Frågan med stort F!

[Erkki]

Hej Harald, fördragsamhet är en förnäm egenskap till skillnad från det gemena begäret att censurera!                    Föreställ dig så tyst det skulle bli i skogen om bara den fågeln sjunger som sjunger bäst?

Livet är som ett slags evigt pågående jamsession där deltagarna faller in och faller från alltefter tidens gång. Livet är en improvisation, inget föreskrivet partitur. Hur skönt än ett stycke kan låta har det med tiden en tendens att bli tjatigt när det ständigt repeteras utan några som helst variationer.

[Kristofer]

Hej,

Jag skulle kunna tänka mig att många människor på Jorden går runt med några olika frågeställningar i sitt medvetande. Frågeställningar som är av mer eller mindre abstrakt, viktig eller komplex karaktär. Frågeställningar vars svar ännu inte nått dem eller svar de inte har förstått men som kanske skulle kunna förklaras för dem. Frågeställningar som kanske till och med inte har något svar i traditionell bemärkelse.

Mina frågor till dig:

1) Vilken av alla de frågor du skulle vilja få svar på, men som du inte anser att du än så länge har fått något övertygande eller bra svårt på, är den fråga som ligger dig ”varmast om hjärtat att få svaret på” eller som du är mest nyfiken på dess svar? Vilken är så att säga den fråga som du hade ställt om du visste att du bara fick ställa en fråga och att du därmed skulle få svaret på den?

2) Motivera gärna varför du just valt den fråga du valt och hur du tänker kring det?

3) Om du fick ett svar på den fråga du valt – hur tror du att det hade påverkat din syn på världen och ditt sätt att leva?

4) Om du verkligen kom i en situation där du visste att du kunde få reda på svaret – ha de du verkligen ”vågat” ta reda på det då?

5) Om det är så att den fråga du har valt inte är av ”filosofisk karaktär” (utan av mer ”vardaglig art”), vilken är i så fall den filosofiska fråga som du är mest nyfiken på dess svar? Applicera gärna punkterna 2 – 4 även på den i så fall.

Hälsar Fredrik

1. Hur bör jag leva mitt liv?

2.  Dom flesta filosofiska frågor jag ställer mig själv är av väldigt abstrakt karaktär...flera av dom känner jag också att jag har hittat ngt svar på som i, åtminsonte väldigt generell mening, känns någorlunda tillfredställande. Dock är egentligen merparten av dessa frågor direkt eller indirekt kopplade till ovanstånede. Jag har väldigt höga tankar om mig själv men är fullt medveten om att jag inte har tillräcklig förmåga för att kunna ta hänsyn till alla faktorer som behövs för att någonsin komma fram till ett svar på egen hand, därför är detta min fråga.

3. Jag hade förmodligen ändrat en hel del i mitt liv...

4. Ja, även om den fria viljan för alltid hade förlorat en dimension.

5. Eftersom min fråga är av filosofisk karaktär vänder jag på det...vem vinner fotbolls-em? men jag hade INTE velat ha svaret på denna fråga...

[Justin Case]

5. Eftersom min fråga är av filosofisk karaktär vänder jag på det...vem vinner fotbolls-em? men jag hade INTE velat ha svaret på denna fråga...

Varför inte? Så länge det bara är du som vet att det svaret vore sant (och, för den delen, även att du alls fått något sant svar), kommer ju både de officiella oddsen och fotbollslagens avsikter och chanser i EM fortfarande att vara praktiskt taget oförändrade av att du fått svaret i fråga, och det skulle betyda att du lugnt skulle kunna sätta alla dina pengar (och sälja allt du ägde och ta så mycket lån du fick och sätta alla pengarna därifrån också) på det lag som enligt svaret skulle vinna. Med vinsten skulle du sedan kunna förbättra både världen och ditt eget liv mycket mer än du kan med de tillgångar du har nu*. Vore inte det bra mycket mer värt än bibehållen spänning vid tittandet på EM? Förresten skulle du nog inte gå miste om någon känsla av spänning heller: nog skulle väl själva händelsen att få en sann förutsägelse om utgången i fotbolls-EM kännas spännande nog, med tanke på hur din världsbild antagligen skulle förändras av upptäckten av blotta möjligheten till sådana förutsägelser?

[Kristofer]

5. Eftersom min fråga är av filosofisk karaktär vänder jag på det...vem vinner fotbolls-em? men jag hade INTE velat ha svaret på denna fråga...

Varför inte? Så länge det bara är du som vet att det svaret vore sant (och, för den delen, även att du alls fått något sant svar), kommer ju både de officiella oddsen och fotbollslagens avsikter och chanser i EM fortfarande att vara praktiskt taget oförändrade av att du fått svaret i fråga, och det skulle betyda att du lugnt skulle kunna sätta alla dina pengar (och sälja allt du ägde och ta så mycket lån du fick och sätta alla pengarna därifrån också) på det lag som enligt svaret skulle vinna. Med vinsten skulle du sedan kunna förbättra både världen och ditt eget liv mycket mer än du kan med de tillgångar du har nu*. Vore inte det bra mycket mer värt än bibehållen spänning vid tittandet på EM? Förresten skulle du nog inte gå miste om någon känsla av spänning heller: nog skulle väl själva händelsen att få en sann förutsägelse om utgången i fotbolls-EM kännas spännande nog, med tanke på hur din världsbild antagligen skulle förändras av upptäckten av blotta möjligheten till sådana förutsägelser?

haha, jo, det är nog sant...

[Harald Davidsson]

Hej Harald, fördragsamhet är en förnäm egenskap till skillnad från det gemena begäret att censurera!                    Föreställ dig så tyst det skulle bli i skogen om bara den fågeln sjunger som sjunger bäst?

Livet är som ett slags evigt pågående jamsession där deltagarna faller in och faller från alltefter tidens gång. Livet är en improvisation, inget föreskrivet partitur. Hur skönt än ett stycke kan låta har det med tiden en tendens att bli tjatigt när det ständigt repeteras utan några som helst variationer.

Erkki,

jag håller med dig, Coltrane I love Supreme, men jag vill inte säga att det svarta är bättre på att improvisera än de vita, men kaos är den bästa ordning som finns mellan äkta människor som kan ge varandra en kärleksfull vibration

[reflex]

Jag kommer faktiskt inte på en enda fråga som jag tycker att jag vill få svar på.

Betyder det att jag redan vet allt?

Eller betyder det att jag redan vet allt jag tycker att jag behöver veta?

[Pilatus]

Jag kommer faktiskt inte på en enda fråga som jag tycker att jag vill få svar på.

Det är väl en bra fråga, hur kan det komma sig att du inte kan komma på någon fråga som du vill ha svar på?

[reflex]

Det är väl en bra fråga, hur kan det komma sig att du inte kan komma på någon fråga som du vill ha svar på?

Kanske beror det på att det är frågorna som är det viktiga, inte svaren.

[förstår mig själv]

Bra inlägg där. Jag tror att om vi upplever det som viktigt för oss att något är på ett visst sätt så vill vi inte veta " rätt svar".

[förstår mig själv]

Tex när det gäller rädsla. Säg att man är rädd för mörker eller hundar eller spindlar eller fyllgubbar. Då undviker man detta och kan inte få informationen som skulle behövas för att bilda en annan teori om detta. Man får en sämre teori dvs en vanföreställning. På samma sätt bildar vi teorier istället för att förstå tex sorg, ångest och olust. På grund av detta har allt elände i världen uppstått. Ja pilatus jag upprepar mig. Men orsaken är ju det jag skriver ändå.

[Pilatus]

Kanske beror det på att det är frågorna som är det viktiga, inte svaren.

En viktig fråga som nyss diskuterats handlade om Higgs boson. Problemet tycks nu vara att man hittade mer än man letade efter, dels en med en massa av 123,5 GeV och ytterligare en med en massa av 126,6 GeV. Varför? Adam Falkowski anser att det handlar om “most likely signal a systematic problem rather than some interesting physics." Jaha ... det blir att kalibrera detektorn och leta efter systematiska fel?

Det tycks inte saknas frågor som skrivs med inledande versal. Nu undrar jag om kaffet är klart?

[Pilatus]

Ja pilatus jag upprepar mig. Men orsaken är ju det jag skriver ändå.

Det beror säkert på att att dina frågor ständigt genererar samma svar. Hur skall du komma ut ur ditt ekorrhjul?

[Anders]

Det är väl en bra fråga, hur kan det komma sig att du inte kan komma på någon fråga som du vill ha svar på?

Kanske beror det på att det är frågorna som är det viktiga, inte svaren.

Mellan frågan och svaret finns ofta en diskussion. Det märkliga är att diskussionen ofta förs i form av svar.

Vad är det sköna? Sen säger nåt om hur det är med det. Sedan protesterar någon. Och det kan gå lite hit och dit. Men vi vill gärna hitta till svaren ibland tycks det. Osäkerhet må vara spännande, men rätt jobbigt för det mesta. Om man nu går med på att ett svar tar bort osäkerhet.

[reflex]

Mellan frågan och svaret finns ofta en diskussion. Det märkliga är att diskussionen ofta förs i form av svar.

Vad är det sköna? Sen säger nåt om hur det är med det. Sedan protesterar någon. Och det kan gå lite hit och dit. Men vi vill gärna hitta till svaren ibland tycks det. Osäkerhet må vara spännande, men rätt jobbigt för det mesta. Om man nu går med på att ett svar tar bort osäkerhet.

Nej, svaren tar inte bort osäkerheten. Om man har existetiella funderingar bör man inte försöka finna svar genom att försöka analysera filosofiska skrifter.
Där finns nämligen egentligen inga svar. Det är frågan som utgör svaret. Det är också så det ska vara. Varje ansats till svar ska leda till tio nya frågor. Det viktiga
finns som sagt i frågorna och i de tankar som föds i det undermedvetna under läsandet. Vill man finna tryggheten så ska man inte söka den i eventuella svar.
Tryggheten finns i osäkerheten och i förmågan att se det sköna i detta. Det är osäkerheten som som är porten till nya frågor och nya tankar och som leder vidare.
Om vi försöker finna ett svar, (i betydelsen en sanning) så stoppar vi bara tankarnas fria flöde.
Om jag till exempel läser "Breven till Lucilius" så försöker jag inte "analysera". Jag låter texten flöda igenom mig utan att försöka hindra den. Den kommer att sätta spår i mitt undermedvetna och forma nya tankar och frågor utan att jag märker det.

Det blev lite "flummigt" det här men jag hoppas det är någorlunda begripligt.

[Pilatus]

Nej, svaren tar inte bort osäkerheten. Om man har existetiella funderingar bör man inte försöka finna svar genom att försöka analysera filosofiska skrifter.

Vad har du läst för att komma till denna dystra slutledning? Om du t ex följer Shelly Kagans föreläsninga på "Yale Courses" här i en tråd som vi kallat "Arguments for the existence of the soul" så tror jag att där finns en del "svar" att hämta för var och en. Med svar avser jag här sådana frågor som kan generera kunskap genom sina svar. Existentiella frågor är på så sätt inte så skilda från andra frågor vi ställer om naturen.