Matematik

[xion]

Hör matematiken till metafysiken eller fysiken.
Jag vet inte vad Aristoteles skulle ha svarat men som jag ser det hör den till metafysiken.

[Smisk]

Hör matematiken till metafysiken eller fysiken.
Jag vet inte vad Aristoteles skulle ha svarat men som jag ser det hör den till metafysiken.

Kan du utveckla i vilket avseende? "hör till" på vilket sätt?

Ontologiskt sätt är matematik en metafysisk existens, det är alltså en metafysisk fråga vad matematik är.
Matematik är vidare ett verktyg för att beskriva saker på ett regelbundet sätt, alltså med fakta och vilka regler dessa fakta kan beskrivas förhålla sig till på ett koherent sätt.

En del filosofer menar att universum är ett matematiskt objekt och att det därför kan beskrivas helt med matematik.
Så är det inte som jag ser det, det är att blanda beskrivningarnas natur med det beskrivningarna syftar på.

Beskrivningar kan endast hantera kvantiteter som kan "peka på" kvalitéer. Färgen gul kan inte beskrivas med matematik men frekvensen ljuset som uppfattas som gult har kan det exempelvis.

Eftersom gul är ett fenomen som existerar kan alltså inte matematiken beskriva universum då universum innehåller gul.

[Pilatus]

Hör matematiken till metafysiken eller fysiken. Jag vet inte vad Aristoteles skulle ha svarat men som jag ser det hör den till metafysiken.

Kan du utveckla i vilket avseende? "hör till" på vilket sätt?

rationalism (matematik) = analytiska satser
empiri = syntetiska satser

[Smisk]

Hör matematiken till metafysiken eller fysiken. Jag vet inte vad Aristoteles skulle ha svarat men som jag ser det hör den till metafysiken.

Kan du utveckla i vilket avseende? "hör till" på vilket sätt?

rationalism (matematik) = analytiska satser
empiri = syntetiska satser

?

[Pilatus]

Kan du utveckla i vilket avseende? "hör till" på vilket sätt?

rationalism (matematik) = analytiska satser
empiri = syntetiska satser

?

Aristoteles skulle svarat att matematik och syllogismer kommer efter fysiken. Så vad kallade Aristoteles den boken?

[xion]

Hör matematiken till metafysiken eller fysiken.
Jag vet inte vad Aristoteles skulle ha svarat men som jag ser det hör den till metafysiken.

Kan du utveckla i vilket avseende? "hör till" på vilket sätt?

Ontologiskt sätt är matematik en metafysisk existens, det är alltså en metafysisk fråga vad matematik är.
Matematik är vidare ett verktyg för att beskriva saker på ett regelbundet sätt, alltså med fakta och vilka regler dessa fakta kan beskrivas förhålla sig till på ett koherent sätt.

En del filosofer menar att universum är ett matematiskt objekt och att det därför kan beskrivas helt med matematik.
Så är det inte som jag ser det, det är att blanda beskrivningarnas natur med det beskrivningarna syftar på.

Beskrivningar kan endast hantera kvantiteter som kan "peka på" kvalitéer. Färgen gul kan inte beskrivas med matematik men frekvensen ljuset som uppfattas som gult har kan det exempelvis.

Eftersom gul är ett fenomen som existerar kan alltså inte matematiken beskriva universum då universum innehåller gul.

Man brukar skilja mellan fysik=det som kan uppfattas med våra sinnen(syn, hörsel etc), och metafysik=det som inte kan uppfattas med våra sinnen.
Det här betyder att det som hör till metafysiken endast har sin existens i vårt medvetande.
Det här tycker jag är en enkel och robust uppdelning.
En invändning skulle kunna vara att även det som sker i vårt medvetande har en fysisk sida via elektriska signaler.
De intryck vi får från den fysiska världen via våra sinnen omvandlas i vårt medvetande till metafysik.

[Anders]

Min tomt är 1760 kvm2. Det är med största säkerhet ett resultat av en matematisk beräkning. Basen gånger höjden av en kvadrat. Vi kan inte direkt mer exakt uppfatta att tomten är så stor. Och vi kan inte se B*H i naturen. Men jag ställer mig ändå tveksam till att matematiken skulle vara metafysisk. Jag tycker inte riktigt kriteriet ”bortanför se med våra sinnen räcker”. Det skall vara mer av ”sakernas grundläggande natur”. Och jag har lite svårt att lägga matematik eller logik där. De är hjälpmedel för att kunna undersöka sakernas grundläggande natur.

Min tomt är så stor den är. Ytterst få ögon och hjärnor skulle kunna höfta det mer än på säg 20 kvm2 när. Matten hjälper till med att bestämma dess mer exakta storlek. Det är alltså min tomts storlek som är metafysisk i det här sammanhanget med det resonemanget.

[Algotezza]

Matematiken växte väl fram för att kunna tillämpas praktiskt, t.ex. i Egypten, alltså som ett hjälpmedel. Sedan har den utvecklats till en hjärnans konstart utan att släppa kontakten med nyttoaspekten för den sakens skull. Den har en sida som vätter åt den praktiska vardagen och en sida åt den metafysiska eller andliga sidan av tillvaron om man så vill. Varför tänka i termer av antingen eller?

Vad Aristoteles skulle ha sagt får ni fråga honom om ni träffar honom postmortalt.

[Vertumnus]

Matematiken växte väl fram för att kunna tillämpas praktiskt, t.ex. i Egypten, alltså som ett hjälpmedel. Sedan har den utvecklats till en hjärnans konstart utan att släppa kontakten med nyttoaspekten för den sakens skull. Den har en sida som vätter åt den praktiska vardagen och en sida åt den metafysiska eller andliga sidan av tillvaron om man så vill. Varför tänka i termer av antingen eller?

Vad Aristoteles skulle ha sagt får ni fråga honom om ni träffar honom postmortalt.

Aristoteles skulle nog ha dragit en gräns mellan matematikens nyttoinriktade och metafysiska sidor enligt samma mönster som skillde slavar från fria män.. Det nyttoinriktade hör till hushållets sfär och utfördes av kvinnor slavar och barn.

[Smisk]

[
Man brukar skilja mellan fysik=det som kan uppfattas med våra sinnen(syn, hörsel etc), och metafysik=det som inte kan uppfattas med våra sinnen.
Det här betyder att det som hör till metafysiken endast har sin existens i vårt medvetande.
Det här tycker jag är en enkel och robust uppdelning.
En invändning skulle kunna vara att även det som sker i vårt medvetande har en fysisk sida via elektriska signaler.
De intryck vi får från den fysiska världen via våra sinnen omvandlas i vårt medvetande till metafysik.

Så tänker jag med. Matematik är inget vi kan erfara med våra 5 sinnen hur som helst och i det avseendet tillhör det inte det fysiken behandlar. Däremot tillhör det ju sättet vi behandlar fysiken, alltså modellerna som beskriver den. Ämnet som förhåller det inre, så som matematik, till det yttre är metafysik och ontologi kan tänka.

Man kan räkna ut saker med matematik men det är endast efter att man gjort mätningar som bekräftar saken och som dessutom kan visa sig vara falska (falsifierbara) som det blir fysik. Därför tillhör inte tiden fysiken exempelvis då man inte kan mäta den/förnimma den med instrument. Man kan med andra ord inte falsifiera dess ontologiska status.

[Anders]

[
Man brukar skilja mellan fysik=det som kan uppfattas med våra sinnen(syn, hörsel etc), och metafysik=det som inte kan uppfattas med våra sinnen.
Det här betyder att det som hör till metafysiken endast har sin existens i vårt medvetande.
Det här tycker jag är en enkel och robust uppdelning.
En invändning skulle kunna vara att även det som sker i vårt medvetande har en fysisk sida via elektriska signaler.
De intryck vi får från den fysiska världen via våra sinnen omvandlas i vårt medvetande till metafysik.

Så tänker jag med. Matematik är inget vi kan erfara med våra 5 sinnen hur som helst och i det avseendet tillhör det inte det fysiken behandlar. Däremot tillhör det ju sättet vi behandlar fysiken, alltså modellerna som beskriver den. Ämnet som förhåller det inre, så som matematik, till det yttre är metafysik och ontologi kan tänka.

Man kan räkna ut saker med matematik men det är endast efter att man gjort mätningar som bekräftar saken och som dessutom kan visa sig vara falska (falsifierbara) som det blir fysik. Därför tillhör inte tiden fysiken exempelvis då man inte kan mäta den/förnimma den med instrument. Man kan med andra ord inte falsifiera dess ontologiska status.

Möjligen med den mycket generösa definitionen. Men den är i ett annat avseende inte ontologisk alls. Jämför med kärlek eller sorg. Man kan söka dessa fenomens innersta väsen bortom den omedelbara erfarenheten. Matten är bara pang bom det den är. Lite tankehjälpmedel vi kommit på är användbara. Även om pythagoros sats ”inte syns” är den inte något särskilt med den.

Den är vare sig mer eller mindre synlig än den kompilerade källkod som genereras i en dator och exekverar vad den nu skall exekvera. Den gör det en hjärna sagt åt den att göra.

[Smisk]

Möjligen med den mycket generösa definitionen. Men den är i ett annat avseende inte ontologisk alls. Jämför med kärlek eller sorg. Man kan söka dessa fenomens innersta väsen bortom den omedelbara erfarenheten. Matten är bara pang bom det den är. Lite tankehjälpmedel vi kommit på är användbara. Även om pythagoros sats ”inte syns” är den inte något särskilt med den.

Den är vare sig mer eller mindre synlig än den kompilerade källkod som genereras i en dator och exekverar vad den nu skall exekvera. Den gör det en hjärna sagt åt den att göra.

Är matematiken påhittad eller upptäckt?

Det är ju en klassisk filosofisk fråga så man kan ha olika uppfattningar där.

Som jag ser det så har matematik en inre ontologisk status. Jag som har en holistisk ontologisk uppfattning beskriver alltså saken utifrån att inre/yttre fenomen existerar tillsammans och förhåller sig till varandra som olika "typer av fenomen". Med andra ord, det finns inte "en verklighet" utan olika typer av fenomen som är ojämförbara. Jag är både ontologisk och epistemologisk pluralist, det finns alltså både "olika typer av verklighet" och "olika typer av kunskap" och vi kan korrelera dessa men inte blanda dem.

Så som jag ser det är matematik ett inre fenomen som både upptäcks och skapas när vi skapar det. När vi relaterar inre och yttre fenomen, så som en formel med erfarenheter av fysiskt kvantitativa (mätbara, ordningsmöjliga) fenomen korrelerar vi inre/yttre fenomen som är av helt olika typ.

Det är endast så vi kan veta saker. Skälet till det är att vi existerar genom en natur som fungerar så, alltså den manifesteras genom inre/yttre fenomen tillsammans. Holistiskt.

[Anders]

Möjligen med den mycket generösa definitionen. Men den är i ett annat avseende inte ontologisk alls. Jämför med kärlek eller sorg. Man kan söka dessa fenomens innersta väsen bortom den omedelbara erfarenheten. Matten är bara pang bom det den är. Lite tankehjälpmedel vi kommit på är användbara. Även om pythagoros sats ”inte syns” är den inte något särskilt med den.

Den är vare sig mer eller mindre synlig än den kompilerade källkod som genereras i en dator och exekverar vad den nu skall exekvera. Den gör det en hjärna sagt åt den att göra.

Är matematiken påhittad eller upptäckt?

Det är ju en klassisk filosofisk fråga så man kan ha olika uppfattningar där.

Som jag ser det så har matematik en inre ontologisk status. Jag som har en holistisk ontologisk uppfattning beskriver alltså saken utifrån att inre/yttre fenomen existerar tillsammans och förhåller sig till varandra som olika "typer av fenomen". Med andra ord, det finns inte "en verklighet" utan olika typer av fenomen som är ojämförbara. Jag är både ontologisk och epistemologisk pluralist, det finns alltså både "olika typer av verklighet" och "olika typer av kunskap" och vi kan korrelera dessa men inte blanda dem.

Så som jag ser det är matematik ett inre fenomen som både upptäcks och skapas när vi skapar det. När vi relaterar inre och yttre fenomen, så som en formel med erfarenheter av fysiskt kvantitativa (mätbara, ordningsmöjliga) fenomen korrelerar vi inre/yttre fenomen som är av helt olika typ.

Det är endast så vi kan veta saker. Skälet till det är att vi existerar genom en natur som fungerar så, alltså den manifesteras genom inre/yttre fenomen tillsammans. Holistiskt.

Hur skiljer sig en formel och ett dataprogram metafysiskt/ontologiskt?

[Smisk]

Hur skiljer sig en formel och ett dataprogram metafysiskt/ontologiskt?

De skiljer sig inte åt, som jag tror du menar frågan.

Fundera på dessa:

En boks text eller en films bilder/ljud och handlingen/berättelsen.
Ett datorprogram och elektroniken.
Kulören gul och det fysiska ljuset med frekvensen.
En matematisk formel om gravitation/massa och gravitationen/massan.


Varje exempel innehåller olika typer av saker som tillsammans fungerar ihop.
De "passar ihop" för att ena parten fungerar tillsammans med den andra.
Ena sidan kräver ett inre och andra något utanför. Förhållandet mellan dem krävs.
Förhållandet kräver bägge sidor och att de "passar ihop".

Informationen hos matematik och informationen hos ett datorprogram innehåller förmågan att förhålla en sak till en annan.
En kartas funktion finns endast för att kartan kan förhållas till terrängen.

Deras ontologiska status är olika.

[Anders]

Man använder matematiken för att hitta fysikens innersta väsen. tillsammans med observatorier, acceleratorer och vad man nu använder för grejer. Om man skall söka matematikens innersta väsen så kan man ju kanske göra det. Men det blir nåt i stil med att hitta programmeringens innersta väsen. För all del kanske inte en fruktlös sysselsättning.