Den intetsägande diskussionen

[suchanother]

Captain Beefheart, va fan gjorde han?

[Avantgardet]

Right on!

[Avantgardet]

Captain Beefheart, va fan gjorde han?

Strukturerat oljud

[Kallekula]

Beefheart mumma

Ja jäklar i min hatt. Vilka smarta utvägar det varit att gör slut med ex på. Ett fegt smart sätt.

Lyssnar inte på Zappa  o & längre utom när jag vill bli på gott humör. Minns ett läger när vi var 16-17 och satte Arriving Too Late To Save A Drowning Witch. Låste dörren till mixerrummet. Det var fan i mig humor. Kåta tonåringar var tvungen att lyssna.

Nu börjar vi närma oss trådskaparens tema.

[suchanother]

Zappa är en av de största.

[Avantgardet]

LeMarc säger du? Snart tystnar musiken?

Vad fan hetten han, Ratata-ta-ta-ta-ta-ta-snubben, du vet "en sång för alla dem som aldrig hittar nån att dela sin glädje och sorg med"?

[Kallekula]

Av:

Nu blir vi så ledsna. När vi för en gång skull får vältra oss bland machokulturens giganter och stärka våra manliga egon så kommer denna nesliga erektionshämmande fråga.

[Avantgardet]

Jag blev bara lite skrämd av den här "ung och kåt"-grejen.

[Kallekula]

Jo det var väl så för oss också men när vi blev äldre tog vi inte igen det med råge.

[Avantgardet]

Jag säger som Proust "På spaning efter den tid som flytt".

På ett sätt är det inget annat än kärlek.

[Kyano]

Det glädjer mig att alla tar titeln på allvar

[Algotezza]

Det glädjer mig att alla tar titeln på allvar

Det finns ingen intetsägande diskussion, förutom den helt tomma. Alla diskussioner är någotsägande.

Var går gränsen mellan filosofi och poesi? För mig är både Wittgenstein, Heidegger och Kierkegaard på en gång poesi och filosofi.

Man kanske skulle sträva efter att uttrycka sig aforistiskt i entydig stenstil.

A

[suchanother]

Jag säger som Henry Miller "anar en katastrof".
Det individuellt upplevda, fylld med erotik som kompenserar ångesten, fyller tomheten, i brist på annat.
Denna rastlösa tid…i väntan på Godot.

[Algotezza]

Jag säger som Henry Miller "anar en katastrof".
Det individuellt upplevda, fylld med erotik som kompenserar ångesten, fyller tomheten, i brist på annat.
Denna rastlösa tid…i väntan på Godot.

"Nothing happens - twice."

A

[archaxe]

Är inte meningen med språket just att beteckna det existentiella?

Jag är ledsen, men jag förstår inte vad det betyder att "beteckna det existentiella". Jag är inte alls skolad inom den kontinentala traditionen, men det låter typiskt kontinentalt. Synen på språkfilosofi inom kontinentalfilosofi verkar i alla fall skilja sig markant från den analytiska traditionens syn på språkfilosofi. Säkert är det faktum att våra begreppsscheman skiljer sig åt en bidragande orsak till förvirringen.

En "språklig mening" är väl förövrigt en sats, aldrig ett enskilt ord.

Jag vet inte om du här spelar dum och inte vill förstå eller faktiskt inte förstår vad jag säger. Inom den analytiska traditionen talar man om att uttryck, såväl som enskilda ord, har mening. Begreppen "mening" och "betydelse" används mer eller mindre synonymt, även om värdefulla distinktioner kan förekomma, men ganska sällan använder man, inom analytisk språkfilosofi, begreppet "mening" i betydelsen "avsikt". Mer precisa synonymer kan kanske vara "innebörd" eller "betydelse".
Jag har, nu, förstått att du talar om "mening" i betydelsen "avsikt" och då ser jag inte att det finns en tydlig motsättning eftersom det inte är vad jag pratar om.

Är det inte artificiellt och rent av förnuftsvidrigt att tala om språket såsom skilt från mänskliga medvetanden?

Jo, men det är inte heller vad jag har argumenterat för. Det är skillnad på att säga att "betydelsen hos språkliga uttryck bestäms av språkgemenskapen, inte av talarens intentioner" och att "språkets existens är frikopplad människans". Det senare kan iochförsig också vara intressant att diskutera, men det är inte vad jag har försökt göra här.

Vilka träd i skogen som vi varken hör eller ser anser du det vara som faller?

Om ett träd faller i skogen utan att någon varken ser eller hör trädet falla, så faller det ändock i skogen. Att trädet faller är givet av exemplet, så den slutsatsen torde vara tämligen trivial. Om trädet faller, så faller trädet.
Vilken roll detta antagande spelar i vår metafysik är en annan fråga.

Vem sitter då inne med den "rätta" innebörden av ett ord? Vem missförstår inte per definition? Hur kan vi vara säkra på att vi förstår "överenskommelsen"? Hur löser du detta?

Alla kan givetvis missförstå uttryck och ingen enda person sitter naturligtvis inne med den korrekta betydelsen av ett ord. Detta eftersom innebörden av ett ord bestäms av språkgemenskapen och bygger på en regelbundenhet och kontinuitet i användandet och ett konsensus över betydelsen i ordet. Mot denna konsensus kan man sedan jämföra sitt användande för att se om det överensstämmer med ordet betydelse eller om man har använt ordet i en annorlunda bemärkelse. Ju mer ens användande av ett ord skiljer sig från den gänse betydelsen, desto större risk löper man att bli missförstådd.

Jag kan meningsfullt påstå att min gräsmatta inte är röd, eftersom jag vet hur det skulle se ut om min gräsmatta vore röd och kan se att så inte är fallet. Jag har alltså en klar bild av vad jag skulle erkänna som en röd gräsmatta (-- nämligen det här; jag kan ge ett exempel, om än ett kontrafaktuellt).
Jag har ännu inte fått en klar bild av vad du skulle erkänna som kommunikation, alltså vad är det du anser inte kan förekomma och som du förnekar? Du kallar det istället "parallella talakter" (eller nått i den stilen).
På samma sätt har jag inte förstått vad du skulle uppfatta som instanser av "fullständig förståelse", må vara teoretiska instanser. Om "fullständig förståelse" skulle bestå i att kunna kika in i någon annans medvetande och jämföra den personens avsikt med min egen för att se om avsikterna s.a.s. 'stämmer överens' så är jag, i alla fall just nu, benägen att hålla med dig om att fullständig förståelse är i princip ouppnåelig. Jag undrar bara om det är det man har i åtanke när man säger att man "förstår någon" och om det är en värdefull distinktion att förpassa alla fall av förståelse till fall av "förmodad förståelse". Är du med på min fundering?