Egoism.....

[Deuce Deceptor]

Johan: Allt består av en substans (detta verkar vi ense om). Medvetandet är inte skilt från substansen (bara för att understryka). Dock så är ett medvetande skilt från ett annat medvetande på samma sätt som en bil från en annan bil, en sten från en annan sten eller en dröm från en annan dröm. Substansen är en, men den är olika kompakt och beter sig som ett flytande vatten. Jag är en del av världen...men världen är inte en del av mig. Droppen är en del av vattnet, men vattnet är inte en del av droppen. Det kan bli problematiskt att prata om tydliga gränser eftersom förloppet hela tiden pågår och förändras. Det går dock att dra gränser. När jag dör kommer allt som jag består av att fortsätta existeras. Den unika sammansättning som definierades som "jag" kommer dock inte fortgå. Om jag gör konfetti av min dator så finns den på sätt och vis fortfarande...men inte som det jag definierar som en dator. Gränsen var en dator är en dator och inte längre något annat är dock flytande. Det viktiga är att ditt medvetande inte är likställt med all existerande substans, utan enbart är en del med ett visst unikt uppförande. En tillfällig virvel i vattnet. Virveln kan fortsätta, hela tiden i olika form... den kan upplösas. Detta är inte därför att allt som virveln bestod av försvunnit, utanför det omvandlats så att det inte längre kan kallas en virvel.

När jag beskriver egoismen så beskriver jag delvis hur medvetanden uppför sig. Om ett medvetande förändras så att det inte längre är ett medvetande kan jag inte svara för att det beter sig si eller så.

Om allt är medvetande är allt också bil, blomma, dröm, öl, sol osv. En vit häst är en häst, men en häst är inte en vit häst.

Mvh/DD

[Pingu]

det enda rättvisa är om man bara tänker på sig själv, då tänker alltid nån på en

[Camilla]

Har ni som menar att alla handlingar är egoistiska tänkt på att om man vänder på ert resonemang så kan man komma fram till att nästan alla handlingar är altruistiska!?!

Tag exempelvis det till synes egoistiska slit som många utför i avsikt att samla egendom åt sig själva. Även om de inte är medvetna om det kan detta beteende bero på en drift att samla mat till barnen. Vissa har ingen familj men de samlar ändå eftersom deras drifter får dem att göra så. Då tillfaller rikedomen någon annan efter personens död och kan göra nytta ändå.

Ett annat nämnvärt fenomen är alla dessa ondingar som utför i andras ögon avskyvärda handlingar. Det är inte ovanligt att sådana handlingar görs på grund av idealistisk övertygelse. Vissa kan till och med gå över lik för att, som de tror, gynna mänskligheten i stort.

Nu kanske ni hittar anledningar till att såna handlingar som de ovan trots allt är egoistiska. Kanske att handlingarna "känns bra" för personen i fråga. Då svarar jag att de känns bra därför att människor är programmerade så att det ska kännas bra att utföra altruistiska handlingar eftersom gener är osjälviska och så kan diskussionen fortsätta utan att vi kommer någon vart alls.


För att undvika den urvattning av språket som det innebär att kalla alla handlingar antingen egoistiska eller altruistiska föredrar jag att använda den gängse betydelsen av orden egoism och altruism. Om man stjäl och äter upp sin grannes chockladkaka så är det vanligen en egoistisk handling. (Förutsatt att man inte har ett medvetet altruistiskt motiv.) Att lämna sin sittplats på bussen till en okänd pensionär är vanligen en altruistisk handling.

Sedan har vi det här med jagidentifikation; att det som ska gynnas är något som ligger utanför den egna kroppen. Kroppen i sig behöver inte vara målet för egoismen. Men någonstans så finns alltid tändningen hos det som agerar, och det kan nog alltid knytas till termen egoism.

Bra tanke detta med jagidentifikation. Jag menar att om man identifierar sig med något som är större än sig själv och därför gynnar andra människor så börjar man komma in på altruism. Att man identifierar sig med andra människor är en vanlig orsak till altruism. En vanlig orsak till att man identifierar sig med andra är empati.

Vänligen
Camilla, omväxlande egoist eller altruist

P.S. Jag hittade nyss en väldigt lång filosofisk diskussion om egoism å http://www.science.uva.nl/~seop/entries/egoism/

[Krille]

Ok, Camilla...

Hade jag varit Wittgenstein så jag nog blivit arg och sur, men det är jag ju inte så låt mig bara säga:


Dina tankar om altruism låter ju trevliga, men det är inte så enkelt.

Jag tror att begreppen "altruism" och "egoism" är samma fenomen egentligen.

Hur kan man skilja på dessa begrepp?
När övergår egoism i altruism?

Ärligt talat Camilla, varför måste vissa företeelser vara just det ena eller det andra?

Det som är bra för någon eller något är alltid sämre för någon annan?

Enda anledningen att du delar in vissa handlingar som det ena eller det andra är att du som många andra vill lägga saker i vissa fack.

Det är ju bara ditt eget subjekt som katalogiserar.

Det finns ingen godhet eller ondska.
Eller egoism eller altruism.

Förutom som ord på dina läppar......

De har ingen substans.

Det går inte att katalogisera en handlings objektiva ursprung som annat än helt neutral.

Ingen vet vad som gynnar någon eller något.

Allt man har är motiv, och motiven syftar alltid tillbaka på självet.


För övrigt så anser jag att dina exempel på altruism är en aning banala.

Varför måste pengar tvunget gynna någon?
Varför är det tvunget bra att föräldrar kan mata sina barn?

Behöver vi inte mindre konsumtion?
Behöver vi inte mindre överbefolkning?

Jag är inte alls allvetande på något sätt, men jag tror att du tänker för enkelsidigt......


Tack för ordet.......

P.s Camilla: Att vara omväxlande altruist och omväxlande egoist är som att vara spegelrätt ena dagen och spegelomvänd den andra, fast med samma bild.