En fråga om etik

[Algotezza]

Vilket slags etik är vanligast idag? Regel- , effekt-, utilitarism, sinnelagsetik, dygdeetik... I Sverige? I världen? Bland äldre? Bland yngre? Varför det?

[Zokrates]

Kosm'etik.

Vänta, det var en seriös fråga va?

[SigurdV]

Kosm'etik.

Vänta, det var en seriös fråga va?

Visst... men det var ett vitsigt svar

Är etik intressant? Är det läge för en diskussion?

[Algotezza]

Det beror på om man vill diskutera ämnet seriöst eller ej.

Lönskaläge eller önskeläge?

Snygg truism, eller hur...?

[Anders]

Det är intressant, det speglar historien. Sveriges historia kan kanske sammanfattas med ha hängt med vad som hänt ute i europa med lite eftersläp fram till 1900. Med grundförutsättningen att vi är ett litet folktomt land långt från ära och redlighet. Sedan händer det, att vi slapp världskrigen, och vi fick en revisionistisk utveckling av den revolution som ganska mjukt förde oss till läget runt 68, som sedan har kommit att prägla vår etik.

En etik som ganska väl (i ett internationellt perspektiv) stämmer överens med Rawls teorier om att stödja den som är minst gynnad av systemet. Utilitarismen kan tyckas ha gjort framsteg relativt 70-talet, men faktum är att alla utom de som sitter på Lockes "property" långsamt får det sämre. Pliktetiken har inte mycket att hämta, var och en känner sig som facit på vart allt är på väg. Det är min tolkning för hemlandet.

Mer internationellt kan man ju fråga sig. Men jag tror ändå att världen är på väg mot något socialliberalistiskt synsätt, en mix av att ta hand om de svaga, samtidigt, och med hjälp av att, vissa tillåts bli rika. Sen kan man ju tycka att den islamska världen inte är på väg ditåt, utan att de strider för något starkt pliktetiskt, men man får väl hoppas att det är dödsryckningar. Om nu inte Gud finns förstås. Men det finns inga tecken som tyder på det.

[SigurdV]

Det beror på om man vill diskutera ämnet seriöst eller ej.

Lönskaläge eller önskeläge?

Snygg truism, eller hur...?

Intelligent men lite "konstruerad".

Jag föreslår lite både och... när filosofer blir helt allvarliga
väntar nog gasugnarna bakom hörnet.

[Pilatus]

Etik - Ann Heberlein | En bok en författare 2014
Vad är egentligen en god människa? Är det handlingars avsikt eller konsekvens som räknas? Och hur är ett gott samhälle beskaffat? . I Etik diskuterar Ann Heberlein grundläggande etiska frågor och placerar de eviga frågorna om människan, moralen och meningen i vår samtid. Intervjuare: Birger Schlaug.

[Algotezza]

Heberleins böcker har jag läst de flesta av... Intressant läsning. Har mött henne live efter en föreläsning, mailat henne...

Hon kan också promota sig...

[Pilatus]

En etik som ganska väl (i ett internationellt perspektiv) stämmer överens med Rawls teorier om att stödja den som är minst gynnad av systemet. "

Rawls definierar "maximin" till en princip som kan tillämpas på social och ekonomisk ojämlikhet, "they are to be of the greatest benefit to the least-advantaged members of society".

Rawls resonerar mycket nyktert, de som har det sämst bör tjäna mest på ekonomiska förbättringar.

Men vad händer om principen överdrivs och tillämpas på så sätt att skattekvoten hela tiden ökar?

[Anders]

En etik som ganska väl (i ett internationellt perspektiv) stämmer överens med Rawls teorier om att stödja den som är minst gynnad av systemet. "

Rawls definierar "maximin" till en princip som kan tillämpas på social och ekonomisk ojämlikhet, "they are to be of the greatest benefit to the least-advantaged members of society".

Rawls resonerar mycket nyktert, de som har det sämst bör tjäna mest på ekonomiska förbättringar.

Men vad händer om principen överdrivs och tillämpas på så sätt att skattekvoten hela tiden ökar?

Överdrivs är grejen. Alla ismer (och Rawls doktriner är någon slags socialliberalism) är enligt mig bäst använda som guidelines, tillsammans med andra tillämpliga ismer, som Liberalism, revisionism, konservatism och socialism. Alla har vettiga saker att säga, men blir i min mening fel fel fel om de får dominera för mycket. Det är skälet till att jag gillar Löfven och enda skälet till att gilla Trump. Om två block finns i ett land, vilket det väldigt ofta finns, så är det bra om makten växlar mellan dessa så man får en bra mix. Både USA och Sverige lyckas bra med det. Alla som är idealister åt nåt håll, eller är väldigt fattiga och rika, vill nog gärna pusha för "sin" ståndpunkt. Men då kommer överdriften farande och det blir inte bra.

Och för att föra tillbaka till Algots trådstart så kan man väl säga att det är blandetik som råder. Eller sunt förnuft. Trots allt. I slutändan även om Bu eller bäsidan för t.ex. flyktingmottagning gärna vill pusha åt sitt håll.

[Pilatus]

Vilket slags etik är vanligast idag? Regel- , effekt-, utilitarism, sinnelagsetik, dygdeetik... I Sverige? I världen? Bland äldre? Bland yngre? Varför det?

Massmedia tycker jag representerar ett mishmash av "etiska" principer. Ofta med idéologiska förtecken, lätt identifierbara ställningstaganden. Ofta helt impulsstyrda. Någon politiker från x-partiet uttalar en åsikt, genast ställer flertalet skribenter upp som har samma politiska grundsyn upp på uttalandet. Göran Greider är onekligen en exponent för helt förutsägbara åsikter. Eller Lotta Gröning.

Men frågan är intressant och någon borde skriva en uppsats med frågan om ledarskribenterna verkligen företräder samhörande etiska värderingar, eller om de hela tiden följer den riktning som partiledningen företräder. Kan man återföra deras ställningstaganden på samhörande etiska principer? Eller är de opportunister?

[Anders]

Vilket slags etik är vanligast idag? Regel- , effekt-, utilitarism, sinnelagsetik, dygdeetik... I Sverige? I världen? Bland äldre? Bland yngre? Varför det?

Massmedia tycker jag representerar ett mishmash av "etiska" principer. Ofta med idéologiska förtecken, lätt identifierbara ställningstaganden. Ofta helt impulsstyrda. Någon politiker från x-partiet uttalar en åsikt, genast ställer flertalet skribenter upp som har samma politiska grundsyn upp på uttalandet. Göran Greider är onekligen en exponent för helt förutsägbara åsikter. Eller Lotta Gröning.

Men frågan är intressant och någon borde skriva en uppsats med frågan om ledarskribenterna verkligen företräder samhörande etiska värderingar, eller om de hela tiden följer den riktning som partiledningen företräder. Kan man återföra deras ställningstaganden på samhörande etiska principer? Eller är de opportunister?

Nu är ju Etik inte Matematik, ingen direkt exakt vetenskap. Men jag kan ju hålla med dej lite. Dock, världen är ett stökigt ställe och på samma sätt som att man får plocka från lite olika ismer för att få till en bra politik, så får man ju situationsanpassa etiken en del också, men bara lite lagom, så där.

Om vi börjar på det individuella planet:

Men du respekterar alltså Greider som stringent i etiken? Jag tycker allt att det finns fler. Jag ogillar starkt Peter Wolodarski, men han följer en tydlig överklassliberal global etik i alla fall. Lite fifty-fifty konsekvens och plikt. Han har andra problem som är större en flaxig etik. Tove Lifvendal i SVD är en strikt konsekvensetiker, inte mycket höga principer där, nog den jag uppskattar mest för närvarande. Befriande sund i flyktingfrågan, bland annat. Niklas Ekdal, DN's suveräne Ledarskribent, som nu gör annat, hade en skön mix av ett, vad skall vi kalla det, villahundvolvoideal, lite utilitarist skulle jag säga, vände sig till de många. Där blev det annorlunda då Wolodarski tog över.

Ser vi på de politiska journalisterna som kollektiv så får jag nog ändå säga behandlingen av flyktingfrågan, den ojämförligt största frågan sen nåt år tillbaka, visar upp hela spektrat av etiker, med vissa som gråter blod över enstaka döda barn, hemskt i och för sig, och vill dra stora principer på det utan att se konsekvenserna ffa på längre sikt. Tyvärr finns väl ingen som ordentligt orkat ta tag i konsekvenserna, drivit en konsekvensetik, och verkligen visat upp en bild av "hur många kan vi ta emot utan att det blir för mycket strul". Inte lätt, erkännes, men det är där det borde ligga. Oavsett hur många vi tar emot. Sen finns ju den ungefärliga åsikten "Ja men man kan ju inte låta dem skjutas ihjäl där nere". Kanske inte, även om folk har skjutits ihjäl i alla tider utan att det blivit den här retoriken. Okej då, men att ge folk permanent uppehållstillstånd och socialbidrag i X år, och skapa en stor missnöjd underklass i Sverige, det finns alternativ till det.

Skall vi svara på din sista fråga Pontius, så har just flyktingfrågan visat en ganska lös kontakt med moderparti tycker jag. Lite oväntat att Reinfeldt vill öppna alla portar, men Löfven faktiskt stramat upp. I och för sig är det nog hans partimedlemmar som påverkas mer än villamänniskorna vars hjärtan blöder långt från bilbränder och kaoshögstadier.

[Pilatus]

Men du respekterar alltså Greider som stringent i etiken?

Han är väl snarast "surrig" i en enda tonart.

Ser vi på de politiska journalisterna som kollektiv ...

Ja, jag blev plötsligt blockerad på Twitter av den politiske redaktören på Arbetet, Martin Klepke. Det räckte med att jag efterfrågade källan till hans påhittade omdöme att Allianspartierna vill sänka löner. Jag hade inte väntat mig en sådan intellektuell feghet från en ledarskribent. Kanske ville han bara undvika konflikt och i godan ro kunna fortsätta med sina politiska lögner.

Replikkedjan fortsätter att en måttlig ingångslön får till följd att lönenivåerna pressas. Möjligt - men ingen får ju sänkt lön. Alternativet med för höga ingångslöner är att folk kommer att stå utanför arbetsmarknaden, de får fortsätta att gå på bidrag. Möjligen kommer något annat förslag om att större delen av lönen betalas av staten.

[freddemalte]

Vilket slags etik är vanligast idag? Regel- , effekt-, utilitarism, sinnelagsetik, dygdeetik... I Sverige? I världen? Bland äldre? Bland yngre? Varför det?

Min gissning är att det är den via bl.a. skolan indoktrinerade elitistiska och individualistiska arbetsmoralen som ger vid handen att man inte är mycket värd och man inte gör någon form av karriär samt lägger merparten av sin existenstid på förvärvsarbete och så kallade tillväxtbefrämjande sysslor. Efter det (på andra plats) kommer nog hälsomoralen - dvs att man likt en hamster i ett hjul ska springa och tärna sig till ett bättre liv. Det som dock antagligen står över moralen och etiken är de stora massornas dyrkan av mammon.

[David H]

Vilket slags etik är vanligast idag? Regel- , effekt-, utilitarism, sinnelagsetik, dygdeetik... I Sverige? I världen? Bland äldre? Bland yngre? Varför det?

Min gissning är att det är den via bl.a. skolan indoktrinerade elitistiska och individualistiska arbetsmoralen som ger vid handen att man inte är mycket värd och man inte gör någon form av karriär samt lägger merparten av sin existenstid på förvärvsarbete och så kallade tillväxtbefrämjande sysslor. Efter det (på andra plats) kommer nog hälsomoralen - dvs att man likt en hamster i ett hjul ska springa och tärna sig till ett bättre liv. Det som dock antagligen står över moralen och etiken är de stora massornas dyrkan av mammon.

Ligger nåt i det. Kan fråga sig hur det blivit så... Jag hör nog ändå till de som har en ganska positiv syn till "arbete".