David H skrev:Illusionen tror jag är något på spåren då han problematiserar "jag"-begreppet. Han talar också om just en "illusion" samt en "maskeringsprincip"...kanske något som maskerar illusionen från att bli avslöjad som just en illusion? Om illusionen är jaget, och illusionen avslöjas som just en illusion, upplöses också jaget? Lite som i Trollkarlen från Oz? Att det var aldrig på riktigt? Vart alla de matematiska ekvationerna passar in i detta med euler och sinusar och cosinusar begriper jag dock inte riktigt. Att överge det egna jaget har jag uppfattat som en form av beslut som kan kräva en hel del mod...att det som behövs må vara ett "leap of faith", snarare än att det kan lösas genom någon opersonlig intellektuell analys.
Detta är ju grunden för nästan all indisk filosofi och visdomstradition, inklusive Hinduism och Buddhism.
Både filosofiskt så som epistemologiskt, ontologiskt, etiskt, pragmatiskt och praktiskt som livsstil.
Maya heter "trollkaren".
https://sv.wikipedia.org/wiki/Maya_(religion)
Maya är en metafor som syftar på att erfarenheten av "världen och jag" är ett skådespel skapat av Brahman (Gud/universums/medvetandets/existensens natur) med syfte att Brahman skall vakna upp till sin inneboende natur. Den/det enda som existerar och som av nödvändighet gör så.
Det finns inget medvetandeproblem i deras filosofi tycker jag man kan säga. Inte på samma sätt.