En ond samarit

[Hakala]

"En ond samarit" är en person som låter bli att hjälpa en människa som råkat i fara. Han hjälper t.ex. inte ett barn som håller på att drunkna i en simbassäng, trots att han skulle kunna göra det utan att utsätta sig själv för fara. Är denna underlåtenhet att göra något en lika allvarlig sak som en handling som leder till samma resultat? (Samariten dränker barnet, hon dör.) Motivera!

I hopp om att skapa en god diskussion

// Hakala

[MrTambourineMan]

Ja; handlingen är lika ond i det här fallet EFTERSOM samariten inte själv skulle ta skada, utifrån både ett pliktetiskt och konsekvensetiskt perspektiv. Skulle samariten dock själv ta skada av att rädda barnet hade handlingen inte varit lika ond ur ett konsekvensetiskt perspektiv (vilket ju ändå måste betraktas som det mest rationella alternativet). Det beror visserligen lite på samaritens ålder och på hur stor skada eller hur riskfyllt ett projekt det skulle vara att rädda barnet. En handling är sällan raktigenom god, konsekvensetiskt, eftersom den med största sannolikhet även har negativa påföljder. Det gäller bara att göra så gott som möjligt, men perfekt, det är ingen.

[Hakala]

Skillnaden mellan att inte hjälpa någon som håller på att drunkna och att dränka någon är stor.
Den innehåller ett element av att den andre satt sig i en problemsituation i ena fallet men att han aktivt sätts där i det andra.
Det andra som skiljer är den som eventuellt kunnat bistå mycket väl kan tänkas låta bli att göra det av olika skäl. Bristande insikt i situationen eller bristande tro på egna förmågan. Det jag sett på olycksplatser är en viss vilja att hjälpa till, men bristande organisation och övertro på dem som faktiskt gör något.
Sedan är mord en planerad handling och eftersom den andra situationen inbegriper ett slumpmässigt moment och ett beslut att inte hjälpa, som måste vara rätt momentant, så kan det inte vara mord.
Skuld däremot kan man nog dra över sig en hel del om man hamnar i andra slaget av sits.

Vad Tycks?

[MrTambourineMan]

Om jag presenteras för en situation där en person står lutad över relingen på en båt, och jag känner en plötslig lust att "putta till" så att personen faller i vattnet och drunknar. Då begår jag en oetisk handling även om jag inte har begått ett planerat mord, utan bara handlat spontant. Jag har ingen bristande insikt i situationen, jag vet vad som händer med personen i vattnet.

Om jag presenteras för en situation där ett litet barn, som inte lärt sig simma, håller på att drunkna i en simbassäng, och jag känner en plötslig illvilja att inte rädda detta barnet så att barnet drunknar. Då begår jag en oetisk handling även om jag inte har begått ett planerat mord, utan bara handlat spontant. Jag har ingen bristande insikt i situationen, jag vet vad som händer med barnet i simbassängen.

[Hakala]

Om jag presenteras för en situation där en person står lutad över relingen på en båt, och jag känner en plötslig lust att "putta till" så att personen faller i vattnet och drunknar. Då begår jag en oetisk handling även om jag inte har begått ett planerat mord, utan bara handlat spontant. Jag har ingen bristande insikt i situationen, jag vet vad som händer med personen i vattnet.

Om jag presenteras för en situation där ett litet barn, som inte lärt sig simma, håller på att drunkna i en simbassäng, och jag känner en plötslig illvilja att inte rädda detta barnet så att barnet drunknar. Då begår jag en oetisk handling även om jag inte har begått ett planerat mord, utan bara handlat spontant. Jag har ingen bristande insikt i situationen, jag vet vad som händer med barnet i simbassängen.

Det första alternativet räknas som mord(dock ej planerat), medan det andra inte görs det. Rätta mig om jag har fel.

[MrTambourineMan]

Det första alternativet räknas som oöverlagt mord. "Jag hade uppsåt att döda; jag var inbegripen i situationen".

Försvaret kommer yrka på dråp. "Jag hade inte uppsåt att döda; jag trodde faktiskt - på heder och samvete - att han kunde simma de 4 milen in till land".

Det andra alternativet vet jag inte vad det räknas som, juridiskt. Men vi har en skyldighet i Sverige att bistå, så någon form av brott måste det bli. Emellertid är min poäng att döda någon är lika omoraliskt oavsett om man "aktivt" hjälper till eller inte, men att det beror på andra konsekvenser också som kan väga in tyngre i det senare fallet. Dock, i ett sådant "lätt" fall som ett barn i en bassäng, finns det verkligen inga etiska ursäkter för att inte hjälpa till.

[Duane]

Spontant skulle jag säga att personen som inte hjälper det stackars lilla drunknande barnet inte har skadat eller dödat det. Och har man inte gjort barnet illa så har man inte heller handlat omoraliskt i frågan om man skadat eller dödat barnet. Så länge man inte är polis då och har tagit på sig ansvaret att rädda drunknande barn.

[MrTambourineMan]

Om jag går och kastar en boll, och ett litet barn glatt springer efter och försöker fånga den men snubblar och landar i simbassängen och jag låter bli att rädda den lille så att barnet drunknar. Är det moraliskt rättfärdigat? Det var ju trots allt jag som kastade bollen?

Om inte, säg att jag kastade bollen ner i vattnet och barnet hoppade efter för att fånga den? Och jag står som passiv åskådare (efter att ha varit aktiv bollkastare)?

Om inte, säg att jag kastade bollen ner i vattnet och barnet hoppade efter; fångade den; men klarade inte av att simma med bollen i famnen. Och jag inte hjälper till så att barnet drunknar?

[Johan Ågren]

Eller: En person håller på att drunkna och tar sig med sina sista krafter fram till min båt. Medveten om hans önskan att rädda sig genom att utnyttja min båt drar jag upp badstegen som han just ska greppa, han sjunker och dör.

Känns som om den här diskussionen alienerar moralbegreppet. Moral handlar väl om hur individen bör agera för att utgången av en situation ska gynna ett sammanhang. Både när jag direkt dödar en människa eller om jag agerar passivt vid en olycka så blir utgången den samma för helheten. Men lagen kan inte skrivas efter detta för då skulle vi alla vara brottslingar dagligen.

Johan

[Nikolaj]

Man kan ju bara hoppas att de flesta av oss agerar spontant och inte filosoferar i ett läge där en annan mäsnniska utsätts för livsfara. Så som misshandel, våldtäkt, drunkning osv.

Såg jag någon sparka en liggande människa i huvudet (hur kan det hända?) - så skulle jag nog själv sjunka till samma nivå, emot den sparkande (så kan det hända!)...

Men om den liggande hette Adolf Hitler eller Juha Valjakalja eller nåt liknande (!) så skulle jag högst medvetet titta bort.

Är det inte märkligt?

[Duane]

MTM i alla fall är det du som har dödat det lilla barnet genom att kasta bollen, men inte genom att inte dra upp ungen (som har en ganska stor portion ansvar själv här).

Att dra upp stegen tycker jag låter ungefär som att klippa av linan för någon som går balansgång mellan två höghus.

Sen ska jag fega ur lite och hävda att vi alla är poliser i den här situationen. Alltså att vi genom någon sorts överrenskommelse bestämt att vi ska dra upp sjunkande ungar, men att det inte egentligen är en ond handling att inte göra det.

[Johan Ågren]

Att dra upp stegen tycker jag låter ungefär som att klippa av linan för någon som går balansgång mellan två höghus.

I båda fallen så skulle jag inverka på ett sätt så att personen dör. I ditt exempel så skulle jag straffas av lagen, men inte nödvänigtvis i mitt exempel. Jag har väl full rätt att dra upp min badstege när jag vill?

Eller: Jag befinner mig i en öken och ser en dunk med vatten. Samtidigt ser jag en person som kryper mot dunken. Jag hastar då fram och dricker lite vatten, och häller sedan ut det jag inte orkar dricka. Sedan går jag hem medan den andra personen lite senare dör av vätskebrist. Vi utgår ifrån att vattnet i dunken är den avgörande faktorn mellan liv och död. Motsvarar inte detta exemplet med båtstegen? Jag avlägsnar något som innebär skillnaden mellan liv och död för en annan människa. Men samtidigt: Om jag avlägsnar ett rep under någons fötter enligt ditt exempel så är det säkerligen straffbart. Kan någon definera skillnaderna?

Avlägsnar jag syret i ett rum där en människa sover så är det mord, men avlägsnar jag vattnet från en människa som lider vätskebrist så är det nog inte det.

Alltså att vi genom någon sorts överrenskommelse bestämt att vi ska dra upp sjunkande ungar, men att det inte egentligen är en ond handling att inte göra det.

Om man med "ond handling" menar att något skadas så är det väl det?

Johan

[MrTambourineMan]

MTM i alla fall är det du som har dödat det lilla barnet genom att kasta bollen, men inte genom att inte dra upp ungen (som har en ganska stor portion ansvar själv här).

När jag handlar (eller inte handlar, vilket egentligen är samma sak) får det konsekvenser. Och om jag vill göra gott för mig kan jag försöka handla (eller inte handla) så att konsekvenserna blir goda. Detta kallas för konsekvensetik.

Sen ska jag fega ur lite och hävda att vi alla är poliser i den här situationen. Alltså att vi genom någon sorts överrenskommelse bestämt att vi ska dra upp sjunkande ungar, men att det inte egentligen är en ond handling att inte göra det.

Jag har svårt att se det som ett exempel på en god handling?

[MrTambourineMan]

Man kan ju bara hoppas att de flesta av oss agerar spontant och inte filosoferar i ett läge där en annan mäsnniska utsätts för livsfara. Så som misshandel, våldtäkt, drunkning osv.

Vi kan ju filosofera nu, så vet vi vad vi ska göra då.

[Duane]

Jag har svårt att se det som ett exempel på en god handling?

Men jag har inte sagt att det var en god handling.

Har du en hundring över kan du kanske rädda ett liv genom att skicka den till någon hjälporganisation. Har du två hundringar över kan du rädda två svältande barn. Säljer du din dator kan du rädda 30 till. Hur moralisk är du? Är du ond? Jag vet att du har en dator.