Existerar slumpen?

[Grottis]

Men för mig innehåller begreppet slump ingen förklaringspotential.

Det kan jag hålla med om. Därför ställde jag frågan i en annan tråd vad religiösa personer kan tänkas mena, när de säger att livet inte kan ha uppstått av en slump.

[Algotezza]

Men för mig innehåller begreppet slump ingen förklaringspotential.

Det kan jag hålla med om. Därför ställde jag frågan i en annan tråd vad religiösa personer kan tänkas mena, när de säger att livet inte kan ha uppstått av en slump.

Det är därför att man tror man kan ställa frågan varför om livet. I stället kan man tänka att livet finns därför att det inte icke-existerar - det är sin egen orsak, och man kan därför kalla livets princip för Gud om man vill. Livet självt är den grund till att ställa frågan varför som vi inte kan ställa frågan varför om utan att vi hamnar i en tankemässig inkrökningsrundgång. Livet bara är. En annan sak är varför det just har den form det har i vår värld, kolbaserat biologiskt liv.

Jordklotets liv - en specialvariant av livets princip.

A

[amy]

Varför tala om kausalitet, när kvantsystemen inte bär på någon information, som tillåter exakta förutsägelser (utom i en del triviala fall)?

Det är inte heller lätt att förutsäga vad en människa kommer göra, men det betyder inte att det inte är förutbestämt.

Partiklar är bara lika oförutsägbara som våra tankar. Våra tankar är nog inte slumpmässiga heller, men man kan inte observera dom eftersom observation är en tanke.

Våra imperfekta observationer kan inte användas för att förstå världen, vi behöver använda hjärnan.

[Algotezza]

Varför tala om kausalitet, när kvantsystemen inte bär på någon information, som tillåter exakta förutsägelser (utom i en del triviala fall)?

Det är inte heller lätt att förutsäga vad en människa kommer göra, men det betyder inte att det inte är förutbestämt.

Partiklar är bara lika oförutsägbara som våra tankar. Våra tankar är nog inte slumpmässiga heller, men man kan inte observera dom eftersom observation är en tanke.

Våra imperfekta observationer kan inte användas för att förstå världen, vi behöver använda hjärnan.

Människor är kvantpartiklar ur universums perspektiv.

A

[andrebjorka]

Om slumpen inte existerar måste det väll bevisa att den fria viljan inte häller existerar. För om inte slumpen finns kan man ju räkna ut vad som kommer att hända och därför är allt redan förutbestämt.

Den där fantasy boken någon nämnde påminde mig om slutet på liftarens guide till galaxen. Den andra versionen utav guiden.

[Grottis]

Jag kan inte se att den fria viljan skulle vara förenlig med slumpartat beteende.

[Nerin]

Men för mig innehåller begreppet slump ingen förklaringspotential.

Det kan jag hålla med om. Därför ställde jag frågan i en annan tråd vad religiösa personer kan tänkas mena, när de säger att livet inte kan ha uppstått av en slump.

Hur kunde en klump död materia i skummet från havet på jorden innan landdjuren kom, kunna bli till en människa som kan kan tänka och tänka om tänkare osv? Vad var det som gjorde att utvecklingen gick åt just det här hållet? Hur kunde big bang hända på just det här stället bland ett oändligt antal andra galaxer i universum på det exakta avståndet från solen och bilda ett klot med en atmosvär som var exakt perfekt för liv.

Vad är orsaken till att allt går som det går? Vad är orsaken till att folk tror på gud om inte denna orsak? Om det är inte är Gud så är det allt något annat, för jag tror knappas att allt sker av en slump. Någonstans måste det ha börjat. Kedjereaktionens start, liksom. Vart började allt och hur gick det till?

Om allt är ett sammanträffande, slump så finns ingen framtid. Vi kan inte se framtiden, för av en slump kanske solen slocknar och tellus blir obeboligt och allt dör, eller?

[andrebjorka]

Är det inte mer osanolikt att gud skapas än att liv skapas?

[Tor]

Jag kan inte se att den fria viljan skulle vara förenlig med slumpartat beteende.

Jag skulle vilja ställa mig frågan om ens slumpartat beteende ens finns?
Ett beteende kan verka slumpartat för omgivningen men för personen själv så finns det ingen slump bakom beteendet, det finns alltid en anledning till beteenden och skulle den fria viljan hela tiden vara med oss så skulle det ju innebära att inget beteende kan ske av en slump.

En annan sak,

Svenska akademins ordbok säger så här om slumpen:
"Slumpen är något som avgör något utan att påverkas av andra"

Om man går efter den förklaringen till ordet slump så kan endast slumpen existera där den fria viljan inte existerar eller där den fria viljan väljer att inte påverka slumpen.

så för att svara på den ursprungliga påståendet så tänker jag så här:

Påstående: "Kan inte hitta något rimligt argument för att slumpen finns. Har man rätt faktorer och rätt redskap så borde man kunna räkna ut vad som hälst."

Svar: Jag kan inte heller hitta någon anledning till att slumpen finns men jag kan däremot inte hålla med om att man kan räkna ut vad som helst eftersom den fria viljan finns.

Förklaring: Så länge den fria viljan existerar och väljer att påverka slumpen så finns inte slumpen.
Skulle det däremot vara så att den fria viljan inte finns eller om det är en situation som inte påverkas av den fria viljan så ser jag ingen anledning till att slumpen skulle existera ändå. Om man hade haft instrumenten till att beräkna alla händelseförlopp så skulle inte slumpen kunna finnas eftersom allt är förbestämmt (om det inte påverkas av den fria viljan som ändå tar bort slumpen).

Så enligt mig så finns inte slumpen i den ening som SA ordbok menar. Slumpen är bara ett uttryck på det som händer när den fria viljan inte ingriper och där vi inte har instrument till att kunna mäta vad som orsakade det som hänt eller händer.

[MacLaurin]

Slump = en "förklaring" som innebär att vi inte hittat någon relevant förkalring till det som har hänt. T.ex. "Livet uppkom av en slump. Big Bang kom till av en slump"

När det gäller framtiden

Slump = när det enskilda utfallet inte kan förutsägas men väl procenttalen när det gäller ett tillräckligt stort antal utfall; slumpen kan ringas in med statistik. Detta gäller t.ex.  inom de slumpberoende spelens värld.

Jag skulle snarare säga att slumpen är då ett antal faktorer för många och komplexa för att göra modeller som bestämmer enskilda resultat. Man kan alltså mycket väl känna till faktorerna (ex: varför slog jag en femma på tärningen), men de är så många att resultatet aldrig skulle ha gått att förutsäga. Faktorerna behöver dessutom inte vara okända.
Jag har aldrig hört någon påstå att Big Bang hände av en slump, bara att vi inte vet varför. Men det kanske å andra sidan bara är jag.

[Kyano]

Man kan ju vända på det och fråga sig om kausalitet existerar.

[Grottis]

Om inte kausalitet existerade, hur skulle man då kunna lära sig något om naturen?

[Kyano]

Om inte kausalitet existerade, hur skulle man då kunna lära sig något om naturen?

Jag bara tänkte mig att en empirist skulle ala Hume kanske hävda att ingen någonsin har observerat kausalitet utan det man egentligen observerar är att B följer av A. En  regelbundenhet alltså. Men att A skulle orsaka B kan man aldrig uttala sig om.

Precis som att regelbundenhet är användbart, är stokastiska variabler och normalfördelningar också väldigt användbara för att beskriva naturen. Där kan man säga att B följer av A med en viss sannolikhet inom ett konfidensintervall. Men om det verkligen sker i det partikulära fallet kan man inte utala sig om. Huruvida det är slump som styrde utfallet går inte att pröva, man kan endast hänvisa till en observerad slags oregelbundenhet.  

Att se slump och kausalitet som verkligt existerande fenomen, kan båda hävdas vara lika felaktiga metafysiska spekulationer. Man kan alltid ropa dolda variabler och hävda att bakom oregelbundenhet finns determinerande faktorer, som bakom regelbundenhet finns slumpmässiga faktorer. Det senare görs exempelvis inom kvantmekaniken där det antas att absurda saker kan hända, som att falla genom golvet, bara med väldigt liten sannolikhet.

[franz.william]

hur kommer det sig att vi inom kvantmekaniken inte samtidigt bestämma
hastighet och belägenhet ?

[Kyano]

hur kommer det sig att vi inom kvantmekaniken inte samtidigt bestämma
hastighet och belägenhet ?

Det är väl för att operatorerna inte kommuterar...