Har precis påbörjat en b-uppsats och har tänkt använda mig av Bourdieus klassanalys som teorietisk utgångspunkt, men jag hittar inget material som förklarar hans begrepp för mig på en enkel nivå. Syftet är att applicera perspektivet på ett datamaterial om ungdomsbrottslighet i svenska segregerade förorter.
Jag undrar därför om någon på ett enkelt vis, gärna med ett relevant exempel, kan förklara vad som menas med:
Fält, Habitus, Symboliskt kapital (som tydligen ska utgörs av ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital?) och det sociala rummets positioner.
Ser Gärna att ni också rek. ngn litteratur som behandlar en enkel genomgång av begreppen, då jag måste referera till ngt mer än detta forum.
Tack på förhand!
Pierre Bourdieus klassteori
Moderator: Moderatorgruppen
Börja med att läsa denna om du inte redan gjort det, både lättläst och lättfattligt.
http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/pierre.html
http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/pierre.html
Tack för länken.
Efter en veckas nötande med begreppen, har jag 2 frågor till er:
1. Med habitus skriver Broady (1991, s. 160) avses den inkorporering eller förkroppsligande av strukturer som tillsammans utgör ett system som bestämmer hur en människa tänker, uppfattar, värderar, väljer och handlar.
Jag har läst att Bourdieu inte använder av sig begreppet socialisering, men denna inkorporering som han benämner den är svår att se som något annat än just en socialiseringsprocess, kan ngn vara snäll och reda ut detta för mig?
2. Jag upplever det svårt att få insikt i vad som orsakar vad i hans teori, men detta är den kausalitetskedja jag utgår ifrån nu:
1.X föds och växer upp i/kommer från B.
2.Relationen med människorna i B genererar en total kapitalvolym som formar X habitus/Livsstil.
3.X kommer därför genom sin habitus att göra/skapa/producera vissa handlingsmönster, dvs Y.
4.Detta Y får för konsekvens att det positionerar X i samma klass som han har växt upp i.
Konkretiserat:
1. Karim föds och växer upp i/kommer från sthlmsförorten Fittja.
2.Relationen med människorna i Fittja, ger han en total kapitalvolym som formar Karims habitus/Livsstil.
3.Karim kommer därför genom sina förkroppsligade kapitaltillgångar/habitus att göra/skapa/producera vissa handlingsmönster, exv. begå brott.
4.Dessa kriminella handlingar får för konsekvens att det senare positionerar Karim i samma klass som han har växt upp i.
Min fråga av det här schemat är alltså om Bourdieu menar att alla från socialt utsatta områden och med låga kaitalvolymer kommer begå brott?
Då detta givetvis inte stämmer har jag också svårt att tro att Bourdieu har denna enkla och deterministiska syn på människan och undrar därför hur man ska se på teorin, för just nu upplever jag den som att man är sina "strukturers fånge".
Efter en veckas nötande med begreppen, har jag 2 frågor till er:
1. Med habitus skriver Broady (1991, s. 160) avses den inkorporering eller förkroppsligande av strukturer som tillsammans utgör ett system som bestämmer hur en människa tänker, uppfattar, värderar, väljer och handlar.
Jag har läst att Bourdieu inte använder av sig begreppet socialisering, men denna inkorporering som han benämner den är svår att se som något annat än just en socialiseringsprocess, kan ngn vara snäll och reda ut detta för mig?
2. Jag upplever det svårt att få insikt i vad som orsakar vad i hans teori, men detta är den kausalitetskedja jag utgår ifrån nu:
1.X föds och växer upp i/kommer från B.
2.Relationen med människorna i B genererar en total kapitalvolym som formar X habitus/Livsstil.
3.X kommer därför genom sin habitus att göra/skapa/producera vissa handlingsmönster, dvs Y.
4.Detta Y får för konsekvens att det positionerar X i samma klass som han har växt upp i.
Konkretiserat:
1. Karim föds och växer upp i/kommer från sthlmsförorten Fittja.
2.Relationen med människorna i Fittja, ger han en total kapitalvolym som formar Karims habitus/Livsstil.
3.Karim kommer därför genom sina förkroppsligade kapitaltillgångar/habitus att göra/skapa/producera vissa handlingsmönster, exv. begå brott.
4.Dessa kriminella handlingar får för konsekvens att det senare positionerar Karim i samma klass som han har växt upp i.
Min fråga av det här schemat är alltså om Bourdieu menar att alla från socialt utsatta områden och med låga kaitalvolymer kommer begå brott?
Då detta givetvis inte stämmer har jag också svårt att tro att Bourdieu har denna enkla och deterministiska syn på människan och undrar därför hur man ska se på teorin, för just nu upplever jag den som att man är sina "strukturers fånge".
Restless skrev:
Konkretiserat:
1. Karim föds och växer upp i/kommer från sthlmsförorten Fittja.
2.Relationen med människorna i Fittja, ger han en total kapitalvolym som formar Karims habitus/Livsstil.
3.Karim kommer därför genom sina förkroppsligade kapitaltillgångar/habitus att göra/skapa/producera vissa handlingsmönster, exv. begå brott.
4.Dessa kriminella handlingar får för konsekvens att det senare positionerar Karim i samma klass som han har växt upp i.
Min fråga av det här schemat är alltså om Bourdieu menar att alla från socialt utsatta områden och med låga kaitalvolymer kommer begå brott?
Då detta givetvis inte stämmer har jag också svårt att tro att Bourdieu har denna enkla och deterministiska syn på människan och undrar därför hur man ska se på teorin, för just nu upplever jag den som att man är sina "strukturers fånge".
Jag uppfattar det inte som Bordieu har deterministisk syn i snäv bemärkelse.
Citerar artikeln som Zokrates länkade:
Han brukar anklagas för att förneka tankens frihet, men avsikten är den motsatta: de intellektuella blir "friare" om de vet mer om hur alla de tankeformer och värdehierarkier produceras som de ställs inför, har att ta ställning till och kanske själva hyllar.
Man är inte sina strukturers fånge, men däremot har man en bundenhet till sina strukturer. Genom att belysa denna bundenhet (vilket är vad Bordieu gör), kan man bli bättre på att komma på idéer hur man ska frigöra sig. Vill du knyta upp en knut är det bra att först studera hur knuten ser ut. (ett sätt att se på saken) (Jag är dock inte säker på om Bordieu uttryckt någon åsikt om att knutar borde knytas upp (jag tror han inte har någon tydlig normativ agenda))
-
lösdrivaren
- Avstängd
- Inlägg: 869
- Blev medlem: 16 okt 2010 12:33
Med ”habitus” söker Bourdieu förena samhällets (det sociala rummets) objektiva strukturer och dess aktörer till en helhet.
I sociologi beskriver habitus ”gränsytan, gränssnittet” mellan en individs utvecklingspsykologi och samhällets tvång.
Habitus kallas ibland ”förkroppsligad subjektivism” och beskriver människans objektiva väsen och traditionen som dikteras av normen. Växelspelet, växelverkan mellan människor sker i fält där individer tävlar om kapitalet (sociala, kulturella, finansiella). Individens samlade erfarenhet i dessa fält, lärda roller, normerna som upprätthåller dessa samt individens fysiska och psykiska tillstånd utkristalliseras i habitus till en enhet.
Förenklat, Habitus återspeglar i individen det samhällskiktet kultur (i vid bemärkelse) där individen ingår.
Habitus är både individuell och samhällelig företeelse.
I sociologi beskriver habitus ”gränsytan, gränssnittet” mellan en individs utvecklingspsykologi och samhällets tvång.
Habitus kallas ibland ”förkroppsligad subjektivism” och beskriver människans objektiva väsen och traditionen som dikteras av normen. Växelspelet, växelverkan mellan människor sker i fält där individer tävlar om kapitalet (sociala, kulturella, finansiella). Individens samlade erfarenhet i dessa fält, lärda roller, normerna som upprätthåller dessa samt individens fysiska och psykiska tillstånd utkristalliseras i habitus till en enhet.
Förenklat, Habitus återspeglar i individen det samhällskiktet kultur (i vid bemärkelse) där individen ingår.
Habitus är både individuell och samhällelig företeelse.
maximal utdelning med minimal ansträngning
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 13 och 0 gäster