Ontologisk realism

[Anders]

Om verkligheten existerar oberoende av vår (eller någon annans) perception av den, så kan vi säkert säga att existens är ett predikat. (Ontologisk realism.)

Kant gör det hela litet mer besvärligt då han menade att det ontologiska Gudsbeviset är falskt. Alltså att existens inte (i logisk mening) är ett predikat då det inte tillför något till begreppet som objekt. 100 verkliga dollar har inte fler egenskaper än 100 tänkta dollar. Existens förändrar inte begreppets innehåll.

Vi är ju själva en del av verkligheten. Vi är en del av den verklighet vi observerar.

Ja, att vara en levande individ A skiljer sig från att vara en fiktiv person identisk med Á i en biografisk essä.

Att säga att A existerar är att säga att begreppet A har en motsvarighet i den fenomenella världen.
En fiktiv person som Á kan ha exakt samma begreppsinnehåll som A, men saknar verklig instans och därför är skillnaden inte logisk utan ontologisk.

Som jag ser det efter att ha konsulterat Kant och chatGPT.

Ser du någon konsekvens av det?

[Pilatus]

Vi är ju själva en del av verkligheten. Vi är en del av den verklighet vi observerar.

Ja, att vara en levande individ A skiljer sig från att vara en fiktiv person identisk med Á i en biografisk essä.

Att säga att A existerar är att säga att begreppet A har en motsvarighet i den fenomenella världen.
En fiktiv person som Á kan ha exakt samma begreppsinnehåll som A, men saknar verklig instans och därför är skillnaden inte logisk utan ontologisk.

Som jag ser det efter att ha konsulterat Kant och chatGPT.

Ser du någon konsekvens av det?

Ja, Kant placerar modalitet bland de tolv kategorierna i sin tabell över förståndets begrepp. Han diskuterar nödvändighetens koppling till förnuftets struktur, vilket inspirerade senare filosofer som Husserl och Heidegger.

[xion]

Ja, att vara en levande individ A skiljer sig från att vara en fiktiv person identisk med Á i en biografisk essä.

Att säga att A existerar är att säga att begreppet A har en motsvarighet i den fenomenella världen.
En fiktiv person som Á kan ha exakt samma begreppsinnehåll som A, men saknar verklig instans och därför är skillnaden inte logisk utan ontologisk.

Som jag ser det efter att ha konsulterat Kant och chatGPT.

Ser du någon konsekvens av det?

Ja, Kant placerar modalitet bland de tolv kategorierna i sin tabell över förståndets begrepp. Han diskuterar nödvändighetens koppling till förnuftets struktur, vilket inspirerade senare filosofer som Husserl och Heidegger.

Ja, A existerar förvisso men person A och person B ger det kanske inte samma begreppsinnehåll i den fenomenella världen.

[Algotezza]

Man väljer den bild av eller teori om verkligheten som man förstår, har nytta och glädje av, och som tilltalar en och så vittt man kan bedöma ger en korrekt bild av verkligheten och som därmed inte går inte går stick i stäv med ens erfarenheter ich spontana bild av verkligheten.

Varje teori har sin vinkling på verkligheten och sitt område där man har nytta av den. Ingen teori eller världsbild kan ge en totalbild av rubbet. För en bild är alltid en förenkling.

[Vertumnus]

Ja, att vara en levande individ A skiljer sig från att vara en fiktiv person identisk med Á i en biografisk essä.

Att säga att A existerar är att säga att begreppet A har en motsvarighet i den fenomenella världen.
En fiktiv person som Á kan ha exakt samma begreppsinnehåll som A, men saknar verklig instans och därför är skillnaden inte logisk utan ontologisk.

Som jag ser det efter att ha konsulterat Kant och chatGPT.

Ser du någon konsekvens av det?

Ja, Kant placerar modalitet bland de tolv kategorierna i sin tabell över förståndets begrepp.

Det enda människan i grund och botten kan förstå är det hon själv skapat, vilket inte är samma sak som att hon är måttet för det hon skapat.

[Pilatus]

Ser du någon konsekvens av det?

Ja, Kant placerar modalitet bland de tolv kategorierna i sin tabell över förståndets begrepp. Han diskuterar nödvändighetens koppling till förnuftets struktur, vilket inspirerade senare filosofer som Husserl och Heidegger.

Ja, A existerar förvisso men person A och person B ger det kanske inte samma begreppsinnehåll i den fenomenella världen.

Visst är det så och det är ju en modalitet att B "kanske inte" kan beskrivas med ett innehåll som är identiskt med A.

[Pilatus]

Ser du någon konsekvens av det?

Ja, Kant placerar modalitet bland de tolv kategorierna i sin tabell över förståndets begrepp.

Det enda människan i grund och botten kan förstå är det hon själv skapat, vilket inte är samma sak som att hon är måttet för det hon skapat.

Protagoras: Människan är alltings mått: måttet för det varande, att det är, och för det icke varande, att det icke är.
Människan bestämmer vad som är genom sin varseblivning.

[Pilatus]

Man väljer den bild av eller teori om verkligheten som man förstår, har nytta och glädje av, och som tilltalar en och så vitt man kan bedöma ger en korrekt bild av verkligheten och som därmed inte går inte går stick i stäv med ens erfarenheter och spontana bild av verkligheten.

Varje teori har sin vinkling på verkligheten och sitt område där man har nytta av den. Ingen teori eller världsbild kan ge en totalbild av rubbet. För en bild är alltid en förenkling.

Det verkar kanske något vagt, som en pragmatisk inställning. Det fungerar säkert i vår vardag. Men kan vetenskapen nöja sig med att det vi har kunskap om i dag är tillräckligt bra i morgon? Vi knotar vidare och prövar våra teorier på nytt och hittar ständigt på nya experiment som tränger allt djupare ned i kunskapssprickorna.

[Vertumnus]

Ja, Kant placerar modalitet bland de tolv kategorierna i sin tabell över förståndets begrepp.

Det enda människan i grund och botten kan förstå är det hon själv skapat, vilket inte är samma sak som att hon är måttet för det hon skapat.

Protagoras: Människan är alltings mått: måttet för det varande, att det är, och för det icke varande, att det icke är.
Människan bestämmer vad som är genom sin varseblivning.

Protagoras hade aldrig hört talas om tinget i sig och det hade inte heller Platon, men mot Protagoras inomvärldsliga världsbild som han menade endast speglade människan och människans behov ställde han tingens sanna natur och drog slutsatsen att endast en gud skulle kunna vara alltings rätta mått.

[Algotezza]

Man väljer den bild av eller teori om verkligheten som man förstår, har nytta och glädje av, och som tilltalar en och så vitt man kan bedöma ger en korrekt bild av verkligheten och som därmed inte går inte går stick i stäv med ens erfarenheter och spontana bild av verkligheten.

Varje teori har sin vinkling på verkligheten och sitt område där man har nytta av den. Ingen teori eller världsbild kan ge en totalbild av rubbet. För en bild är alltid en förenkling.

Det verkar kanske något vagt, som en pragmatisk inställning. Det fungerar säkert i vår vardag. Men kan vetenskapen nöja sig med att det vi har kunskap om i dag är tillräckligt bra i morgon? Vi knotar vidare och prövar våra teorier på nytt och hittar ständigt på nya experiment som tränger allt djupare ned i kunskapssprickorna.

Erfarenheter hopas, nya idéer blir följden, ingen världsbild är statisk, inte ens den vardagliga, ej heller andliga eller religiösa, allt tolkas om och förändras i ljuset av nya upptäckter och erfarenheter och förändringar i omvärlden.

Vetenskapen i sig vill väl ingenting.... Det är forskare som vill något och vill fördjupa och utveckla vetandet. De flesta människor vill det också om inte religionen förlamat dem och skapat ett mentalt fängelse.

[Anders]

Vetenskapen är en sak. Civilsamhället en annan. Att hantera kontroversiella frågor som ansvarig eller person med kraft att påverka. Att se skillnad på vad som är och vad som är ett hjärnspöke eller en wish, inte lrelevant kanske. Var och en skall rösta om ett år.

[Algotezza]

Vetenskapen är en sak. Civilsamhället en annan. Att hantera kontroversiella frågor som ansvarig eller person med kraft att påverka. Att se skillnad på vad som är och vad som är ett hjärnspöke eller en wish, inte lrelevant kanske. Var och en skall rösta om ett år.

Är det två skilda världar utan kontakt eller samspelar de?

[Hubert]

Om jag spetsar till det så är Protagoras urtypen för en diktator.
Inte människa är alltings mått, utan JAG - typ Kim Jong-un eller Donald Trump.
Alternativa fakta har också med Protagoras att göra.

Sett ur gammal österländsk maya-tänkande och min hjälte Aristoteles kategorilära så är Protagoras tanke Upp Till Var Och En en fadäs.
Blotta tanken att människa behöver något att mäta visar att människor vet att det finns något oberoende av oss som behöver mätas.

Ja, Kant placerar modalitet bland de tolv kategorierna i sin tabell över förståndets begrepp.

Det enda människan i grund och botten kan förstå är det hon själv skapat, vilket inte är samma sak som att hon är måttet för det hon skapat.

Protagoras: Människan är alltings mått: måttet för det varande, att det är, och för det icke varande, att det icke är.
Människan bestämmer vad som är genom sin varseblivning.

[Algotezza]

Om jag spetsar till det så är Protagoras urtypen för en diktator.
Inte människa är alltings mått, utan JAG - typ Kim Jong-un eller Donald Trump.
Alternativa fakta har också med Protagoras att göra.

Sett ur gammal österländsk maya-tänkande och min hjälte Aristoteles kategorilära så är Protagoras tanke Upp Till Var Och En en fadäs.
Blotta tanken att människa behöver något att mäta visar att människor vet att det finns något oberoende av oss som behöver mätas.

Det enda människan i grund och botten kan förstå är det hon själv skapat, vilket inte är samma sak som att hon är måttet för det hon skapat.

Protagoras: Människan är alltings mått: måttet för det varande, att det är, och för det icke varande, att det icke är.
Människan bestämmer vad som är genom sin varseblivning.

Det är genom vår varseblivning verkligheten omkring oss blir möjlig att mäta och det är genom varseblivning vi inser att det finns olika storlekar av det som finns omkring oss. Innan vi började mäta enligt skalor vi själva bestämt och få fram talvärden jämförde vi storlekar med oss själva. Därav benämningar som fot, tum och tvärhand. Protagoras tror jag utgick från dessa konkreta ting och det behöver inte vara mer metafysiskt än så från början.

Och begreppet ande var också konkret från början tror jag och handlade om andningen.

[Pilatus]

Och begreppet ande var också konkret från början tror jag och handlade om andningen.

Ja, grekiska bibeltexter talar om livsprincipen som pneuma, andning, luft i rörelse.