S K O L K N I N G S F Ö R E T R Ä D E?

[* KYREUS *]

En enkel liten jul-undran:
- vem har tolkningsföreträde
 om ev skolkningsföreträde i grundskolorna?

1/utbildningsministern? 2/lärarna?
 3/eleverna? 4/föräldrarna?


        (lector Hector Sector) KYREUS

[* KYREUS *]

Jag menar, det tycks ju tillåtet att få skolka - i viss utsträckning. Eller?

[dangdang]

vad menar du?
Giltig frånvaro?
Där finns naturligtvis en gräns.
Måste åka och träffa min sjuka farmor hon kanske dör tex.

Kanske jag missuppfattar din fråga.

Men ledighet beviljas från skolan, genom ansökan från föräldrar.

[J R Auk]

Det borde väl vara en rätt och inte ett tvång?
Men vi är ju så humana att vi inte kan tillåta någon alternativ väg till slutet.
Så då uppstår problemen.

Jag kommer ihåg hur dom gav kvarsittning för skolk. Troligt!

Föräldrar och barn i samrådan skall ha företräda över vad som än står i deras väg.

[Angelina]

Jag tycker barnen i första hand ska få betämma om de vill vara i skolan eller inte. Tycker de inte att skolan har något att erbjuda dem så ska de inte behöva gå dit, det ska ingen ha rätt att lagstifta över.

[Viola]

Jag tycker barnen i första hand ska få betämma om de vill vara i skolan eller inte. Tycker de inte att skolan har något att erbjuda dem så ska de inte behöva gå dit, det ska ingen ha rätt att lagstifta över.

När de har valt bort skolan i ungdomligt oförstånd - vem ska försörja dem sen?

O Neil - "Fria barn lyckliga människor", skriven någon gång på 70-talet tror jag, handlar om en skola där barnen fick göra vad de ville och om de ville och alla blev till sist uttråkade och kom och ville lära sig och allt blev frid och fröjd - Skulle det funka idag, i statsmiljö med tillgång till media av olika slag? Visserligen skulle de kunna lära sig en del genom media men  hur många skulle det bli något tillräckligt strukturerat för?

[Kallekula]

Ta gymnasieskolan. Den är såvitt jag vet frivillig. Passar det inte så är det bara att sluta, och har man fått den friheten så bedöms man väl också mogen att ta konsekvenserna av sitt beslut.

Så vad det gäller stök, bök och missnöjda elever i gymnasieskolan så fattar jag inte. Är väl bara att säga att så här är reglerna passar det inte så får du sluta. Samma som på vilket annat kneg som helst.

[offe]

O Neil och även dagens gymnasieskola accepterar inte sporadiskt skolk. Har man väl bestämt sig att gå till skolan måste man gå dit varje gång. Detta för att undervisningen ska fungera i praktiken, både för eleven och övriga inblandade.

Problemet med gymnasieskolan som jag ser det, är att den faktiskt inte är frivillig i praktiken. Det är nästan omöjligt att få jobb utan att ha gått gymnasiet och föräldrar och omgivningen i övrigt accepterar inte att man slutar skolan efter nian. Inte ens de som bedöms ha för dåliga förkunskaper slipper ju, de får gå Individuella programmet.

Resultatet blir olyckliga ofrivilliga elever, som naturligtvis skolkar då och då.

Jag tycker gymnasiet ska kunna läsas in i vilken ålder som helst. De oskolvilliga kan nog roa sig med media ett par år, men om föräldrarna bara kastar ut dem vid 18 fyllda, så måste de ju börja ta ansvar för sitt eget liv och inser så småningom värdet av en utbildning.

[Kallekula]

Problemet med gymnasieskolan som jag ser det, är att den faktiskt inte är frivillig i praktiken. Det är nästan omöjligt att få jobb utan att ha gått gymnasiet och föräldrar och omgivningen i övrigt accepterar inte att man slutar skolan efter nian.

Välkommen till verkligehten brukar det väl heta. Det du säger stämmer väl på mycket man gör efter gymnasiet. Hur många skulle gå till sina kneg om de inte fick pröjs? Okej valmöjlighetrna är väl måhända större, men samma princip.

Men det är klart att man ska utforma gymaseskolan så bra det bara går. Så både elever oc lärare trivs.

[Fann]

Funderar över begreppet "skolk" - vet inte dess etymologi men själva idén förknippar åtminstone jag med idén om "plikt". I Sverige har vi "skolplikt". Man är skyldig att "gå i skolan" (grundskolan). I en del andra länder (tex Finland har jag för mig?) har man inte skolplikt utan lärplikt. Som samhällsmedborgare ingår det att man åtar sig att lära sig vissa saker. Samhället är skyldigt att förse medborgarna med de resurser de behöver för att kunna lära sig det de är skyldiga att lära sig, men medborgarna är i och för sig inte skyldiga att gå i skolan. Med ett sådant tänkande borde innebörden av "skolk" bli något annat än den tanke som sitter så djupt hos oss om själva närvaron som sas säga både en skyldighet och en uppoffring (man blir "befriad" från undervisning säger man ju inte så sällan).

Man kan tänka sig att idén om "obligatorisk närvaro" antingen bygger på en föreställning om att själva närvaron i sig är lärande (trots att alla vet att man mentalt kan vara allt annat än närvarande även om man fysiskt är det) eller att det som ska läras inte går att lära på annat sätt än att man är närvarande i någon specifik aktivitet. Sedan kan man också tänka att det ingår i ett ömsesidigt kontrakt att åta sig att ställa upp på de aktiviteter som utbildningsanordnaren genomför. Om inga kommer till de aktiviteter som läraren planerat så ställer man till det för andra och i förlängningen kan hela systemet rasa ihop.

Man kan förstås tänka sig en utvidgad tillämpning av begreppet "skolk" - ibland talas det ju om "skatteskolk", "licensskolk" osv. Att i största allmänhet vägra ställa upp på pliktbetonade ålägganden skulle då vara att skolka.

Frågan om vem som har "skolkningsföreträde" förstår jag mest som en ordlek. Den som vägrar ställa upp på en plikt är ju den som "företräder" skolket, oavsett vilket sammanhang det gäller.
En förälder kan skolka från plikten att ta ansvar för sina barn, en utbildningsminister från plikten att redovisa sina beslut i enlighet med överenskommelser som träffats och en lärare kan skolka från sina ålägganden att undervisa. I den meningen har alla "skolkningsföreträde". Det vill säga möjlighet att själva bestämma om de ska fullfölja sina plikter eller strunta i dem. När det gäller att skolka från undervisningen i grundskolan så är det bara eleverna själva som kan göra det, det är självklart de som har "skolkningsföreträdet". Om en lärare ställer in en lektion blir inte eleverna skolkare. Skolkar gör bara den som skolkar - sen kan man kanske säga att omgivningen kan döma och kategorisera utebliven pliktuppfyllelse på lite olika sätt.

[J R Auk]

Ta gymnasieskolan. Den är såvitt jag vet frivillig. Passar det inte så är det bara att sluta, och har man fått den friheten så bedöms man väl också mogen att ta konsekvenserna av sitt beslut.

Så vad det gäller stök, bök och missnöjda elever i gymnasieskolan så fattar jag inte. Är väl bara att säga att så här är reglerna passar det inte så får du sluta. Samma som på vilket annat kneg som helst.

Skolan var en institution för att överbrygga sociala stratifikationer och motverka dessas reproduktion, likväl som det var ett sätt att sätta båda av föräldrarna i förvärvsarbete och inte som innan en som stod för omvårdnad av hem och barn.

Då måste det väl vara ok att föräldrar tar med sina barn till jobbet, det borde väl vara en rättighet?

Men jag håller med dig Kalle, lika bra att förpassa massan utanför samhället istället för tvärt om, då kan dom vänd upp och ner på samhället istället för samhället upp och ner på dom.

[J R Auk]

O Neil och även dagens gymnasieskola accepterar inte sporadiskt skolk. Har man väl bestämt sig att gå till skolan måste man gå dit varje gång. Detta för att undervisningen ska fungera i praktiken, både för eleven och övriga inblandade.

Problemet med gymnasieskolan som jag ser det, är att den faktiskt inte är frivillig i praktiken. Det är nästan omöjligt att få jobb utan att ha gått gymnasiet och föräldrar och omgivningen i övrigt accepterar inte att man slutar skolan efter nian. Inte ens de som bedöms ha för dåliga förkunskaper slipper ju, de får gå Individuella programmet.

Resultatet blir olyckliga ofrivilliga elever, som naturligtvis skolkar då och då.

Jag tycker gymnasiet ska kunna läsas in i vilken ålder som helst. De oskolvilliga kan nog roa sig med media ett par år, men om föräldrarna bara kastar ut dem vid 18 fyllda, så måste de ju börja ta ansvar för sitt eget liv och inser så småningom värdet av en utbildning.

Glöm inte "naturen" vi lever i har inga resurser att ge för ett självförsörjande, vi är tvingade in i samhället med en järnhand.

[Kallekula]

Skolan var en institution för att ......

Nåväl, men jag tog upp gymnasieskolan.

[Angelina]

Jag tycker barnen i första hand ska få betämma om de vill vara i skolan eller inte. Tycker de inte att skolan har något att erbjuda dem så ska de inte behöva gå dit, det ska ingen ha rätt att lagstifta över.

När de har valt bort skolan i ungdomligt oförstånd - vem ska försörja dem sen?

O Neil - "Fria barn lyckliga människor", skriven någon gång på 70-talet tror jag, handlar om en skola där barnen fick göra vad de ville och om de ville och alla blev till sist uttråkade och kom och ville lära sig och allt blev frid och fröjd - Skulle det funka idag, i statsmiljö med tillgång till media av olika slag? Visserligen skulle de kunna lära sig en del genom media men  hur många skulle det bli något tillräckligt strukturerat för?

Tillräckligt strukturerat för vad? För att de ska passa in i tidigare generationers idé om samhälle? Bli slavar? Varför skulle de inte kunna försörja sig själva? De ar levnadsdugliga människor med egen tankekraft och handlingförmåga och behöver inte drillas likt viljelösa degklumpar.
Om man istället följer deras intressen och egna initiativ så kanske man upptäcker att de lär sig bättre vad de behöver.
Eller menar du att om de inte gör som du vill så får de inte vara med?

[* KYREUS *]

Vem har tolkningsföreträde ang skolkningsföreträde i våra grundskolor?

  Frågan för dagen: KAN MAN specifiera hur mycket
                               en elev skall "få" vara borta???


        (lector hector SECTOR)   *  KYREUS *