Matematik

[Pilatus]

Matematiska beskrivningar är endast en typ av beskrivningar och därmed endast en typ av kunskap.

Matematiken är snarare ett regelverk, en mänsklig konstruktion. Man kan använda matematikens regler till att beskriva något i symbolisk form, som mängdlära, boolesk algebra, eller geometri. Det finns ett flertal regelverk som alla platsar under ämnet matematik.

[Smisk]

Matematiska beskrivningar är endast en typ av beskrivningar och därmed endast en typ av kunskap.

Matematiken är snarare ett regelverk, en mänsklig konstruktion. Man kan använda matematikens regler till att beskriva något i symbolisk form, som mängdlära, boolesk algebra, eller geometri. Det finns ett flertal regelverk som alla platsar under ämnet matematik.

Ja, de är alltid beskrivningar av kvantiteter och regler som förhåller dem till varandra. Detta är endast kunskap av den specifika typen och inte all typ av kunskap.

[Pilatus]

Matematiken är snarare ett regelverk, en mänsklig konstruktion. Man kan använda matematikens regler till att beskriva något i symbolisk form, som mängdlära, boolesk algebra, eller geometri. Det finns ett flertal regelverk som alla platsar under ämnet matematik.

Ja, de är alltid beskrivningar av kvantiteter och regler som förhåller dem till varandra. Detta är endast kunskap av den specifika typen och inte all typ av kunskap.

Matematik måste inte handla om kvantiteter. Här ett av Eulers problem som handlar om topografi, försök finna en promenadväg som passerar varje bro exakt en gång.

Königsbergs sju broar.jpg (83.6 KiB) Visad 323 gånger

[Vertumnus]

Finns matematiken "därute i världen" eller menar vi att den finns därute via våra "tolkningsglasögon"?

Matematiken kan ses som en kartläggning och utforskande av den mänskliga kunskapsförmågan.

Matematiska beskrivningar är endast en typ av beskrivningar och därmed endast en typ av kunskap.
Man kan lika lite utforska den mänskliga kunskapen med matematik som man kan utforska musik med smaken av mat.

Jag anser att existensen innefattar mängder med fenomen av helt olika ontologisk status precis som kunskapen innefattar olika metoder. För att veta något om mat, musik eller känslor krävs andra metoder än matematik.

Det som skiljer utforskandet av matematiken frå tex smaken av mat är att objektet för undersökningen i det förra fallet uteslutande är människan själv och hennes logiska förmåga, hennes kunskapsförmåga. Det utesluter inte vi också har möjligheten att erfara och minnas.

[Smisk]

Matematiken är snarare ett regelverk, en mänsklig konstruktion. Man kan använda matematikens regler till att beskriva något i symbolisk form, som mängdlära, boolesk algebra, eller geometri. Det finns ett flertal regelverk som alla platsar under ämnet matematik.

Ja, de är alltid beskrivningar av kvantiteter och regler som förhåller dem till varandra. Detta är endast kunskap av den specifika typen och inte all typ av kunskap.

Matematik måste inte handla om kvantiteter. Här ett av Eulers problem som handlar om topografi, försök finna en promenadväg som passerar varje bro exakt en gång.

Königsbergs sju broar.jpg

Jag håller inte med, matematiska utryck är alltid som jag beskrev dem.

På vilket sätt är detta matematik? Vilka uttryck redogör för dem som matematiska?

[Pilatus]

Matematik måste inte handla om kvantiteter. Här ett av Eulers problem som handlar om topografi, försök finna en promenadväg som passerar varje bro exakt en gång.

Jag håller inte med, matematiska utryck är alltid som jag beskrev dem.

På vilket sätt är detta matematik? Vilka uttryck redogör för dem som matematiska?

Leonhard Euler, matematikern som Illusionen skriver om i varje postning, fann den matematiska lösningen med Königsbergs broar. Vad tror du Smisk, kunde han finna en matematisk lösning på detta problem?

[Smisk]

Matematik måste inte handla om kvantiteter. Här ett av Eulers problem som handlar om topografi, försök finna en promenadväg som passerar varje bro exakt en gång.

Jag håller inte med, matematiska utryck är alltid som jag beskrev dem.

På vilket sätt är detta matematik? Vilka uttryck redogör för dem som matematiska?

Leonhard Euler, matematikern som Illusionen skriver om i varje postning, fann den matematiska lösningen med Königsbergs broar. Vad tror du Smisk, kunde han finna en matematisk lösning på detta problem?

Ingen aning

[Pilatus]

Leonhard Euler, matematikern som Illusionen skriver om i varje postning, fann den matematiska lösningen med Königsbergs broar. Vad tror du Smisk, kunde han finna en matematisk lösning på detta problem?

Ingen aning

Du hade kunnat pröva själv, det hade tagit dig nästan två minuter att räkna ut om problemet var lösbart. Man får ansträng sig litet, inte mycket. Königsbergs-borna brukade gå en promenad och pröva om de kunde gå över alla broarna utan att behöva gå en extra gång över någon av broarna. Försök själv!

[Smisk]

Leonhard Euler, matematikern som Illusionen skriver om i varje postning, fann den matematiska lösningen med Königsbergs broar. Vad tror du Smisk, kunde han finna en matematisk lösning på detta problem?

Ingen aning

Du hade kunnat pröva själv, det hade tagit dig nästan två minuter att räkna ut om problemet var lösbart. Man får ansträng sig litet, inte mycket. Königsbergs-borna brukade gå en promenad och pröva om de kunde gå över alla broarna utan att behöva gå en extra gång över någon av broarna. Försök själv!

Det finns gott om olösliga matematiska problem Att få 1+1 att bli = 3 är olösligt exempelvis. Då matematik alltid beskriver tal och koherenta relationer så är det olösligt då man bryter mot regeln av koherens. = betyder specifikt likvärdighet och man kan inte göra en matematisk beskrivning som har olika regler som betyder både olika saker och samma sak samtidigt. = måste av nödvändighet alltid betyda likvärdighet så uttrycket är alltså inte matematiskt korrekt. Problemet är inte ett matematiskt problem utan ett där man använder matematiken på fel sätt.

Alla paradoxer fungerar precis så, logiska som matematiska.

[Pilatus]

Det finns gott om olösliga matematiska problem Att få 1+1 att bli = 3 är olösligt exempelvis. Då matematik alltid beskriver tal och koherenta relationer så är det olösligt då man bryter mot regeln av koherens. = betyder specifikt likvärdighet och man kan inte göra en matematisk beskrivning som har olika regler som betyder både olika saker och samma sak samtidigt. = måste av nödvändighet alltid betyda likvärdighet så uttrycket är alltså inte matematiskt korrekt. Problemet är inte ett matematiskt problem utan ett där man använder matematiken på fel sätt.

Alla paradoxer fungerar precis så, logiska som matematiska.

Oj vad du krånglar till det! Undrar vad du klippt det det där ifrån, koherenta relationer?
Trots vad du skriver så redde Euler ut problemet på matematisk väg.

Grafteoriens historia kan spåras specifikt till 1735, när den schweiziska matematikern Leonhard Euler löste Königsberg broproblem . Königsbergbroproblemet var ett gammalt pussel angående möjligheten att hitta en stig över var och en av sju broar som sträcker sig över en gaffelflod som rinner förbi en ö - men utan att korsa någon bro två gånger. Euler hävdade att det inte finns någon sådan väg. Hans bevis involverade endast hänvisningar till broarnas fysiska arrangemang, men i huvudsak bevisade han den första satsen i grafteorin. Ref Diskret matematik och diskreta modeller av Kimmo Eriksson, Hillevi Gavel

[Smisk]

Oj vad du krånglar till det! Undrar vad du klippt det det där ifrån, koherenta relationer?
Trots vad du skriver så redde Euler ut problemet på matematisk väg.

Det är inte krångligt för mig, du är nog den som krånglar till det mest på detta forumet i mitt tycke

https://sv.wikipedia.org/wiki/Koherensteori

Väldigt enkelt faktiskt, värden och koherenta regelrelationer.

[Pilatus]

Det är inte krångligt för mig, du är nog den som krånglar till det mest på detta forumet i mitt tycke
https://sv.wikipedia.org/wiki/Koherensteori
Väldigt enkelt faktiskt, värden och koherenta regelrelationer.

Jag läste och undrar nu vem som kan ha skrivit om koherensteori på Wikipedia. Är det du Smisk? Där står:

Koherensteorin säger att en teori är sann om den är logiskt sammanhängande

Är det tillräckligt? Hur förhåller det sig med teorier om etik och estetik?

En bättre formulering är: En utsaga är sann, om och endast om, den passar in i en sammanhängande (eller "harmonisk" eller "koherent") helhet av utsagor. I annat fall är den falsk. Ref. Quizlet

En svaghet är att enligt koherensteorin har sanning uteslutande att göra med relationer mellan utsagor. Men den missar hur saker och ting är i verkligheten.

Jag skrev om definitionen i Wikipedia till:
Koherensteorin för sanning, filosofisk uppfattning enligt vilken en sats är sann om den tillhör det system av satser som ger den mest omfattande, sammanhängande redogörelsen för verkligheten. Ref. NE

PS Vilket genast återställdes. Jag måste skriva om, inte ta text ur NE som den är. Upphovsrätten!

[Pilatus]

Nytt försök:

En koherensteori om sanning säger att varje sann proposition beror på dess logiska sammanhållning med ett system av övertygelser som inte innehåller logiska motsägelser. Enligt koherensteorin består satsernas sanningsvillkor i andra satser.

Korrespondensteorin, däremot, säger att sanningsvillkoren för propositioner inte är propositioner, utan snarare objektiva egenskaper hos världen.

[Smisk]

Jag läste och undrar nu vem som kan ha skrivit om koherensteori på Wikipedia. Är det du Smisk? Där står:

Koherensteorin säger att en teori är sann om den är logiskt sammanhängande

Är det tillräckligt? Hur förhåller det sig med teorier om etik och estetik?

En bättre formulering är: En utsaga är sann, om och endast om, den passar in i en sammanhängande (eller "harmonisk" eller "koherent") helhet av utsagor. I annat fall är den falsk. Ref. Quizlet

En svaghet är att enligt koherensteorin har sanning uteslutande att göra med relationer mellan utsagor. Men den missar hur saker och ting är i verkligheten.

Jag håller med om beskrivningarnas begränsade förmåga att beskriva verklighet, det bör vara tydligt nu, fråga Pollen

Matematik/logik beskriver inte verkligheten utan alltså kvantiteter och koherenta relationer mellan dem, det är allt.

Den ontologiska statusen hos matematik, fysik och psyket är av naturen väsensskilda.

[Smisk]

Nytt försök:

En koherensteori om sanning säger att varje sann proposition beror på dess logiska sammanhållning med ett system av övertygelser som inte innehåller logiska motsägelser. Enligt koherensteorin består satsernas sanningsvillkor i andra satser.

Korrespondensteorin, däremot, säger att sanningsvillkoren för propositioner inte är propositioner, utan snarare objektiva egenskaper hos världen.

Bra beskrivet, så skulle jag själv beskriva det med.

Matematik/Logik är inte sanningar över huvud taget, det är beskrivningar.

Max Tegmark gillar att framhålla matematiken som något vi upptäcker som fundamentala sanningar.
Upptäcker vi all matematik så har vi alltså upptäckt hela verklighetens fundamentala natur.

För mig är det som att säga att om vi gjort en komplett karta över Sverige, som en perfekt google maps, så är den kartan verkligheten.