar, syskon mot varann, mycket krig och elände och många naturkatastrofer. Med andra ord det som händer nu.
Men det du skrev om agnar och vete håller jag med om - Herren måste ha hunnit samla hela sin fårahjord innan domedagen kommer, och när det sista fåret är funnet då smäller det!

Just. Men barn har gjort uppror mot sina föräldrar länge. Säkert beklagade sig redan de gamla grekerna över "dagens ungdom". Och varför skulle budet "Ära din fader och din moder" tillkommit i GT-tid om barnen redan ärade sina fäder och mödrar? Likaså har krig och elände förekommit i hög utsträckning i alla tider. Historiskt är en stor andel av jordens befolkning i fred just nu, jämfört med tidigare epoker. Så jag tror mer på att räkna får än olyckor, om man nu ska ägna sig åt att förutsäga domedagen - som ju ändå kommer som en tjuv om natten.

Men jag ser det som såhär, när jag läser bibeln så står det inte någonstans att jorden är till för att vi skall testas. Jorden är till för att vi skall njuta av den.
För den delen om Adam och Eva inte hade syndat hade de ju fortfarande levt här på jorden, skulle gud plocka bort dem då? Varför skapade han dem där då från början, jag har så svårt att fatta det.

"De ska va gött å leva, annars kan de kvitta, fiiiint å leva...". Inte för att testas kanske, men för att vi ska fostras - av både njutning och möda. Bara njutning dög ju tydligen inte för Adam! Det passar inte människan med enbart stekta sparvar och manna från himlen. Okej då, då får vi hela den mänskliga upplevelsen. Varje dag sin "beskärda del av sorg och smärta; glädje, vila och behag" (Blott en dag). Tanken är att detta ska göra vete tills det är dags att skörda. Tror jag.

[Tatjana]

Bara njutning dög ju tydligen inte för Adam! Det passar inte människan med enbart stekta sparvar och manna från himlen. Okej då, då får vi hela den mänskliga upplevelsen.

Jag ser det inte så.
Snarare att Adam av okunskap åt av frukten. Eva blev förledd och lurad.
Trodde ju att hon skulle bli lika vis som gud. Adam lurades av sin hustru.
Ingen av dem gjorde det med tanke på att de ville ha mer sorg, men det var dit det ledde.
Jag tror att tex ett förhållande kan vara bra men att man ändå kan vara otrogen-då tillfället bjuds.

[hovnarr]

Gud hade förbjudit dem att äta från äpplet. Ändå åt de. Varför? Glöm ormen för ett slag.

En förälder förbjuder sitt barn att leka med elden. Det finns en tanke bakom. När barnet får en förståelse för elden tycker det kanske att det vet bättre än föräldern och känner sig redo att ta konsekvenserna av sin lek.

OM det nu skulle bli så att huset brinner upp, då hade det ju varit bättre att låta bli leken. Eller? Det kanske leder till ett bättre hus i slutändan... Nåväl, människan är nyfiken och leklysten.

Människan (Adam och Eva) trodde alltså inte gud om att veta bättre än de själva. Bara sötebrödsdagar var inte nog, utan de önskade stilla sin nyfikenhet och bli mäktiga som gudar. Foglighet och njutning var inte nog. Så då ställde människan till ofog. Och då fick hon ta konsekvenserna av det.

Givetvis önskade inte människan att hon skulle få det sämre, men hon var inte nöjd med status quo. Så hon tog en risk. Och ormen fick sig ett gott skratt, han skäms ju inte för sig och VET hur bra han har det.

Men vet du, jag tror ormen hade rätt. Visst kan vi bli visa som gudar, men ormen glömde tala om att det är en mödosam väg att vandra.

[Tatjana]

Hur kan vi då känna igen lyckan första gången vi möter den?

[Tatjana]

Men vet du, jag tror ormen hade rätt. Visst kan vi bli visa som gudar, men ormen glömde tala om att det är en mödosam väg att vandra.

Kan ju inte totalt förneka din hypotes där: Vi är skapade i likhet med gud och har egenskaper som vishet osv.
När jag påstår ideligen, gladeligen, att gud är den högste visheten så menar jag ngt i stil med: Därifrån kommer vår vishet från början.
Därifrån finns visheten till/i allt.

Vi har under åren som gått (har ju haft ngra på oss) försökt att göra saker så bra som möjligt för oss. Det är ju det som hela strävandet avser: Längre och lyckligare liv, friskare hälsa, mer pengar för att kunna roa oss mera, mer skratt genom tjockare skrattböcker, mera mat genom fetare hamburgare, mer smaker skeppas över atlanterna.
Ja du förstår säkert vart jag vill komma.
Detta eviga strävandet kan vi för enkelhetens skull dela in i cykler eller om du gillar musik, strofer, eller astronomi, eror eller bibeln tider och en tid (otid). För mig är det likväl ett evigt långt sökande.
Vissa vill bli som gud, nära gud, nära alltet, i alltet, nirvanan, klimaxet och evighetens evighet (amen )
vi söker efter skrifterna letar efter skatterna, talar med spökena och tolkar i korten. Men även detta är ju bara ett sökande.
Fast grund(skolan) för att kunna klara sig, jobbet för att göda sig, vidareubildning för att skola sig, sökande sökande.
Är du lyckligare nu än för tre år sedan? kanske, kanske inte.... kommer du att vara lyckligare om tre år...
helt säkert är inte att du ens lever om tre år... visst.
Inte skall du lägga dig att dö, men det är ju rätt jobbigt att (inte)veta.
Har du upppnått lyckan? söker du samma medel igen?

Varför inte sätta sig ner en liten stund, ta det under ett toabesök eller två och fundera: Detta skeppet, sjunker det eller är det jag som inbillar mig?(inte det skeppet... syftade på jorden/världen, är inte tysk. )
Hur många människor bor det i Irak igentligen? Hur mycket pengar kan vi skicka till Shipiboindianerna? Varför är bananerna dyra? Se ut genom korpgluggarna och ut i världen, jädrans vilken orättvisa det är... VARFÖR?
Om nu mänskligheten skulle bli visare... hur i hela friden kan det bara bli sämre och sämre och sämre? Jag tror att det är dags att hissa vitt, visa strupen, ta upp handsken och ångra att man kastat den, skicka ett förlåt vykort och se sig om efter alternativ. Svälj stolheten tillsammans med det fina årgångsvinet och inse fakta: Vi är inte gud. Inte en enda människa som ligger för döden kan jag väcka åter, inte ett enda barn som dör av svält blir mätt av att jag gråter.

Satan erbjöd Eva ett träd, inte bara gott att äta utan även vackert att se på. Myntet hade en baksida, en baksida även vi får leva med.

Som Paulus säger... allt detta jag ser visar sig för mig vara "ETT JAGANDE EFTER VIND"

En längtan till frid.

[Tatjana]

Nja, det va ju inte paulus, det var Salomo... skulle bara se om ni va me!

[Tatjana]

Jag läste om petrus och hans tankar skavde ngt i mitt inre. Jag insåg att gud som jag uppenbarligen tror på kan acceptera (inte försätta) människor i situationer för att utveckla deras/våras andliga förmågor.

(Heb 2:10) måste han låta honom som leder dem till frälsningen bli fullkomnad genom lidande.

Det talas om jesus här. Och det talas ju inte om själva  handlingen eller att han skulle behöva dö utan det talas om att han var tvungen att lida, för att kunne förstå människor som lider (och därigenom bli fullkomnad).

Så det är kanske möjligt ändå, att det ger någon slags positiv respons att vara med om svårigheter.

Tydligen talar ju Petrus om detta ganska mycket: för att äktheten i tron skall testas måste man genomgå prov.
Och Jakob menar att denna äktheten bringar uthållighet.

Jag läste också att anledningen till att Mose fick gå så länge i öknen med hebreerna var just för att få tålamod (genom prov).

där ser man...

[Tatjana]

varför inte surfa in på www.watchtower.org ?

[Tatjana]

Människor ifrågasätter varför vissa blir troende och inte andra. I våran del av världen så har man fått stämpeln "ngt smartare" eller mer "utbildad" om man inte tror på Gud eller lever efter någon tro, men om man ser till andra länder så är det just tron som gör att man kan vara en "begåvad" person. Hur kommer det sig att det har blivit så tror du? Är vi mer intelligenta nu för tiden?

och är det ett mål vi borde sträva efter?

Varför klarar människor som har regler bättre av att sköta en familj ett privatliv och ett arbete. om vi är skapade att bli mer och mer utvecklade intelligenta och utbildade, hur kommer det sig att världen blir mer och mer ond att relationerna till och med inom familjerna är hemska?

Och du kankse menar att man kan ha regler även om man inte tror på Gud, men frågan är ju då... vilka regler? och vad får dig att följa dem även om det inte alltid är till gagn för dig själv?
Borde vi inte veta bättre? om det nu är så att vi är så smarta?

[Tatjana]

Japp!! jag är ett Jehovas vittne.... so bring the missils on...

Jag vet vad jag tror på och kan absolut svara för mig!

[Algotezza]

Japp!! jag är ett Jehovas vittne.... so bring the missils on...

Jag vet vad jag tror på och kan absolut svara för mig!

Jag hade ett JV som kom till mig var vecka på 70-talet för Bibelstudier, när jag lästa filosofi, och jag köpte minst en halvmeter färgglada böcker och plöjde igenom dem. Jag prenu,mererade också på både Vakna och Vaktornet under lång tid. Tidningarna och böckerna gick all världens väg när vi flyttade från Lund till Malmö (min sambo var just då lindrigt road av mina andliga intressen), men jag har köpt några nya på senare år av en trevlig  kollega som är JV, bl.a. Bibelöversättningen och några böcker till, där man bl.a. sköärskådar andra religoner med JV-glasögon.

Jag har alltså satt mig in i vad JV står för (så gott det går) - men det är inte min grej, så jag blev aldrig själv ett JV. Min bästa kompis på gymansite var det men han hopapde av JV på 90-talet.

JV:s räknenissiga syn på Bibeln och sätt att tolka och ebsvia sina teser genom att mena att olika Bibelställen pekar hän mot varandra och att ett Bibelställe kan fungera som tolkningsnyckel för ett annat, med hänvisning till att hela Bibeln är Guds ord och Gud visste vad han gjorde när han presenetrade detta andliga skiffer för människorna att medlest studier och diskussioner lösa. Då utgår man ju faktiskt från att Bibeln är Guds ord och att Gud faktiskt finns, så vad skall man då med sin räknenissiga bevisföring till om den bara fungerar om man utgår från att Bibeln är sann och att Gud finns, d.v.s. utgår redan från början att det är sant som man skenbart vill bevisa? Är det för att stärka den egna tron, vinna proselyter?

Det är för mig OK att JV tror vad de tror och tolkar Bibeln som de gör, men varför låtsas att det handlar om i gängse mening prövbar kunskap, vetenskapliga forskningsmetoder och vetande? Det är bara självsuggestion. Effektivt nog som vi kan se!

Det JV skriver i sina böcker och tidskrifter påminner mycket om vad Martinus sysslar med i sitt Tredje testamente, för där finns t.ex. likartade suggestionsbevis för en gudomlig skapares existens. Skillnaden är att Martinus andliga språkspel passar mig bättre och att jag därför blir lättare suggererad av hans "logik" och "bevis".

Detta handlar för mig om personlig tro, ej vetenskap, min individuella relation till det jag upplever som och kallar "tillvarons gudomliga dimension".

Att mixa tro och  förment vetande, som JV gör i stor utsträckning, Martinus i något mindre,  till en gröt av tautologier, truismer och cirkelbevis är inte en filosofisk höjdare, precis!

MVH

Algotezza