NDU eller DU?

[Algotezza]

Häromkvällen när jag låg i gränslandet mellan vakenhet och sömn med slutna ögon hände något jag inte tidigare upplevt. Mitt medvetande förvandlades till en mörk yta eller ett svart plan som ändlöst bredde ut sig i en likaledes mörk rymd. Det var som om mitt medvetande hade planat ut. Jag och det jag upplevde blev ett. Det var alltså inte så att jag såg detta, utan mer att jag bara var det.Tystnad. Stillhet. Det var varken obehagligt eller behagligt, bara neutralt. Jag andades djupare. Så slutade jag andas och jag vet inte riktigt hur länge jag låg så, kanske bara några sekunder. Jag tänkte, fortfarande helt neutralt: "Nu dör jag." Helt utan panik. Jag beslöt mig för att stanna kvar, började andas igen, och jag somnade sedan som vanligt.

[Zokrates]

Ja, så startade min ndu när jag var barn, det där gränslösa svarta, är ett förstadie innan man ser ljuset,
varpå tunneln sedan öppnar sig likt ett maskhål, men så långt kom du ju inte som tur är, för då hade det
eventuellt vart slut på dina skriverier här om de där över inte släppt tillbaka dig.

Apropå det, http://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Patrik var tydligen min 46 förfader enligt släktforskarsajten,
skall jag lägga ett ord för dig och be till honom, eller skall jag be till min än äldre förfader som skapade judendomen,
eller till min förfader som skapade kristendomen, eller till min kusin som skapade Islam, eller till min förfader som
skapade katolicismen, eller till min kusin som skapade protestatismen eller skall jag helt enkelt be att min kusin Darwin
har ordnat ett apornas paradis där du kan få äta bananer i evigheternas evighet?

[reflex]

Häromkvällen när jag låg i gränslandet mellan vakenhet och sömn med slutna ögon hände något jag inte tidigare upplevt. Mitt medvetande förvandlades till en mörk yta eller ett svart plan som ändlöst bredde ut sig i en likaledes mörk rymd. Det var som om mitt medvetande hade planat ut. Jag och det jag upplevde blev ett. Det var alltså inte så att jag såg detta, utan mer att jag bara var det.Tystnad. Stillhet. Det var varken obehagligt eller behagligt, bara neutralt. Jag andades djupare. Så slutade jag andas och jag vet inte riktigt hur länge jag låg så, kanske bara några sekunder. Jag tänkte, fortfarande helt neutralt: "Nu dör jag." Helt utan panik. Jag beslöt mig för att stanna kvar, började andas igen, och jag somnade sedan som vanligt.

Kanske ett andningsuppehåll helt enkelt??

[Zokrates]

Om en människa är med om en helt för denne ny upplevelse reflex, då tror jag denne vet vad det i varje fall inte är,
frågan som kvarstår blir att klassifiera in händelsen någonstans bland tidigare erfarenheter och namnge det.

[Pilatus]

Häromkvällen när jag låg i gränslandet mellan vakenhet och sömn med slutna ögon hände något jag inte tidigare upplevt.

Jo, man undrar vad som händer ibland. Plötsligt släpper musklerna en del av sitt tonus, vi rycker till och vaknar. Eller så faller blodtrycket och åstadkommer en del fenomen som känns märkliga. Men mest sjunker vi in i sömnen så lugnt att vi inte kan avgöra när medvetandet lämnar över ansvaret till autonoma funktioner.

[freddemalte]

Häromkvällen när jag låg i gränslandet mellan vakenhet och sömn med slutna ögon hände något jag inte tidigare upplevt. Mitt medvetande förvandlades till en mörk yta eller ett svart plan som ändlöst bredde ut sig i en likaledes mörk rymd. Det var som om mitt medvetande hade planat ut. Jag och det jag upplevde blev ett. Det var alltså inte så att jag såg detta, utan mer att jag bara var det.Tystnad. Stillhet. Det var varken obehagligt eller behagligt, bara neutralt. Jag andades djupare. Så slutade jag andas och jag vet inte riktigt hur länge jag låg så, kanske bara några sekunder. Jag tänkte, fortfarande helt neutralt: "Nu dör jag." Helt utan panik. Jag beslöt mig för att stanna kvar, började andas igen, och jag somnade sedan som vanligt.

Cool och fascinerande dröm!

[Algotezza]

Häromkvällen när jag låg i gränslandet mellan vakenhet och sömn med slutna ögon hände något jag inte tidigare upplevt. Mitt medvetande förvandlades till en mörk yta eller ett svart plan som ändlöst bredde ut sig i en likaledes mörk rymd. Det var som om mitt medvetande hade planat ut. Jag och det jag upplevde blev ett. Det var alltså inte så att jag såg detta, utan mer att jag bara var det.Tystnad. Stillhet. Det var varken obehagligt eller behagligt, bara neutralt. Jag andades djupare. Så slutade jag andas och jag vet inte riktigt hur länge jag låg så, kanske bara några sekunder. Jag tänkte, fortfarande helt neutralt: "Nu dör jag." Helt utan panik. Jag beslöt mig för att stanna kvar, började andas igen, och jag somnade sedan som vanligt.

Kanske ett andningsuppehåll helt enkelt??

Den medicinskt-fysiologiska orsaken är ju en sak, upplevelsen av det s.a.s. "inifrån" är något annat.