VERKLIGHETEN, som funktion av referensberoende komplex skalär differens ?

[xion]

Man kan säga att hela patentansökan beskriver metafysiska samband inkl deras bakgrund.
Figurerna som bifogas patentansökan utgör alltså typiska exempel på metafysiska samband.
Ett viktigt exempel är, Figur 3, BALANSKRITERIE, 2ΔФ ↔ j2ΔФ.

Jag vet inte om det är till någon hjälp men du bör vara observant på följande.
VETENSKAP grundar sig på den förnimbara, av atomens struktur formad/stipulerad, verklighet.
METAFYSIK refererar inte till den atomära strukturen, utan till det basala dolda/bakomliggande.
Det basala är ej direkt förnimbart, men återspeglas indirekt av Maxwells och Eulers ekvationer.
De principer konceptet tillämpar kan ses som de ”balans-verktyg” som krävs för att dessa ekvationer
skall reduceras till enkla överskott och underskott inom ramen för en atomär modell.

/ Illusionen

Så du menar att Maxwells och Eulers ekvationer kan förklara det som våra sinnen inte förmår förmedla,
och som vårt aktiva medvetande inte förstår?

Vänd på formuleringen så blir det enklare och bättre.
Maxwells och Eulers ekvationer ”förklarar inte”. Den atomära modell konceptet beskriver och tillämpar
är utvecklad och utformad för att överensstämma med det ekvationerna ifråga anger/stipulerar.
Det var här Eulers formel blev min vägvisare, och angav att för detta krävs enligt koncepten tillämpning
av en form av unik ömsesidig komplex växelverkan.
Enligt ”båtbyggar-tolkning” representerar ekvationerna en typ av atomärt komplext ”medelvärde”.
Att de är komplexa innebär att de både innefattar något reellt (verkligt) och imaginärt (dolt).
Det dolda/imaginära representerar här något (G) som är ”balanserat” och därigenom ej är förnimbart.

Detta kan förenklat beskrivas som att två pilar/vektorer på dold basal nivå är motriktade varandra och
därigenom, ur atomärt perspektiv neutraliserar/balanserar varandra. Pilarna/vektorerna representerar
alltså något som är dolt, men via aktuella samband har betydelse för vår tolkning av verkligheten !
Här finner du även bakgrunden till begrepp som RUM och TID.
Det är här det skalära kommer in i bilden, och det blir samtidigt p g a komplexiteten svårare att förstå.
För att åstadkomma komplex balansering använder sig konceptet av skalära differenser.
Pilarna ”existerar” m a o på basal metafysisk nivå men är ej förnimbara på atomär nivå p g a balanseringen.
Det som konceptet inkluderar är att detta kan vidareutvecklas ytterligare genom att kombinera balanspar
till att bilda relativt varandra ”komplex” av balanspar som totalt sett är atomärt dolda, och som samtidigt
fortfarande omfattas av Eulers formel. Formeln är m a o fascinerande i sin enkelhet och renhet.
Komplexitetsnivåerna inkl informationsmängd (utöver atomära samband även dolda) kan därigenom
metafysiskt bli enorma (ur atomärt perspektiv) till sin natur, vilket du som ateist bör ta i beaktande
när du bestämt och övertygat hävdar din åsikt i frågan.
Tror du mig inte kan du alltid fråga Pilatus och Hubert om råd. Hubert anser t ex detta vara "banalt".

Citat hämtat från kapitel RELIGION,

”Mot bakgrund av att förnimmelsen enligt konceptet är beroende av referensens strukturella
KOMPLEXITETSNIVÅ, och därigenom kan liknas vid en, via referensens komplexitetsnivå,
beroende tolkning, banar skilda komplexitetsnivåer väg för olika ”tolkningar”, likvärdigt det som
i konceptet benämns ”perspektivgränsöverskridande”. Detta och särskilt konsekvensen av
Citat A och B, ger växelverkan modellen inkl aktuell metafysik, unika tolkningsförutsättningar
rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

[xion]

Jag har aldrig varit intresserad av den där sortens matematik. Det mer verklighetsnära är att föredra.

"unika tolkningsförutsättningar rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”

Mitt betraktelsesätt av begreppet Gud grundar sig på ren logik och en skvätt sunt förnuft.

En forummedlem skrev en gång; "Varför finns det något, när det enklaste vore att inget fanns?"
Svaret är väl att finns därför att det finns. Om inte skulle ingen kunna ställa frågan.
Iden att någon utomstående kraft skapat oss för att ha oss som leksak saknar förnuft men är rik på fantasi.

[Illusionen]

Jag har aldrig varit intresserad av den där sortens matematik. Det mer verklighetsnära är att föredra.
"unika tolkningsförutsättningar rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”
Mitt betraktelsesätt av begreppet Gud grundar sig på ren logik och en skvätt sunt förnuft.

En forummedlem skrev en gång; "Varför finns det något, när det enklaste vore att inget fanns?"
Svaret är väl att finns därför att det finns. Om inte skulle ingen kunna ställa frågan.
Iden att någon utomstående kraft skapat oss för att ha oss som leksak saknar förnuft men är rik på fantasi.

Det är lugnt Xion, du ställde frågan "Vad är "metafysiska samband"?" som jag besvarade på ett så enkelt
och lättbegripligt sätt jag anser möjligt.

/Illusionen

[xion]

Jag har aldrig varit intresserad av den där sortens matematik. Det mer verklighetsnära är att föredra.
"unika tolkningsförutsättningar rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”
Mitt betraktelsesätt av begreppet Gud grundar sig på ren logik och en skvätt sunt förnuft.

En forummedlem skrev en gång; "Varför finns det något, när det enklaste vore att inget fanns?"
Svaret är väl att finns därför att det finns. Om inte skulle ingen kunna ställa frågan.
Iden att någon utomstående kraft skapat oss för att ha oss som leksak saknar förnuft men är rik på fantasi.

Det är lugnt Xion, du ställde frågan "Vad är "metafysiska samband"?" som jag besvarade på ett så enkelt
och lättbegripligt sätt jag anser möjligt.

/Illusionen

Jag uppfattar det också så, men eftersom vi lever skilda världar så lär vi nog aldrig förstå varann.

[Illusionen]

Jag har aldrig varit intresserad av den där sortens matematik. Det mer verklighetsnära är att föredra.
"unika tolkningsförutsättningar rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”
Mitt betraktelsesätt av begreppet Gud grundar sig på ren logik och en skvätt sunt förnuft.

En forummedlem skrev en gång; "Varför finns det något, när det enklaste vore att inget fanns?"
Svaret är väl att finns därför att det finns. Om inte skulle ingen kunna ställa frågan.
Iden att någon utomstående kraft skapat oss för att ha oss som leksak saknar förnuft men är rik på fantasi.

Det är lugnt Xion, du ställde frågan "Vad är "metafysiska samband"?" som jag besvarade på ett så enkelt
och lättbegripligt sätt jag anser möjligt.

/Illusionen

Jag uppfattar det också så, men eftersom vi lever skilda världar så lär vi nog aldrig förstå varann.

Jag respekterar givetvis att du är ateist och har ingen ambition att försöka omvända dig.
Samtidigt gav du mig ett ypperligt tillfälle att visa på metafysikens troligen obegränsade möjligheter.
Det får vi kanske vara nöjda med.

/ Illusionen

[Algotezza]

Jag har aldrig varit intresserad av den där sortens matematik. Det mer verklighetsnära är att föredra.
"unika tolkningsförutsättningar rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”
Mitt betraktelsesätt av begreppet Gud grundar sig på ren logik och en skvätt sunt förnuft.

En forummedlem skrev en gång; "Varför finns det något, när det enklaste vore att inget fanns?"
Svaret är väl att finns därför att det finns. Om inte skulle ingen kunna ställa frågan.
Iden att någon utomstående kraft skapat oss för att ha oss som leksak saknar förnuft men är rik på fantasi.

Det är lugnt Xion, du ställde frågan "Vad är "metafysiska samband"?" som jag besvarade på ett så enkelt
och lättbegripligt sätt jag anser möjligt.

/Illusionen

Jag uppfattar det också så, men eftersom vi lever skilda världar så lär vi nog aldrig förstå varann.

Alla lever vi väl i samma värld fysiskt sett men ibland kognitivt och emotionellt skiljer vi oss åt. Vi fokuserar på olika fakta och detaljer i omvärlden, tolkar dem enligt erfarenhet och kunskap och bygger olika representationer av omvärlden i våra medvetandevärldar.

Jag förstår att du använder uttrycket "skilda världar" symboliskt och inte bokstavligt. Kanske kokar det hela ned till semantik och att vi ger olika betydelser i orden vi använder.

[xion]

Det är lugnt Xion, du ställde frågan "Vad är "metafysiska samband"?" som jag besvarade på ett så enkelt
och lättbegripligt sätt jag anser möjligt.

/Illusionen

Jag uppfattar det också så, men eftersom vi lever skilda världar så lär vi nog aldrig förstå varann.

Alla lever vi väl i samma värld fysiskt sett men ibland kognitivt och emotionellt skiljer vi oss åt. Vi fokuserar på olika fakta och detaljer i omvärlden, tolkar dem enligt erfarenhet och kunskap och bygger olika representationer av omvärlden i våra medvetandevärldar.

Jag förstår att du använder uttrycket "skilda världar" symboliskt och inte bokstavligt. Kanske kokar det hela ned till semantik och att vi ger olika betydelser i orden vi använder.

Jag tycker nog att det handlar om mer än symbolik.

Det är stor skillnad mellan att leva i en värld som befolkas av gudar, demoner, spöken m.m. som vi kan rikta våra böner till och som befaras ha möjligheter att gripa in i det som fysiskt sker och skänka oss evigt liv.

Och å andra sidan en värld där vi själva måste bära ansvar för att vi förstör våra egna livsbetingelser och struntar i dem och det som ska komma efter oss.

Det finns ingenting bortom bergen som kan rädda oss när vi har krossat bergen till vägfyllning utrotat blommorna och tystat fågelsången.

[Algotezza]

Xion.

Vi lever alla i samma yttre värld som jag ser det, men vi tolkar det vi upplever av denna värld olika och bygger upp olika inre mentala världar men alla gör det med det som sinnena förmedlar som grund. Utifrån tolkningsfilter bestående av kunskaper, erfarenheter och förmågor och inte minst fantasier/inbillning/önsketänkande bygger vi upp en inre representation av omvärlden.

Att vi lever i samma värld inser vi när vi ser att global uppvärmning, naturkatastrofer, olyckor och sjukdomar drabbar alla lika oavsett om de är religiösa eller irreligiösa, men man tolkar det som sker olika, beroende på vilket sammanhang man sätter in händelserna i.

Epidemier tolkas av religiösa som Guds straff eller prövningar, AIDS sågs som Guds straff exempelvis, dvs. man att det finns gudomliga avsikter med det som sker. Men det finns naturligtvis förklaringar som är helt utan något gudomligt moment, virus, bakterier, dålig hygien, labbexperiment som gått snett.

Det människan ställt till med får hon själv försöka fixa, det gäller mänskligheten i stort och för individen. Det finns ingen att skylla på eller hoppas på bortom människans värld, varken Satan eller Gud/gudar.

Som individer skyller vi gärna på samhället, politiska ledare, föräldrarna, uppväxten, skolan, men det är att göra sig själv till ett maktlöst offer. Offerkoftan kan vara skön och värmande först men blir med tiden en tvångströja.

Det helvete religionerna hotar med är det premortala helvete vi skapat i världen och de djävlar som finns är människorna själva.

[Illusionen]

Vi kanske har hamnat på ett sidospår, men det är onekligen intressant att ta del av andras tankar.

Felet jag misstänker många begår är att man ogenomtänkt definierar begreppet Gud utifrån kulturell
bakgrund och den historiska beskrivningen.
Ytterligare ett citat från patentansökan med anledning av detta,

”Religioner av skilda slag är något som människan genom årtusendena formulerat, bl a utifrån sägner,
och som makthavare har missbrukat och använt som ett redskap i sin maktutövning, t ex för att
upprätthålla makten och rättfärdiga sitt handlande.
Ateister hämtar till övervägande del sina argument genom att citera religiösa skrifter.
Kardinalfelet man därvid gör sig skyldig till är att man i sin argumentering reservationslöst,
utan motivering, begränsar sig till användande av våra mänskliga begrepp och storheter.
Om man begränsar diskussionen till att enbart handla om religion har man m a o underordnat
sig en verklighetsuppfattning/tolkning med mänskligt ursprung.”

Gud är alltså för mig något annat och avvikande, än den gudsbild som presenterats för oss av
ett samhälle vars värderingar grundar sig på maktutövning och maktens bibehållande.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

[Algotezza]

Illusionen

Det är det jag alltid skrivit här att det finns många gudsbilder eller gudsdefinitioner. De flesta ateister tycks dock krampaktigt hålla kvar vid ett slags traditionell judiskt-kristen gudsbild som det är lätt att avfärda som ologisk och motsägelsefull.

[xion]

Xion.

Vi lever alla i samma yttre värld som jag ser det, men vi tolkar det vi upplever av denna värld olika och bygger upp olika inre mentala världar men alla gör det med det som sinnena förmedlar som grund. Utifrån tolkningsfilter bestående av kunskaper, erfarenheter och förmågor och inte minst fantasier/inbillning/önsketänkande bygger vi upp en inre representation av omvärlden.

Att vi lever i samma värld inser vi när vi ser att global uppvärmning, naturkatastrofer, olyckor och sjukdomar drabbar alla lika oavsett om de är religiösa eller irreligiösa, men man tolkar det som sker olika, beroende på vilket sammanhang man sätter in händelserna i.

Epidemier tolkas av religiösa som Guds straff eller prövningar, AIDS sågs som Guds straff exempelvis, dvs. man att det finns gudomliga avsikter med det som sker. Men det finns naturligtvis förklaringar som är helt utan något gudomligt moment, virus, bakterier, dålig hygien, labbexperiment som gått snett.

Det människan ställt till med får hon själv försöka fixa, det gäller mänskligheten i stort och för individen. Det finns ingen att skylla på eller hoppas på bortom människans värld, varken Satan eller Gud/gudar.

Som individer skyller vi gärna på samhället, politiska ledare, föräldrarna, uppväxten, skolan, men det är att göra sig själv till ett maktlöst offer. Offerkoftan kan vara skön och värmande först men blir med tiden en tvångströja.

Det helvete religionerna hotar med är det premortala helvete vi skapat i världen och de djävlar som finns är människorna själva.

Min barnatro försvann ganska tidigt i livet men det är först i "mogen" ålder som frälsningen blivit fullkomnad.
Nu betraktar jag det renodlat ateistiska synsättet som en helt annorlunda världsbild än den gängse uppfattningen.
Den frihet och trygghet den ger tror jag vida överträffar den världsbild som alla religiösa och ambivalenta trosuppfattningar kan erbjuda.

[Vertumnus]

Jag har aldrig varit intresserad av den där sortens matematik. Det mer verklighetsnära är att föredra.

"unika tolkningsförutsättningar rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”

Mitt betraktelsesätt av begreppet Gud grundar sig på ren logik och en skvätt sunt förnuft.

En forummedlem skrev en gång; "Varför finns det något, när det enklaste vore att inget fanns?"
Svaret är väl att finns därför att det finns. Om inte skulle ingen kunna ställa frågan.
Iden att någon utomstående kraft skapat oss för att ha oss som leksak saknar förnuft men är rik på fantasi.

Det matematiken erbjuder är tankemodeller, tankemodeller som sedan kan appliceras på olika områden och där vi kan tycka oss få stöd för olika föreställningar om verklighetens sanna natur. Matematiken är det tänkbara. Problemet är bara att så länge vi befinner oss i, är hänvisade till, res cogitans eller tankens värld, kan vi inte skilja på fantasi och verklighet, här hittar vi inget annat än det som redan finns inom oss, vi möter ingenting annat än oss själva. Det var den insikten som slutligen utmynnade i den naturvetenskapliga metoden.

[xion]

/ Illusionen


Så du menar att Maxwells och Eulers ekvationer kan förklara det som våra sinnen inte förmår förmedla,
och som vårt aktiva medvetande inte förstår?


Vänd på formuleringen så blir det enklare och bättre.
Maxwells och Eulers ekvationer ”förklarar inte”. Den atomära modell konceptet beskriver och tillämpar
är utvecklad och utformad för att överensstämma med det ekvationerna ifråga anger/stipulerar.
Det var här Eulers formel blev min vägvisare, och angav att för detta krävs enligt koncepten tillämpning
av en form av unik ömsesidig komplex växelverkan.
Enligt ”båtbyggar-tolkning” representerar ekvationerna en typ av atomärt komplext ”medelvärde”.
Att de är komplexa innebär att de både innefattar något reellt (verkligt) och imaginärt (dolt).
Det dolda/imaginära representerar här något (G) som är ”balanserat” och därigenom ej är förnimbart.

Detta kan förenklat beskrivas som att två pilar/vektorer på dold basal nivå är motriktade varandra och
därigenom, ur atomärt perspektiv neutraliserar/balanserar varandra. Pilarna/vektorerna representerar
alltså något som är dolt, men via aktuella samband har betydelse för vår tolkning av verkligheten !
Här finner du även bakgrunden till begrepp som RUM och TID.
Det är här det skalära kommer in i bilden, och det blir samtidigt p g a komplexiteten svårare att förstå.
För att åstadkomma komplex balansering använder sig konceptet av skalära differenser.
Pilarna ”existerar” m a o på basal metafysisk nivå men är ej förnimbara på atomär nivå p g a balanseringen.
Det som konceptet inkluderar är att detta kan vidareutvecklas ytterligare genom att kombinera balanspar
till att bilda relativt varandra ”komplex” av balanspar som totalt sett är atomärt dolda, och som samtidigt
fortfarande omfattas av Eulers formel. Formeln är m a o fascinerande i sin enkelhet och renhet.
Komplexitetsnivåerna inkl informationsmängd (utöver atomära samband även dolda) kan därigenom
metafysiskt bli enorma (ur atomärt perspektiv) till sin natur, vilket du som ateist bör ta i beaktande
när du bestämt och övertygat hävdar din åsikt i frågan.
Tror du mig inte kan du alltid fråga Pilatus och Hubert om råd. Hubert anser t ex detta vara "banalt".

Citat hämtat från kapitel RELIGION,

Matematiken är bara ett språk. "Den förklarar inte skriver du."
I bästa fall utgör den en spegling av den fysiska verkligheten.
Men om man plockar in imaginära tal och blandar in metafysik har man förmodligen gett sig ut på hal is.
Jag förstår inte det du beskriver det kan vara fel eller rätt. Jag är inte kompetent att analysera på djupet.
Jag får hålla mig till den fysiska verkligheten och dra mina egna slutsatser därifrån. [/quote]

[Algotezza]

Xion.

Vi lever alla i samma yttre värld som jag ser det, men vi tolkar det vi upplever av denna värld olika och bygger upp olika inre mentala världar men alla gör det med det som sinnena förmedlar som grund. Utifrån tolkningsfilter bestående av kunskaper, erfarenheter och förmågor och inte minst fantasier/inbillning/önsketänkande bygger vi upp en inre representation av omvärlden.

Att vi lever i samma värld inser vi när vi ser att global uppvärmning, naturkatastrofer, olyckor och sjukdomar drabbar alla lika oavsett om de är religiösa eller irreligiösa, men man tolkar det som sker olika, beroende på vilket sammanhang man sätter in händelserna i.

Epidemier tolkas av religiösa som Guds straff eller prövningar, AIDS sågs som Guds straff exempelvis, dvs. man att det finns gudomliga avsikter med det som sker. Men det finns naturligtvis förklaringar som är helt utan något gudomligt moment, virus, bakterier, dålig hygien, labbexperiment som gått snett.

Det människan ställt till med får hon själv försöka fixa, det gäller mänskligheten i stort och för individen. Det finns ingen att skylla på eller hoppas på bortom människans värld, varken Satan eller Gud/gudar.

Som individer skyller vi gärna på samhället, politiska ledare, föräldrarna, uppväxten, skolan, men det är att göra sig själv till ett maktlöst offer. Offerkoftan kan vara skön och värmande först men blir med tiden en tvångströja.

Det helvete religionerna hotar med är det premortala helvete vi skapat i världen och de djävlar som finns är människorna själva.

Min barnatro försvann ganska tidigt i livet men det är först i "mogen" ålder som frälsningen blivit fullkomnad.
Nu betraktar jag det renodlat ateistiska synsättet som en helt annorlunda världsbild än den gängse uppfattningen.
Den frihet och trygghet den ger tror jag vida överträffar den världsbild som alla religiösa och ambivalenta trosuppfattningar kan erbjuda.

Ateism betyder väl bara att man inte tror på Gud och/eller förnekar Guds existens, enligt någon definition av Gud, och den kan vara en del av en livsåskådning, men räcker det för att kalla det världsbild eller livsåskådning? Sedan kan man vara existentialist, marxist eller något annat. Typiskt är väl också att man ser empiri som den i princip enda kunskapskällan och ser vetenskapen som den viktigaste faktorn vid skapandet av ens världsbild

[Illusionen]

Jag har aldrig varit intresserad av den där sortens matematik. Det mer verklighetsnära är att föredra.
"unika tolkningsförutsättningar rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”
Mitt betraktelsesätt av begreppet Gud grundar sig på ren logik och en skvätt sunt förnuft.

En forummedlem skrev en gång; "Varför finns det något, när det enklaste vore att inget fanns?"
Svaret är väl att finns därför att det finns. Om inte skulle ingen kunna ställa frågan.
Iden att någon utomstående kraft skapat oss för att ha oss som leksak saknar förnuft men är rik på fantasi.

Det matematiken erbjuder är tankemodeller, tankemodeller som sedan kan appliceras på olika områden och där vi kan tycka oss få stöd för olika föreställningar om verklighetens sanna natur. Matematiken är det tänkbara. Problemet är bara att så länge vi befinner oss i, är hänvisade till, res cogitans eller tankens värld, kan vi inte skilja på fantasi och verklighet, här hittar vi inget annat än det som redan finns inom oss, vi möter ingenting annat än oss själva. Det var den insikten som slutligen utmynnade i den naturvetenskapliga metoden.

Det är bra och insiktsfullt formulerat.
Notera att budskapet har beröringspunkter med det som i konceptet benämns Citat B respektive det
”INTERNA” perspektivet. Med anledning av att flera av de frågor Citat B föranleder saknar svar,
finns det skäl att här uppmärksamma att den verklighet som det undflyende ”jaget” förnimmer, inkl de
atomära begrepp ”jaget” formar och tillämpar, saknar basal förankring i det "interna" perspektivet.
Det är detta ”glapp” som utgör bakgrund till att uttrycket ”frisvävande” tillämpas i vissa sammanhang.
Aktuell metafysik har till uppgift, och som målsättning, att minimera "glappet".

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum