VERKLIGHETEN, som funktion av referensberoende komplex skalär differens ?

[Algotezza]

Det som möjliggör förnimmande menar jag är just det begränsade perspektivet.
Utan begränsningar är perception ej möjlig. Bara genom att rumsligt och tidsligt begränsa våra sinnen är perception möjlig.
Spränger vi dessa ramar upphör vi förnimma. Möjligtvis kan vi få en glimt av "det oceaniska" innan vi återgår till normal
perception eller blir galna med upplöst medvetandet som följd.

Vi förefaller vara överens. Som jag tolkar dig har du rätt av följande skäl.
Begränsningen härrör från strukturell maskering (via MP), m a o det ”jaget” inte förmår förnimma
p g a sin maskerande ”egenstruktur”.
Att inte förnimma helheten kan likställas med en ”speglad” strukturell ”störning/obalans”.
Det är obalansstörningen (att liknas vid en strukturell ”sidställning” i G) som enligt konceptet utgör
grund för balansresonemanget bakom växelverkan och i förlängningen förnimmelsen.

Läs gärna även mitt inlägg 30 aug 2025 15:30 i tråden ”Ett försök till kritik av deltakonceptet”.
Citat, ”OBSERVERA därför att när steget tas från verkligheten till metafysik, avhänder man sig
möjligheten att beskriva och förklara med hjälp av atomära begrepp.”
Flera trådar "utan slut" här på Filosofiforum skulle kunna avslutas om hänsyn togs till detta.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

Helheten är bortom förnimmelse. Perception fungerar "styckevis och delt". Den skapar en uppdelning av helheten i "upplevare" ("jag") och "det upplevda" ("det"). Ofta tolkas "jag" som den medvetna delen och "det" som den medvetslösa materian som "jag" upplever.

Hur kan vi göra oss en bild av helheten om den finns bortom perceptionen och empirin? Genom filosofisk spekulation och matematik fysik? Kan vi säga något annat om den att den är det som är?

Eller via buddhistisk kontemplation över uttrycket "Det är du", "Tat twam asi"...?

[xion]

Det som möjliggör förnimmande menar jag är just det begränsade perspektivet. Utan begränsningar är perception ej möjlig. Bara genom att rumsligt och tidsligt begränsa våra sinnen är perception möjlig. Spränger vi dessa ramar upphör vi förnimma. Möjligtvis kan vi få en glimt av "det oceaniska" innan vi återgår till normal perception eller blir galna med upplöst medvetandet som följd.

Det beror på hur man menar.
Einstein begränsade inte sitt perspektiv. Han försökte förstå det stora perspektivet.
Inte blev han galen för det, även om många trodde det i början.

[Illusionen]

Det som möjliggör förnimmande menar jag är just det begränsade perspektivet.

Helheten är bortom förnimmelse. Perception fungerar "styckevis och delt". Den skapar en uppdelning av helheten i "upplevare" ("jag") och "det upplevda" ("det"). Ofta tolkas "jag" som den medvetna delen och "det" som den medvetslösa materian som "jag" upplever.
Hur kan vi göra oss en bild av helheten om den finns bortom perceptionen och empirin?

Min personliga uppfattning är att så länge Citat B saknar svar är det sannolikt en omöjlig uppgift.
Notera därför att min/konceptets beskrivning representerar en "intern" atomär modell, baserad på bl a
referensberoende och Eulers formel. ”Intern” syftar här på att ”jaget” är delaktigt (ingår i) i loopen.
Frågan som här kräver svar är, vad återstår när den atomära referensen ej finns med i bilden ?
När man inser ovanstående förstår man varför kravet på ”evidens” inte hör hemma i dessa sammanhang.

Citat taget från patentansökan,

”Det är mot ovanstående bakgrund jag hävdar att frågeställningen om "jaget" är att betrakta som
en illusion (fri från våra atomära begrepp = ”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt
(beskrivbart inom ramen för det förnimbara), återstår att besvara.
Vad man däremot kan hävda, är att konceptet, inte minst ur ett teologiskt perspektiv, erbjuder
fascinerande tolkningsmöjligheter, bortom ateistens i sammanhanget ofta begränsade rent atomära
argumentering.”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

[Algotezza]

Det som möjliggör förnimmande menar jag är just det begränsade perspektivet. Utan begränsningar är perception ej möjlig. Bara genom att rumsligt och tidsligt begränsa våra sinnen är perception möjlig. Spränger vi dessa ramar upphör vi förnimma. Möjligtvis kan vi få en glimt av "det oceaniska" innan vi återgår till normal perception eller blir galna med upplöst medvetandet som följd.

Det beror på hur man menar.
Einstein begränsade inte sitt perspektiv. Han försökte förstå det stora perspektivet.
Inte blev han galen för det, även om många trodde det i början.

Einstein har ett matematiskt perspektiv på universum. Jag antar att han förnam verkligheten på analogt sätt som resten av mänskligheten. En annan sak är vad man via analys och matematik kan komma fram till utifrån empiri, sinneserfarenhet. Vi kan resonera oss och abstrahera oss fram till en bild av helheten.

[Pilatus]

Det som möjliggör förnimmande menar jag är just det begränsade perspektivet. Utan begränsningar är perception ej möjlig. Bara genom att rumsligt och tidsligt begränsa våra sinnen är perception möjlig. Spränger vi dessa ramar upphör vi förnimma. Möjligtvis kan vi få en glimt av "det oceaniska" innan vi återgår till normal perception eller blir galna med upplöst medvetandet som följd.

Det beror på hur man menar. Einstein begränsade inte sitt perspektiv. Han försökte förstå det stora perspektivet. Inte blev han galen för det, även om många trodde det i början.

Einstein har ett matematiskt perspektiv på universum. Jag antar att han förnam verkligheten på analogt sätt som resten av mänskligheten. En annan sak är vad man via analys och matematik kan komma fram till utifrån empiri, sinneserfarenhet. Vi kan resonera oss och abstrahera oss fram till en bild av helheten.

Einsteins teori har motstått alla försök till falsifiering, det är mycket starkt.

[Algotezza]

Det beror på hur man menar. Einstein begränsade inte sitt perspektiv. Han försökte förstå det stora perspektivet. Inte blev han galen för det, även om många trodde det i början.

Einstein har ett matematiskt perspektiv på universum. Jag antar att han förnam verkligheten på analogt sätt som resten av mänskligheten. En annan sak är vad man via analys och matematik kan komma fram till utifrån empiri, sinneserfarenhet. Vi kan resonera oss och abstrahera oss fram till en bild av helheten.

Einsteins teori har motstått alla försök till falsifiering, det är mycket starkt.

Min poäng är inte att jag anser att Einsteins teori är falsk.

Det är via teorier och abstraktioner vi kan skapa oss en bild av helheten, men en bild av något är en bild. Min poäng är att vi via våra sinnen inte kan direktiuppleva helheten.. Vi kan också få en aning om helheten via konst och musik. Vi kan inte uppleva all elektromagnetisk strålning. Våra sinnen är begränsade och jag menar att det är en nödvändighet för att vi skall uppleva. Inte heller upplever vi all tid på en gång eller hela rymden.

[Illusionen]

Einsteins teori har motstått alla försök till falsifiering, det är mycket starkt.

Min poäng är inte att jag anser att Einsteins teori är falsk.
Det är via teorier och abstraktioner vi kan skapa oss en bild av helheten, men en bild av något är en bild.

Inte heller jag anser att Einsteins teori är falsk (om någon nu fått för sig det ) däremot feltolkad då
den saknar adekvat förankring. Jag delar alltså din uppfattning, det som konceptet handlar om är ”ramen”
som placerar och kompletterar ”bilden”.
Ramen/konceptet beskriver hur bilden kan tolkas som ”sub-fenomen” överlagrad/i helheten.
Det är först när bilden förses med ram som det går att förstå universum och dess egenskaper.
Det är i samband med detta som tolkningen av ESR får sin förklaring och paradoxerna elimineras.
Teorin är utförligt kommenterad i konceptet.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

[Pilatus]

Einsteins teori har motstått alla försök till falsifiering, det är mycket starkt.

Min poäng är inte att jag anser att Einsteins teori är falsk.
Det är via teorier och abstraktioner vi kan skapa oss en bild av helheten, men en bild av något är en bild.

Inte heller jag anser att Einsteins teori är falsk (om någon nu fått för sig det ) däremot feltolkad då
den saknar adekvat förankring. Jag delar alltså din uppfattning, det som konceptet handlar om är ”ramen”
som placerar och kompletterar ”bilden”.

Som vanligt finns det alltid något som forskare har grubblat på, utformat otaliga experiment med och slutligen funnit en ett område som inte harmoniserar med vår standardbeskrivning av världen. Vi kan t ex frågar oss vad som förenar Bells teorem, entangelment och nobelpriset till Alain Aspect, John F. Clauser och Anton Zeilinger.

Einsteins princip om lokalitet postulerar att ljusets hastighet inte kan överskridas. Denna princip gäller för både den speciella och allmänna relativitetsteorin. Fysikaliska händelser kan bara påverkas av sin omedelbara omgivning.

Mot detta står teorin om sammanflätning (entanglement) vilken innebär att två partiklar kan vara kopplade på sådant sätt att en mätning på den ena påverkar den andra utan tidsfördröjning. Då detta sker oavsett avstånd så måste världen vara icke-lokal i detta avseende.

1964 formulerade John Stewart Bell ett teorem som visade att om kvantmekanikens förutsägelser om entanglement är korrekta, så måste världen vara icke-lokal.

Nobelpriset 2022 – experimentellt bevis för Bells teorem
- John Clauser var först med att testa Bells teorem i praktiken på 1970-talet.
- Alain Aspect förbättrade experimenten på 1980-talet och eliminerade flera metodologiska brister.
- Anton Zeilinger tog det vidare till modern kvantinformationsteknik, inklusive teleportering och kvantkryptering.
Tillsammans visade de att kvantmekanisk entanglement är verklig – och att Bells teorem håller.

[Algotezza]

Postulera är att utgå från att något stämmer utan att ha bevis för att ha något att bygga på, t.ex. en teori. Man kan postulera något helt annat och bygga en annan teori.

Den ateistiskt-materialistiska synen på verkligheten och människan som fortfarande kännetecknar i synnerhet naturvetenskaperna bygger på postulatet att verkligheten till sin grundnatur är materiell och att Gud ej finns. Medvetandet är beroende av materiella processer för sin existens.

[Pilatus]

Postulera är att utgå från att något stämmer utan att ha bevis för att ha något att bygga på, t.ex. en teori. Man kan postulera något helt annat och bygga en annan teori.

Den ateistiskt-materialistiska synen på verkligheten och människan som fortfarande kännetecknar i synnerhet naturvetenskaperna bygger på postulatet att verkligheten till sin grundnatur är materiell och att Gud ej finns. Medvetandet är beroende av materiella processer för sin existens.

Jadå, men postulaten bör stämma med vad som kan observeras. Dit hör konstanten c, ljusets hastighet. Men de experiment som utförts med sammanflätade partiklar visar att information om t ex spinn sker utan tidsfördröjning partiklarna emellan. Och experimenten visade även att dolda variabler inte kunde lösa problemet. Om det finns någon bra förklaring vet vi inte. Kanske om världens topografi är annorlunda den vi läst om i skolboken. Men det kräver en ny teori. Bohmian Mechanics eller pilotvågsteorin är en icke-lokal teori, men jag tycker den är intressant. Vår världsbild är inte färdigutvecklad, om det nu alls är möjligt.

Att något är postulerat betyder väl endast att det är ett nödvändigt antagande, inte att det nödvändigtvis är osäkert.

[Algotezza]

Postulera är att utgå från att något stämmer utan att ha bevis för att ha något att bygga på, t.ex. en teori. Man kan postulera något helt annat och bygga en annan teori.

Den ateistiskt-materialistiska synen på verkligheten och människan som fortfarande kännetecknar i synnerhet naturvetenskaperna bygger på postulatet att verkligheten till sin grundnatur är materiell och att Gud ej finns. Medvetandet är beroende av materiella processer för sin existens.

Jadå, men postulaten bör stämma med vad som kan observeras. Dit hör konstanten c, ljusets hastighet. Men de experiment som utförts med sammanflätade partiklar visar att information om t ex spinn sker utan tidsfördröjning partiklarna emellan. Och experimenten visade även att dolda variabler inte kunde lösa problemet. Om det finns någon bra förklaring vet vi inte. Kanske om världens topografi är annorlunda den vi läst om i skolboken. Men det kräver en ny teori. Bohmian Mechanics eller pilotvågsteorin är en icke-lokal teori, men jag tycker den är intressant. Vår världsbild är inte färdigutvecklad, om det nu alls är möjligt.

Att något är postulerat betyder väl endast att det är ett nödvändigt antagande, inte att det nödvändigtvis är osäkert.

Men ett antagande.

På samma vis är postulatet att Gud finns nödvändigt för att de flesta religioner skall fungera. Religioner bygger på erfarenheter eller upplevelser precis som vetenskapen. Hade människor genom tiderna inte upplevt det som de tolkat som möten med der gudomliga hade religionerna ej kommit till och fortsatt finnas. Det räcker knappast med att läsa heliga urkunder och gå till heliga sammankomster i en heliga lokal för att hålla religionen vid liv.

Det blev delvis off topic detta men verkligheten är en och allt hänger ihop och påverkar vartannat.

[Illusionen]

Postulera är att utgå från att något stämmer utan att ha bevis för att ha något att bygga på, t.ex. en teori. Man kan postulera något helt annat och bygga en annan teori.
Den ateistiskt-materialistiska synen på verkligheten och människan som fortfarande kännetecknar i synnerhet naturvetenskaperna bygger på postulatet att verkligheten till sin grundnatur är materiell och att Gud ej finns. Medvetandet är beroende av materiella processer för sin existens.

Jadå, men postulaten bör stämma med vad som kan observeras.

Postulat medför väsentliga begränsningar, och säger t ex inget om dolda dimensioner.
Postulat utgör snarare ett mänskligt substitut som tillämpas när den kognitiva förmågan sinar.

/Illusionen

[Pilatus]

Men ett antagande.
På samma vis är postulatet att Gud finns nödvändigt för att de flesta religioner skall fungera.

Ett postulat måste vara falsifierbart och det måste vara empiriskt användbart, det ska leda till förutsägelser som kan jämföras med observationer. Som konstanten c i relativitetsteorin.

Ett postulat som inte kan testas empiriskt, som "Gud finns" faller utanför vetenskapens ramar, eftersom det inte kan falsifieras eller verifieras genom observation. Kant antog Guds existens som ett moraliskt postulat – inte för att det kunde bevisas, utan för att det var nödvändigt för att ge moralisk mening åt fri vilja och ansvar.

[Pilatus]

Jadå, men postulaten bör stämma med vad som kan observeras.

Postulat medför väsentliga begränsningar, och säger t ex inget om dolda dimensioner.
Postulat utgör snarare ett mänskligt substitut som tillämpas när den kognitiva förmågan sinar.

Postulat är en nödvändighet för att kunna bygga ett koherent resonemang. Det bidrar till att ge teorin struktur.
Du skriver att postulat inte säger något "om dolda dimensioner". Nej, självklart inte, postulat är avsedda att fungera som utgångspunkter. Att ett postulat inte säger något om "dolda dimensioner" är inte ett argument mot deras giltighet. I matematik och fysik är postulat ofta mycket välgrundade, inte för att vi inte kan tänka längre.
Titta i all korthet på David Hilbert, hans program (presenterat år 1900) syftade till att visa att matematiken kunde formaliseras helt och hållet. Han utgick från att med rätt postulat kunde man bevisa både konsistens och fullständighet inom ett matematiskt system. Det krävdes en Kurt Gödel för att sätta en gräns och som visade att inom varje tillräckligt kraftfull formellt system finns sanna satser som inte kan bevisas inom systemet. De var knappast några kognitiva stackare som sysslade med substitut.

[Algotezza]

Men ett antagande.
På samma vis är postulatet att Gud finns nödvändigt för att de flesta religioner skall fungera.

Ett postulat måste vara falsifierbart och det måste vara empiriskt användbart, det ska leda till förutsägelser som kan jämföras med observationer. Som konstanten c i relativitetsteorin.

Ett postulat som inte kan testas empiriskt, som "Gud finns" faller utanför vetenskapens ramar, eftersom det inte kan falsifieras eller verifieras genom observation. Kant antog Guds existens som ett moraliskt postulat – inte för att det kunde bevisas, utan för att det var nödvändigt för att ge moralisk mening åt fri vilja och ansvar.

Ja, det är väl ett postulat inom vetenskapen att Guds existens ej kan bevisas genom observation, betingat av hur man definierar Gud. Vad skall man säga om det jag skrev ovan

Religioner bygger på erfarenheter eller upplevelser precis som vetenskapen. Hade människor genom tiderna inte upplevt det som de tolkat som möten med det gudomliga hade religionerna ej kommit till och fortsatt finnas. Det räcker knappast med att läsa heliga urkunder och gå till heliga sammankomster i en heliga lokal för att hålla religionen vid liv.

Å andra sidan menar t.ex. ateister att Guds existens är falsifierbar.