Språket

[Harald Davidsson]

Sigmund Freud, som faktiskt är skapare av den moderna psykologin är egentligen  en språk-filosof
för hans psykologi är faktiskt en beskrivning av hur språket är det konkreta symtomet på våra mentala störningar , för hans  metod att avlägsna mentala störningar,...att patienten skulle ligga ner på soffan och prata kontinuerligt allt vad som dök upp i hennes inre, ...  betydde att språket kunde vara bärare av psykisk sjukdom, så då patienten plötsligt stoppade berodde detta enligt Freud på att hon var hämmad av att prata fritt om det som då dök upp, alltså hade patienten stött på inre komplex som då  kanske var fylda av ångest och tårar.   så när Heidegger säger att språket är varats hus har han knyckt detta från FREUD, och då wittgenstein försöker få oss att tro att alla filosofiska problem egentligen är språkliga problem och därför kan botas genom samtal har han faktiskt oclså knyckt denna ide från Freud, men Freud var inne på nåt väsentligt om människans vara i världen,

och om Sanskrit är det maktfullkomligaste språket i världen,
och det ursprungligaste,

varför pratar vi alla då inte Sanskrit

och han sade,.. varde det ljus,
och allt blev plötsligt fyllt av ljus.

[Algotezza]

Knyckt och knyckt.

Både Heidegger och Wittgenstein har ju tillfört något eget också, även om de tagit intryck av Freud.

Som någon sagt om poeter:
"Amatörer imiterar, proffsen knycker."

Det är OK att sampla andras tankar, bara man även tillför något ur egen fatabur, ett eget perspektiv åtminstone.

/Algotezza

[Zokrates]

och om Sanskrit är det maktfullkomligaste språket i världen,
och det ursprungligaste,

varför pratar vi alla då inte Sanskrit

Vi pratar ju en variant av sanskrit,   http://sv.wikipedia.org/wiki/Indoeuropeiska
Svenska   Sanskrit
Fader      Pitár
Moder     Matar
Syster    Svásar
Broder    Bhratar
Namn     Naman


http://sv.wikipedia.org/wiki/Grimms_lag

[Harald Davidsson]

Knyckt och knyckt.

Både Heidegger och Wittgenstein har ju tillfört något eget också, även om de tagit intryck av Freud.

Som någon sagt om poeter:
"Amatörer imiterar, proffsen knycker."

Det är OK att sampla andras tankar, bara man även tillför något ur egen fatabur, ett eget perspektiv åtminstone.

/Algotezza

ja, visst, men ett annat problem med Heidegger är att han rent syntaxiskt börjar dra i orden så de då blir nästen ofattbara,
vad är t.ex. det-varat, han försöker omforma orden utifrån sina egna tankar, men detta funkar inte, för då blir det en hyperintellektuel förmedling av det han vill förmedla, och då står han i raka motsatsen till wittgenstein som menar att vi ska använda vardagsspråket även i filosofi, och detta som wittgenstein säger är helt rätt, för språket kan aldrig bli en slags matematik, genom att pressa ihop orden till vissa bestämda definitioner, språket lever sin egen värld,
och ingen har riktigt fattat hur språket egentligen är i sin essens, och här vill jag utveckla wittgenstein, att språket som det används döljer alla de problem som finns mellan människor, för Freud menade att då vi stoppar upp pratet är det kanske inte för att vi ska lämna samtalet, men för att vi inte har mod att fortsätta samtalet enär det då skulle ge oss en slags ångest eller ilska, genom att prata på ett visst vis kan vi också dölja  det som skulle kunna orsaka konflikt, men både Freud och wittgenstein menar att samtalet, samtalsterapi, psykoanalys, osv, kan få oss mera medvetna om oss själva och varför vi handlar på ett visst bestämt vis i världen,

det är faktiskt nåt fantastiskt att samtalet kan öppna dörren rakt ner i det omedvetna, men då måste vi vara försiktiga med varandra, alltså ge empati, inlevelse och vara positiva till att den andre kommer upp ur det omedvetna mörkret en smula och börjar förstå

[Joakim Grundh]

Språket avslöjar väl bara. Dvs är bara symptom hos Freud. Jag vill inte jämföra Freud och Heidegger eftersom Heidegger mer har knyckt av Husserl. Husserl bygger på Kant.

Det undermedvetna är väl Freuds stora bedrift? Eller teoribygget om att vi har drifter som inte är rationella i enlighet med förnuftet. Snarare är rationaliteten något som styrs av drifterna. Därför är vi enligt psykoanalysen också fullkomligt rationella i enlighet med våra vanföreställningar. Men när det betraktas av någon utan vanföreställningarna så framstår det som irrationellt.

Vad de filosofiska grabbarna gör är ju istället att fokusera på hur vi inte kan bygga meningssammanhang utan begrepp och att begreppen (språket) alltså bygger vårt hus (däri vi huserar våra föreställningar eller vetanden om världen).

Vidare Harald så kanske du borde ta ställning till huruvida det tonala i språket är det viktigaste eller om det är strukturen. Det där med "maktfullkomligast" vet jag inte heller. Om så vore fallet borde vi väl redan tala det språket. Eller har vi förletts från makten?

Vad som dock är viktigt att uppmärksamma är hur olika språk har olika uppbyggnad. Att man tex inte skriver ut subjektet särskilt ofta i spanskan osv. Och vad jag tycker är mest olustigt med tanke på språkets utbredning; att engelskan så ofta förtingligar processer, reifierar dem.

[Harald Davidsson]

och om Sanskrit är det maktfullkomligaste språket i världen,
och det ursprungligaste,

varför pratar vi alla då inte Sanskrit

Vi pratar ju en variant av sanskrit,   http://sv.wikipedia.org/wiki/Indoeuropeiska
Svenska   Sanskrit
Fader      Pitár
Moder     Matar
Syster    Svásar
Broder    Bhratar
Namn     Naman


http://sv.wikipedia.org/wiki/Grimms_lag

jag skriver om Sanskrit, ur en annan vinkel än den internet visar i sina lexikon,

sanskrit MÅSTE komma ifrån gamla riket i Egyptien , i alla fall måste de ha snackat en form av sanskrit i gamla egyptien,

alltså Indierna i tamil nadu kommer från söderhavsöarna, jag tänker också, en aning komiskt på att Marlon Brando,
den vackraste mannen på 1900-talet bosatte sig på en söderhavsö, så på sätt och vis kommer kanske sanskrit från
polynesien, kanske hade höjerdal nån ide om detta, och kanske var det en mycket hög andlig kultur på nån ö i söderhavet, men hebreiska är inte en dialekt av Sanskrit, som det borde vara enligt mina tankar,

men om Statsministern i Tamil skulle få igenom sin vilja,

att alla mantran som uttalas i tempel skulle uttalas på tamil
då skulle dessa mantran plötsligt förlora sin kraft,

[Zokrates]

usch, jag hinner bara skriva kortfattat

Sanskrit är ett skriftspråk som är tillrättalagt, det bygger på dialekter i andra indiska språk, vediskan mm.

Dessa språk tillhör i sin tur en språkfamilj som är delvis uppblandad med ariska språk, gammal persiska mm.
Egyptierna i sin tur talade koptiska, ett idag utdött språk, men en del ord finns kvar i semitiska språk,
t.ex arabiskan, det är i sin tur en helt annan språkfamilj än den indoariska, trots att vissa semitiska
språk förmodligen påverkats av persiskan, dagens persiska är uppblandad med arabiska och kurdiska,
varav urpersiskan kanske rör sig om max en tredjedel av språket idag.

Som vanligt är du ute och cyklar.

sanskrit MÅSTE komma ifrån gamla riket i Egyptien , i alla fall måste de ha snackat en form av sanskrit i gamla egyptien,

Varför du tror att detta måste vara så, har jag ingen aning om?

[SigurdV]

Sigmund Freud, som faktiskt är skapare av den moderna psykologin är egentligen  en språk-filosof
för hans psykologi är faktiskt en beskrivning av hur språket är det konkreta symtomet på våra mentala störningar , för hans  metod att avlägsna mentala störningar,...att patienten skulle ligga ner på soffan och prata kontinuerligt allt vad som dök upp i hennes inre, ...  betydde att språket kunde vara bärare av psykisk sjukdom, så då patienten plötsligt stoppade berodde detta enligt Freud på att hon var hämmad av att prata fritt om det som då dök upp, alltså hade patienten stött på inre komplex som då  kanske var fylda av ångest och tårar.   så när Heidegger säger att språket är varats hus har han knyckt detta från FREUD, och då wittgenstein försöker få oss att tro att alla filosofiska problem egentligen är språkliga problem och därför kan botas genom samtal har han faktiskt oclså knyckt denna ide från Freud, men Freud var inne på nåt väsentligt om människans vara i världen,

och om Sanskrit är det maktfullkomligaste språket i världen,
och det ursprungligaste,

varför pratar vi alla då inte Sanskrit

och han sade,.. varde det ljus,
och allt blev plötsligt fyllt av ljus.

Nej! Sanskrit har uppkommit ur Nostratic (engelsk beteckning tror jag)

(struntade i ditt "och om")

Greppet att studera samspelet mellan det medvetna och det omedventna  i språkflödet är sunt!

Men det ÄR ett svårforskat område.

Jäkla missionär där

[SigurdV]

Knyckt och knyckt.

Både Heidegger och Wittgenstein har ju tillfört något eget också, även om de tagit intryck av Freud.

Som någon sagt om poeter:
"Amatörer imiterar, proffsen knycker."

Det är OK att sampla andras tankar, bara man även tillför något ur egen fatabur, ett eget perspektiv åtminstone.

/Algotezza

ja, visst, men ett annat problem med Heidegger är att han rent syntaxiskt börjar dra i orden så de då blir nästen ofattbara,
vad är t.ex. det-varat, han försöker omforma orden utifrån sina egna tankar, men detta funkar inte, för då blir det en hyperintellektuel förmedling av det han vill förmedla, och då står han i raka motsatsen till wittgenstein som menar att vi ska använda vardagsspråket även i filosofi, och detta som wittgenstein säger är helt rätt, för språket kan aldrig bli en slags matematik, genom att pressa ihop orden till vissa bestämda definitioner, språket lever sin egen värld,
och ingen har riktigt fattat hur språket egentligen är i sin essens, och här vill jag utveckla wittgenstein, att språket som det används döljer alla de problem som finns mellan människor, för Freud menade att då vi stoppar upp pratet är det kanske inte för att vi ska lämna samtalet, men för att vi inte har mod att fortsätta samtalet enär det då skulle ge oss en slags ångest eller ilska, genom att prata på ett visst vis kan vi också dölja  det som skulle kunna orsaka konflikt, men både Freud och wittgenstein menar att samtalet, samtalsterapi, psykoanalys, osv, kan få oss mera medvetna om oss själva och varför vi handlar på ett visst bestämt vis i världen,

det är faktiskt nåt fantastiskt att samtalet kan öppna dörren rakt ner i det omedvetna, men då måste vi vara försiktiga med varandra, alltså ge empati, inlevelse och vara positiva till att den andre kommer upp ur det omedvetna mörkret en smula och börjar förstå

Matematik är ett språk som specialicerat sig på mängd och form!

Och logik är ett språk som specialiserat sig på sammanhang.

Och det naturliga språket vill kunna yttra sig om vad som helst.

(Främst då mat, sex, skvaller och förolämpningar.)

[SigurdV]

Språket avslöjar väl bara. Dvs är bara symptom hos Freud. Jag vill inte jämföra Freud och Heidegger eftersom Heidegger mer har knyckt av Husserl. Husserl bygger på Kant.

Det undermedvetna är väl Freuds stora bedrift? Eller teoribygget om att vi har drifter som inte är rationella i enlighet med förnuftet. Snarare är rationaliteten något som styrs av drifterna. Därför är vi enligt psykoanalysen också fullkomligt rationella i enlighet med våra vanföreställningar. Men när det betraktas av någon utan vanföreställningarna så framstår det som irrationellt.

Vad de filosofiska grabbarna gör är ju istället att fokusera på hur vi inte kan bygga meningssammanhang utan begrepp och att begreppen (språket) alltså bygger vårt hus (däri vi huserar våra föreställningar eller vetanden om världen).

Vidare Harald så kanske du borde ta ställning till huruvida det tonala i språket är det viktigaste eller om det är strukturen. Det där med "maktfullkomligast" vet jag inte heller. Om så vore fallet borde vi väl redan tala det språket. Eller har vi förletts från makten?

Vad som dock är viktigt att uppmärksamma är hur olika språk har olika uppbyggnad. Att man tex inte skriver ut subjektet särskilt ofta i spanskan osv. Och vad jag tycker är mest olustigt med tanke på språkets utbredning; att engelskan så ofta förtingligar processer, reifierar dem.

Tycker jag är rättvist sagt!

[SigurdV]

Usch, jag hinner bara skriva kortfattat

Sanskrit är ett skriftspråk som är tillrättalagt, det bygger på dialekter i andra indiska språk, vediskan mm.

Dessa språk tillhör i sin tur en språkfamilj som är delvis uppblandad med ariska språk, gammal persiska mm.
Egyptierna i sin tur talade koptiska, ett idag utdött språk, men en del ord finns kvar i semitiska språk,
t.ex arabiskan, det är i sin tur en helt annan språkfamilj än den indoariska, trots att vissa semitiska
språk förmodligen påverkats av persiskan, dagens persiska är uppblandad med arabiska och kurdiska,
varav urpersiskan kanske rör sig om max en tredjedel av språket idag.

Som vanligt är du ute och cyklar.

sanskrit MÅSTE komma ifrån gamla riket i Egyptien , i alla fall måste de ha snackat en form av sanskrit i gamla egyptien,

Varför du tror att detta måste vara så, har jag ingen aning om?

Det var synd...för det var intressant läsning.

[Harald Davidsson]

usch, jag hinner bara skriva kortfattat

Sanskrit är ett skriftspråk som är tillrättalagt, det bygger på dialekter i andra indiska språk, vediskan mm.

Dessa språk tillhör i sin tur en språkfamilj som är delvis uppblandad med ariska språk, gammal persiska mm.
Egyptierna i sin tur talade koptiska, ett idag utdött språk, men en del ord finns kvar i semitiska språk,
t.ex arabiskan, det är i sin tur en helt annan språkfamilj än den indoariska, trots att vissa semitiska
språk förmodligen påverkats av persiskan, dagens persiska är uppblandad med arabiska och kurdiska,
varav urpersiskan kanske rör sig om max en tredjedel av språket idag.

Som vanligt är du ute och cyklar.

sanskrit MÅSTE komma ifrån gamla riket i Egyptien , i alla fall måste de ha snackat en form av sanskrit i gamla egyptien,

Varför du tror att detta måste vara så, har jag ingen aning om?

jag tror inte sanningen finns att hämta på något lexikon på internet,
jag skriver utifrån ett annat perspektiv,
jag kollar mig själv, jag kände lust att snacka svenska, varifrån kom den lusten,

och jag tänker då, varför pratar inte människorna samma språk,
för det första organiserade språket måste ha sin realitet någonstans på en bestämd plats på jorden,
och eftersom jag är en evolutionspionjär och inte en avkomma från Darvin ide
är jag helt säker inifrån mig själv att människan inte är äldre än kanske 10 till 15 000 år,
och eftersom jag är säker på att de första människorna då pratade ett så kallat gudomligt språk,
det var kanske till 80 procent telepatiskt, tankeöverföringar rakt och direkt utan några kruseduller
och eftersom ordet då var av mirakelkarakter hände alltid det som de tänkte,

det första språket hade en så kallad oneness karaktär,
detta språk var det som band ihop den första gruppen av människor
och detta språk var helt ett kärlekens språk,
och kanske var detta språk i sin essens högre än människan själv,

detta språk var totalt
den så kallade sociala relationen,

men människa gjorde vissa fel
och språket och hon började förlora sin perfektion
och då utvecklades mer och mer ljud-tal-språket,
och det verkar som sanskrit var det första språket
som talades med vibrationer, och kanske är det omkring 10 000 år gammalt,

och ur detta språket utvecklades mytologin som jag tror är den egentliga filosofin, religionen och sociologin
som en enda enhet.

[Harald Davidsson]

Sigmund Freud, som faktiskt är skapare av den moderna psykologin är egentligen  en språk-filosof
för hans psykologi är faktiskt en beskrivning av hur språket är det konkreta symtomet på våra mentala störningar , för hans  metod att avlägsna mentala störningar,...att patienten skulle ligga ner på soffan och prata kontinuerligt allt vad som dök upp i hennes inre, ...  betydde att språket kunde vara bärare av psykisk sjukdom, så då patienten plötsligt stoppade berodde detta enligt Freud på att hon var hämmad av att prata fritt om det som då dök upp, alltså hade patienten stött på inre komplex som då  kanske var fylda av ångest och tårar.   så när Heidegger säger att språket är varats hus har han knyckt detta från FREUD, och då wittgenstein försöker få oss att tro att alla filosofiska problem egentligen är språkliga problem och därför kan botas genom samtal har han faktiskt oclså knyckt denna ide från Freud, men Freud var inne på nåt väsentligt om människans vara i världen,

och om Sanskrit är det maktfullkomligaste språket i världen,
och det ursprungligaste,

varför pratar vi alla då inte Sanskrit

och han sade,.. varde det ljus,
och allt blev plötsligt fyllt av ljus.

Nej! Sanskrit har uppkommit ur Nostratic (engelsk beteckning tror jag)

(struntade i ditt "och om")

Greppet att studera samspelet mellan det medvetna och det omedventna  i språkflödet är sunt!

Men det ÄR ett svårforskat område.

Jäkla missionär där

vad de säger och tror på, Freud, wittgenstein och Heidegger är att samtalet
har en direkt effekt på det psykiska i människkan, och genom samtalet
som metod kan filosofiska problem lösas, mentala problem osv, alla konflikter kanske
men samtalet blev ett skrik genom hitlers propaganda framför mikrofonen och de så kallade
fredsamtal de hade saknade en ärlig grund, men rixdagshuset är byggt på Heideggers grund
att språket är varats hus, att olika intressegrupper i samhället ska genom samtal försöka
försona sina motiv och inressen med varandra,

men detta kommer från sofisterna som istället för den sokratiska dialogen som sökter efter sanning
formade ett retoriskt språk, ett estetiskt språk som polerade samhällets yta, ej försökte att etiskt lösa konflikterna

[Harald Davidsson]

Knyckt och knyckt.

Både Heidegger och Wittgenstein har ju tillfört något eget också, även om de tagit intryck av Freud.

Som någon sagt om poeter:
"Amatörer imiterar, proffsen knycker."

Det är OK att sampla andras tankar, bara man även tillför något ur egen fatabur, ett eget perspektiv åtminstone.

/Algotezza

ja, visst, men ett annat problem med Heidegger är att han rent syntaxiskt börjar dra i orden så de då blir nästen ofattbara,
vad är t.ex. det-varat, han försöker omforma orden utifrån sina egna tankar, men detta funkar inte, för då blir det en hyperintellektuel förmedling av det han vill förmedla, och då står han i raka motsatsen till wittgenstein som menar att vi ska använda vardagsspråket även i filosofi, och detta som wittgenstein säger är helt rätt, för språket kan aldrig bli en slags matematik, genom att pressa ihop orden till vissa bestämda definitioner, språket lever sin egen värld,
och ingen har riktigt fattat hur språket egentligen är i sin essens, och här vill jag utveckla wittgenstein, att språket som det används döljer alla de problem som finns mellan människor, för Freud menade att då vi stoppar upp pratet är det kanske inte för att vi ska lämna samtalet, men för att vi inte har mod att fortsätta samtalet enär det då skulle ge oss en slags ångest eller ilska, genom att prata på ett visst vis kan vi också dölja  det som skulle kunna orsaka konflikt, men både Freud och wittgenstein menar att samtalet, samtalsterapi, psykoanalys, osv, kan få oss mera medvetna om oss själva och varför vi handlar på ett visst bestämt vis i världen,

det är faktiskt nåt fantastiskt att samtalet kan öppna dörren rakt ner i det omedvetna, men då måste vi vara försiktiga med varandra, alltså ge empati, inlevelse och vara positiva till att den andre kommer upp ur det omedvetna mörkret en smula och börjar förstå

Matematik är ett språk som specialicerat sig på mängd och form!

Och logik är ett språk som specialiserat sig på sammanhang.

Och det naturliga språket vill kunna yttra sig om vad som helst.

(Främst då mat, sex, skvaller och förolämpningar.)

när man läser Heidegger får man en känsla av att han försöker göra orden till siffror,
men detta blir inget glaspärlespel som hesse gestaltade, men ett sub-språk
som saknar direkthet och verkligt liv.

[Harald Davidsson]

Språket avslöjar väl bara. Dvs är bara symptom hos Freud. Jag vill inte jämföra Freud och Heidegger eftersom Heidegger mer har knyckt av Husserl. Husserl bygger på Kant.

Det undermedvetna är väl Freuds stora bedrift? Eller teoribygget om att vi har drifter som inte är rationella i enlighet med förnuftet. Snarare är rationaliteten något som styrs av drifterna. Därför är vi enligt psykoanalysen också fullkomligt rationella i enlighet med våra vanföreställningar. Men när det betraktas av någon utan vanföreställningarna så framstår det som irrationellt.

Vad de filosofiska grabbarna gör är ju istället att fokusera på hur vi inte kan bygga meningssammanhang utan begrepp och att begreppen (språket) alltså bygger vårt hus (däri vi huserar våra föreställningar eller vetanden om världen).

Vidare Harald så kanske du borde ta ställning till huruvida det tonala i språket är det viktigaste eller om det är strukturen. Det där med "maktfullkomligast" vet jag inte heller. Om så vore fallet borde vi väl redan tala det språket. Eller har vi förletts från makten?

Vad som dock är viktigt att uppmärksamma är hur olika språk har olika uppbyggnad. Att man tex inte skriver ut subjektet särskilt ofta i spanskan osv. Och vad jag tycker är mest olustigt med tanke på språkets utbredning; att engelskan så ofta förtingligar processer, reifierar dem.

Tycker jag är rättvist sagt!

men det kanske var så att en viss grupp behöll det ursprungliga sanskrit-språlet för sig själv, just på grund av dess maktfullkomlighet, och detta kan vi se idag, för visst undervisas sanskrit på universiteten i Indien,
men verkligt få lär sig detta maktens språk,

ja, jag började en tråd om ORDET för en tid sen men den myglade visst Andreas bort,  att Guru Nanak skapade Kirtan,
detta är musik, men han menade att människan har en helig musik inom sig som i sig själv kan lyfta hennes kundalini
och denna musiken kan vi höra i gurbani-musiken från Punjab, och första gången jag hörde gurbani sjungas av en vän i Dindigul på en kassett från punjab, för denna musiken kan ej köpas i Tamil så upplevde jag att detta var den vackraste musiken jag nånsin hört,

och för alla som vill komma i kontakt med ordet inom sig rekommenderar jag att resa till det gyllene templet i Punjab
och bli stimulerad på insidan av äkta gurbani.

så norskan upplever jag mera mjuk och musikalisk än svenskan,

musiken i språket är enormt betydelsefullt,

för våra tankar ritualiserades i början på människans historia genom hymner,

mytologiska hymner.