Pollen skrev:Nja, det här har inte med Kant att göra så som jag förstår Kant.
Han var förtjust - då på 1700talet - att Newton så elegant förenade himmel och jord med sina mekaniska lagar.
Kant försökte göra samma bedrift genom att förena Gud och människa, nämligen de moraliska lagar som en gång för alla sa oss vad som är sant om moral.
Upplevelse har ingen plats här, eller?
Det jag menade va att när jag skrev "för oss" så menar jag samma sak som Kant menar med phenomena.
https://en.citizendium.org/wiki/Phenome ... philosophy)
Phenomena constitute the world as we experience it, as opposed to the world as it exists independently of our experiences (the thing-in-itself, "das Ding an sich").
Pollen skrev:Om ditt svar är att värde inte har en objektiv definition så måste du väl argumentera mot Kant?
Jag har nog inte samma uppfattning om moraliskt värde som Kant.
Han verkar tänka sig att moraliskt värde är något som finns inom oss och att förnuftets plats är att få kunskap om det med det rena förnuftet. Metoden är hans kategoriska imperativ. Jag har inget emot detta egentligen och argumenterar inte mot det men jag själv tänker inte exakt så.
Jag håller med om att förnuftet kan användas så men inte om att det BÖR användas så.
Istället tänker jag att alla mänskliga värden, alltså vi erfar som önskvärt och alla bedömningar vi gör intuitivt och/eller med förnuftet, är saker vi "väljer att skapa". De är kreativa handlingar, varken mer eller mindre.
Moraliskt värde är då exempelvis inte något vi upptäcker eller något som finns a-priori utan något vi själva "väljer att skapa som värdefullt för oss".