Kan tänkandet lösas?

[Vega]

Gödels teorem leder till slutsatsen att logiken och matematiken är öppna system som fortsätter att utvecklas, ungefär som fraktaler, såsom Mandelbrotmängden. Matematiker kommer därför även om tusen år att göra viktiga upptäckter.

Jag förstår inte hur en fraktal utvecklas, varför ska vi vänta tusentals år för att göra matematiska upptäckter..?

[Algotezza]

Gödels teorem leder till slutsatsen att logiken och matematiken är öppna system som fortsätter att utvecklas, ungefär som fraktaler, såsom Mandelbrotmängden. Matematiker kommer därför även om tusen år att göra viktiga upptäckter.

Jag förstår inte hur en fraktal utvecklas, varför ska vi vänta tusentals år för att göra matematiska upptäckter..?

Hur kan du då ifrågasätta?

[Vertumnus]

..

[Vega]

Gödels teorem leder till slutsatsen att logiken och matematiken är öppna system som fortsätter att utvecklas, ungefär som fraktaler, såsom Mandelbrotmängden. Matematiker kommer därför även om tusen år att göra viktiga upptäckter.

Jag förstår inte hur en fraktal utvecklas, varför ska vi vänta tusentals år för att göra matematiska upptäckter..?

Hur kan du då ifrågasätta?

Ingen aning, vet inte. Är det inte så att en fraktal upprepar sig?

[Vega]

”En fraktal varken utvecklas i traditionell mening eller upprepar sig exakt likadant. Den växer och förgrenar sig genom självlikhet, vilket innebär att samma grundläggande form eller mönster upprepas i oändlighet på allt mindre eller större skalor.” - Google

[Algotezza]

”En fraktal varken utvecklas i traditionell mening eller upprepar sig exakt likadant. Den växer och förgrenar sig genom självlikhet, vilket innebär att samma grundläggande form eller mönster upprepas i oändlighet på allt mindre eller större skalor.” - Google

Och på ett oförutsägbart sätt...

[Vega]

”En fraktal varken utvecklas i traditionell mening eller upprepar sig exakt likadant. Den växer och förgrenar sig genom självlikhet, vilket innebär att samma grundläggande form eller mönster upprepas i oändlighet på allt mindre eller större skalor.” - Google

Och på ett oförutsägbart sätt...

”Självlikhet – mönster som upprepas på allt mindre eller större skalor (fraktaler) – är både förutsägbar och oförutsägbar beroende på perspektiv.

Strukturellt förutsägbar: De underliggande matematiska reglerna eller genereringskoderna är deterministiska. Du vet exakt hur formen skapas. Till exempel kan du med datorgrafik återskapa organiska former som träd och snöflingor.

Detaljmässigt oförutsägbar: Inom kaosteori gör självlikhet att system blir extremt känsliga för initialvärden (fjärilseffekten). Denna känslighet gör långsiktiga förutsägelser, såsom väder, omöjliga utan oändlig precision i mätdata.” - Google

[Vertumnus]

Gödels teorem leder till slutsatsen att logiken och matematiken är öppna system som fortsätter att utvecklas, ungefär som fraktaler, såsom Mandelbrotmängden. Matematiker kommer därför även om tusen år att göra viktiga upptäckter.

Russell och Whitehead försökte i Principia Mathematica härleda hela matematiken ur ett slutet system av logiska principer. Men även om de kom långt är målet i strikt mening ouppnåeligt. Inget logiskt system kan definiera sig självt. Ormen kan inte bita sig själv i svansen, så att säga.

Om matematiken är fraktal och outtömlig är det rimligt att tänka sig att universum är det också. Eftersom alla fysikaliska teorier formuleras matematiskt, och matematiken i sig är ofullständig, kan universum inte fångas i en enda slutgiltig ekvation som stänger in universum i en enda slutformel. Universum är inte ett statiskt objekt utan en process som fortsätter att utvecklas, där nya nivåer av ordning och lagbundenhet kan uppstå.

Det märkliga är att fysiker ändå söker en enhetlig formel. De tycks fortfarande arbeta inom ett paradigm där universum antas vara ett slutet system. Det framstår nästan som en sekulariserad frälsningslära där man tänker sig att mysteriet är löst när den rätta ekvationen väl hittas. Detta påminner om alkemisternas sökande efter De vises sten eller riddarnas jakt på Den heliga Graal.

Håller helt med. Både kosmos och beskrivningen av det är öppna system eller processer.

Är inte fraktaler en olyckligt vald liknelse? Fraktaler upprepar sig i all oändlighet, delen speglar helheten.

Angående logiken kan man konstatera att den är densamma för alla människor, vi tycks födas med den. Vi kan vara mer eller mindre talangfulla, vi kan ta miste, men i det fallet kan vi oftast i efterhand förstå var och hur vi vi tog miste. Vi kan närma oss logiken men vi kan inte förändra den.

Frågar man någon vad två plus två är så får man som regel svaret fyra, frågar man vad svaret grundas på så hänvisas man till logiken, skulle man envisas vidare och fråga varför man skall tro på logiken så blir man utan svar. Någon kanske vill använda demonstrativa argument, men då har vi lämnat logiken och befinner oss i samma dilemma som naturvetenskapen, nämligen i den induktiva bevisföringen.

Det är en del av det vetenskapliga paradigmet att vi inte kan nå full visshet och det följer av att vetenskapen ytterst vilar på induktion. Samtidigt är det viljan att förstå som hittills drivit vetenskapen, men kanske är det annorlunda nu. Den vetenskapliga metoden bygger på interagerandet, på görandet, och följer inte därur det inomvärldsliga perspektiv där hur blivit viktigare än vad?

[Mlw]

Är inte fraktaler en olyckligt vald liknelse? Fraktaler upprepar sig i all oändlighet, delen speglar helheten.

Angående logiken kan man konstatera att den är densamma för alla människor, vi tycks födas med den. Vi kan vara mer eller mindre talangfulla, vi kan ta miste, men i det fallet kan vi oftast i efterhand förstå var och hur vi vi tog miste. Vi kan närma oss logiken men vi kan inte förändra den.

Frågar man någon vad två plus två är så får man som regel svaret fyra, frågar man vad svaret grundas på så hänvisas man till logiken, skulle man envisas vidare och fråga varför man skall tro på logiken så blir man utan svar. Någon kanske vill använda demonstrativa argument, men då har vi lämnat logiken och befinner oss i samma dilemma som naturvetenskapen, nämligen i den induktiva bevisföringen.

Det är en del av det vetenskapliga paradigmet att vi inte kan nå full visshet och det följer av att vetenskapen ytterst vilar på induktion. Samtidigt är det viljan att förstå som hittills drivit vetenskapen, men kanske är det annorlunda nu. Den vetenskapliga metoden bygger på interagerandet, på görandet, och följer inte därur det inomvärldsliga perspektiv där hur blivit viktigare än vad?

Fraktaler är deterministiska medan naturen har ett starkt inslag av slumpmässighet. Ändå finns en likhet, för även om fraktaler såsom Mandelbrotmängden är helt deterministiska och definieras av en extremt enkel iteration, är deras struktur så rik och känslig att man i praktiken kan utforska dem som ett landskap.

Fraktaler har karaktär av slumpmässighet, eftersom två punkter som ligger oerhört nära varandra kan ge helt olika beteenden när iterationen utgår från vardera. Små skillnader växer exponentiellt, vilket leder till "deterministiskt kaos".

Eftersom strukturen är oändligt rik och inte kan förutsägas globalt från formeln, måste man zooma in och undersöka regioner, och upptäcka nya former, spiraler, miniatyr-Mandelbrotar, sjöhästar, filigranstrukturer. Så det är verkligen som att utforska ett oändligt landskap, och allt kommer från den enkla formeln: z_{n+1} = z_n^2 + c

Online Mandelbrot Set Plotter

[xion]

Nej, tänkandet kan inte "lösas".
Precis som vetenskapen är tänkandet en ständigt pågående process som aldrig upphör.
Wittgenstein lär ha sagt att filosofi inte är en lära. Det är en verksamhet.
Det här håller jag med om. Dessutom är inte filosofin något som kräver särskilda förkunskaper.
Filosofin och tänkandet är öppet för alla. Det mesta av det filosofin handlar om har egentligen inget slutgiltigt svar.
Samma frågor som diskuterades för tvåtusen år sedan är fortfarande aktuella.

[Vega]

Vilka uppgifter som AI potentiellt kan behöva lösa beror ju också på vilka uppgifter vi (människan) potentiellt kan ge till AI..

För att AI skall kunna lösa detta, så krävs det bara att AI tänker något bättre än människan.. eftersom det är människan som ställer frågorna.

[Algotezza]

Vilka uppgifter som AI potentiellt kan behöva lösa beror ju också på vilka uppgifter vi (människan) potentiellt kan ge till AI..

För att AI skall kunna lösa detta, så krävs det bara att AI tänker något bättre än människan.. eftersom det är människan som ställer frågorna.

Vad menar vi med tänker. Hur fungerar det? Vad är det? Vad är det som sker? Sker biologiska varelsers tänkande på samma sätt som AIs tänkande?

[unik]

Förvånas över att ingen presenterar lösningarna, mest funderingar och åsikter.
Det är inte svårt att plocka isär en AI eller en vetenskapsgren.
Androider ska ju kunna vara självgående med eget beslutsfattande och efterlikna hjärnans tänk.
Högaktuella problem som det brottas med idag.
Tillägger att när vi varit högljudda, har säkerhetschefer och annat patrask kontaktat oss, så just nu är det locket på.
Kontexten är att det snackas väldigt mycket med väldigt lite nya normbrytande/banbrytande upptäckter.

ÄR UPPRÖRD & ARG IDAG
Inte på er utan allmänt.

VSOMM

[Algotezza]

Förvånas över att ingen presenterar lösningarna, mest funderingar och åsikter.
Det är inte svårt att plocka isär en AI eller en vetenskapsgren.
Androider ska ju kunna vara självgående med eget beslutsfattande och efterlikna hjärnans tänk.
Högaktuella problem som det brottas med idag.
Tillägger att när vi varit högljudda, har säkerhetschefer och annat patrask kontaktat oss, så just nu är det locket på.
Kontexten är att det snackas väldigt mycket med väldigt lite nya normbrytande/banbrytande upptäckter.

ÄR UPPRÖRD & ARG IDAG
Inte på er utan allmänt.

VSOMM

Du som övriga skribenter vädrar dina åsikter, vilka är lika mycket - eller lite - fakta som andras åsikter.

[Smisk]

Men tänk ifall vi inte behöver en sådan AI... Tänk om vi redan får de rätta svaren?!
Och oavsett om vi har en sådan AI eller inte, så måste vi ju själva bli övertygade först, om att AI:n har svaren eller inte.. Det är inte helt lätt, vi måste ju i princip vara lika begåvade som AI:n för att kunna bedöma det..??

Hur skulle vi redan kunna ha dem?

Det är sant, vi kan troligen aldrig greppa alla idéer som kan existera om man inte ger oss en inbyggd AI.
Och som sagt så kan det vara omöjligt av ren princip.