Varför hade Timbrograbben fel om fattigdomen?
Moderator: Moderatorgruppen
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
Avantgardet skrev:Vad menar du Bobby Hogan? Du vill kasta fram en massa onyanserat skräp som sen inte skall få nyanseras eller diskuteras? Fegt, oerhört fegt. Det kan du väl göra någon annanstans. Är det relevant så är det, och du får stå för de fakta du presenterar.
Jag tycker att det är bra att en massa pengar skänks bort till de som behöver dom bättre. Varken mer eller mindre. Det står jag för.
Varsågod att nyansera och diskutera så mycket du orkar, du är ju fri att skriva vadhelst du önskar och jag har på intet sätt trampat in på någon annans område, endast begränsat mitt eget.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Hejsan....
Kunde väl ge mig på att några kommenteringar har inkommit!
Bobby Hogan han framhävdar att medellönen är högre än den är, det har han bevis på, menar han! Den enkle jbig har dock bara de bevis som framlägges av det officiella USA om medellönerna. Och vi får nog leva i våra olika villvarelser då, vännen. Jbig i verkligheten, och du i din värld! :wink:
Tråden handlade ju om Världsbankens felaktiga sätt att räkna, och presentera en slags gräns för fattigdomen i världen. Här har de uppenbart fel. Det visade de forskare som kollat det hela mer ingående. Se resultatet i trådens början!
Men att de skulle ha fel vad gäller en god matkasse per vecka för cirka 98 USD, 700 SEK, för fyra personer i USA låter inte alls orealistiskt! För att inte tala om att de fattige kanske bara kan handla för 300-400 SEK per vecka. Men naturligtvis vet Världsbanken här mindre än herr Bobby Hogan! :lol:
Här lite om USA och dess fattigdom:
Fattigdom är både en företeelse som styrs av ett samhälles socioekonomiska nivå och dess förda politik. Fattigdomen kan vara absolut (1) i den meningen att ingen äger något alls, eller den kan vara relativ (2), där ett samhälles medlemmar inte når upp till den nivå på det materiella planet som behövs för att leva ett liv värdigt dess individer. Fattigdom kan även vara drabbande miljöproblem och liknande företeelser (3) som till stor del skadar människornas välbefinnande, exempelvis avsaknad av rent vatten, ren luft, ett fungerande ekologiskt system att leva i, och mycket annat som är miljörelaterat.
I tredje världen finns alla dessa tre fattigdomsföreteelser, medan de mer industrialiserade och i varierande grad välfärdsinriktade staterna i främst Europa och Nordamerika liksom Japan och Australien samt andra ostasiatiska stater snabbt lämnar den andra kategorin men där den första och tredje kategorin tenderar att sakta öka. Ett land som ironiskt nog har en av de högsta levnadsnivåerna har delvis alla de fattigdomsföreteelser som tredje världen brottas med, är USA. Här finner vi alla tre fattigdomsföreteelserna samtidigt. USA är det land i den s.k. ”första världen” Västvärlden plus några lierade) som har det största antalet fattiga, både procentuellt och reellt.
I denna analysering tar vi fasta på en nivå för den relativa fattigdomen, där gränsen mellan fattigdom och icke fattigdom går längs den svenska socialbidragsnormen. Absolut fattigdom hamnar ännu längre ner än denna gräns, och kan väl snarast anses ligga kring ett understigande av inkomsten kring fem US dollar per dag. Miljöfattigdomen kan existera i bägge dessa fattigdomsvarianter.
Vi skall här belysa USA och dess fattigdomsproblematik. Syftet är att se hur många amerikaner som egentligen hamnar under den fattigdomsnivå som här är antagen, den svenska socialbidragsnormen. Vi gör det med en del källor som existerar på nätet och således är åtkomliga för de flesta. Två officiella amerikanska källor skall användas, dels
U.S. Department of Labor, Bureau of Labor Statistics…
ftp://ftp.bls.gov/pub/special.requests/ ... intile.txt (8/8-2006)
dels US Census Bureau…
http://www.census.gov/hhes/www/income/income05.html (22/9-2006)
Utöver dessa skall en del andra källor användas, främst från organisationer i USA med fattigdomens problematik som studieobjekt. De presenteras efterhand de blir aktuella. Då börjar vi med Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics, och deras siffror om fattigdomen. Året är 2004.
Inkomster för år 2004 i femtedelar av befolkningen. Referenspersonen är 48,5 år, med ett spann på 47-51 år.
Från den fattigaste femtedelen till den rikaste femtedelen, i dollarer:
Income after tax: $9,220 $23,751 $40,802 $62,847 $124,698
Den rena löneandelen är dock mindre för samtliga femtedelar:
Wages and salaries: $3,459 $14,647 $31,877 $55,014 $110,857
Enligt denna källa var lönerna för ungefär hälften av amerikanerna, år 2004, lägre än de svenska normallönerna vilka samma år låg, omräknat till US dollar, kring spannet $25 000 – $35 000/år, eller omkring 190 000-290 000 SEK/år.
Detta hade varje femtedel råd med att inhandla för den inkomst man hade.
Årliga inköp. Samma femtedelar som ovan, i dollarer:
”Average annual expenditures”: $17,837 $27,410 $36,980 $50,974 $83,710
Som vi ser så når inte de 1-2 personerna som haver $9220/år upp till de $17 873 som behövs för att klara ett normalt liv med alla de omkostnader som behövs.
Inte heller nästa femtedel, där 2, ibland 3, personer utgör referensgruppen och hushållet har $23 751/år, når summan $27 410/år, något man måste erhålla för att leva ett drägligare liv.
Först den tredje inkomstfemtedelen får ihop det hjälpligt. Då gäller att inkomsten skall hålla ett hushåll på närmare 3 personer flytande vad gäller ett någorlunda hyfsat liv.
Vad är då ett hyfsat liv i USA? Jo, detta skall man ha råd med: boende, transporter till arbete, skola m.m, mat och dryck, hälsovård, barnomsorg om man har barn (dagis m.m.), värme och andra viktiga saker såsom el, telefon m.m. toalettartiklar, barnens skolgång, skor, kläder, försäkringar, möbler, fritidsaktiviteter, renhållningsartiklar, pengar till uppvakting av vänner/familj m.m.
Samtidigt behöver man, enligt den nuvarande regeringen över $18 810 (siffror för år 2004, för år 2005 är summan satt till $19 307 och möjligheterna att få det att gå ihop har minskat ännu mer) för att klara en familj på 4 personer. Även denna summa är för låg. Det blir underskott för en sådan familj. Denna summa är i svenska kosingar (2004) c:a 136 000 SEK, alltså långt under svensk socialbidragsnorm. I praktiken behöver man ännu mer, mycket mer. Se sajten nedan.
http://www.nccbuscc.org/cchd/povertyusa/tour2.htm (24/9-2006)
Här nedan ser vi även den extrema misär barnen lever under i USA. Vi bör komma ihåg att USA och dess kultur hatar barn, eftersom dessa inte passar in i det kapitalistiska systemet. USA är extremt barnfientligt. Barnmisshandel är vanligare i USA än i något annat samhälle i världen! Många barn mördas i USA!
http://www.nccbuscc.org/cchd/brakethecy ... index.html (22/9-2006)
Eller här… http://www.heartsandminds.org/articles/childpov.htm (22/9-2006)
Förklaringar angående inkomster och utgifter i USA. Med hänvisning till “Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics”, kan vi finna i två olika fråge- och förklaringshänvisningar….kallade ”Frequently asked questions” – den nedersta raden, som förklarar vad undersökningarna bygger på, liksom en övre som är specifik för just frågor om inkomster/utgifter per år. Vi börjar med den nedersta, som vi finner här:
http://www.bls.gov/cex/csxstnd.htm#2002 (14/7-2005)
Det berör närmare 70 miljoner amerikaner som lever på det man skulle kunna kalla “socialen”, eller ”förtidspension”. ”48.4 million Social Security beneficiaries, about 19.8 million food stamp recipients, and about 4.2 million military and federal Civil Service retirees and survivors.”
Se fråga 4.
För att förstå hur man räknar i tabellerna, se fråga 5. Den förklarar att det inte är frågan om reella inköp, utan en spridning/variation av varor/tjänster man behöver köpa för att klara ett normalt liv! Det är inte ett mått, eller beräkning av mängden varor man köper. Det är ett mått på vad man kan köpa, om man hade haft pengar. För en familj på fyra personer räcker inte pengarna till om man lever i de två fattigaste femtedelarna av USA:s befolkning. Den förklarar även hur man kan handla för mer än man tjänar under ett år. Det beror på att man inte har erhållit de exakta inkomstuppgifterna av de intervjuade, påstår man. Därför är dessa siffror en aning osäkra. Dessutom tillkommer ytterligare en faktor, i den lägsta femtedelens hushåll befinner sig ofta bara en person, ibland en vuxen och ett barn. I den efterföljande femtedelens hushåll har vi minst två personer, och i de följande tre femtedelarna stiger antalet personer till minst tre personers hushåll, ofta ännu fler, vanligen två vuxna och två-tre barn. Detta får betydelse för de slutsatser som kan dras senare. (se ”Fråga 7…..” nedan)
Fråga 24 berör dricksen som är omtalad och förekommande i USA, främst inom serviceyrkena. Här finner vi att dricksen (tip) äro medräknad i lönen! Så dricks är inte den stora extrakälla som ibland uttalas vad gäller USA:s fattiga och deras inkomster.
Enligt ”Fair Labor Standards Act” är arbetsgivare inte skyldiga att betala ”dricksbetalda anställda”, t.ex. serveringspersonal mer än 2.13 dollar timmen. Understiger den sammanlagda dricksen plus 2.13 i timmen den lagstadgade minimilönen på 5.15 i timmen, är arbetsgivaren skyldig att stå för mellanskillnaden. (Ur boken ”Barskrapad” av Barbara Ehrenreich, 2002)
Fråga 7, i den övre delen av ”Frequently Asked Questions”, samma sida som de andra frågorna med samma beteckning, kan man läsa att dessa inkomstnivåer är en aning osäkra, eftersom felkällor och annat leder till ologiska slutresultat såsom att man kan handla för större summor än man har i inkomster. En del försöker man, förklara (måhända en bortförklaring?) genom att folk belånar hus och lever på diverse lån, liksom studielån för yngre. Vilket då skulle förklara hur det kan komma sig att folk kan leva på högre fot än vad inkomsterna tillåter! Detta kan knappast fungera i längden, eftersom allt fler med tiden tvingas ifrån sina ägda boenden eller får slut på lånemöjligheterna efter några få år. Detta är allt för långsökt för att förklara det hela.
Samma fråga 7 leder dock i en insprängd not till en annan källa, där det är lite enklare att läsa ut vad som i USA anses vara fattigdom. Då hamnar vi i ”US Census Bureau – Income, Poverty and Health Insurance in The United States 2005”.
En annan källa…US Census Bureau…
Här har man mer direkt försökt beräkna fattigdomsgränsen i USA, ”Estimates of Poverty” (Appendix B.0, sid 52) ”How Poverty is Calculated”, för år 2005. Det är en ganska utförlig rapport om läget i USA vad gäller fattigdomen.
En person under 65 år anses fattig när han/hon har mindre än $10 160 att leva på per år. (76 200 SEK)
Två personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $13 078 att leva på per år. (98 000 SEK)
Tre personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $15 277-$15 735 att leva på per år. (De olika summorna beror på om det är barn under 18 år inräknade) (115 000 SEK)
Fyra personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $19 806 att leva på per år. (Två vuxna+två barn under 18 år) (148 500 SEK)
Svensk medelinkomst för år 2004 var cirka 216 000 SEK, eller omkring $31 000.
(Källa: SCB, http://www.scb.se/templates/pressinfo____159310.asp )
De exempel från USA som här togs upp, ligger under den svenska socialbidragsnormen. Frågan är då, hur många amerikaner ligger under denna norm?
Det fanns, enligt tabell B.1, sid 53, nästan 37 miljoner fattiga i USA enligt deras egna tabeller. Enligt figur 7, sid 30 stod närmare 47 miljoner amerikaner, eller nästan 16 procent av befolkningen, utan försäkringar år 2005.
Enligt tabell 6, sid 24, är cirka 16 miljoner amerikaner utfattiga, medan 37 miljoner betraktas som fattiga och där nästan 50 miljoner står nära, eller mitt i, fattigdomen. (Se även sid 26)
Enligt tabell 1, sid 14 var per capitainkomsten i USA år 2005 – $25 036. (188 000 SEK)
För de svarta var per capitainkomsten $16 874, och $14 483 för de spansktalande, sid 19. (126 000 SEK + 109 000 SEK)
Enligt tabell 2, sid 15 var medianinkomsten för hushållen i USA år 2005 - $46 037. (345 000 SEK)
Dessa siffror säger dock inget om hur samhällets resurser är fördelade mellan dess invånare.
Enligt samma tabell som ovan, tabell 2, sid 15, låg nästan hälften av USA:s hushåll under medelinkomsten.
Enligt tabell 3, sid 16, tjänade den nedersta femtedelen av USA:s hushåll, högst, $19 178. (144 000 SEK)
Den är dock för många avsevärt lägre, kring $7500-$8500. Den lägsta femtedelen av USA:s hushåll utgörs av ungefär 40 miljoner invånare. Denna grupp svarade för 3,4 procent av hushållens ekonomiska medel. Nästa femtedel innehar ungefär 8,6 procent, medan den tredje femtedelen hade 14,6 procent av de ekonomiska medlen. Den fjärde femtedelen innehade 23 procent av medlen, medan den högsta femtedelen stod för innehavet av 50,1 procent av alla ekonomiska medel. Det stämmer ganska bra med de siffror om femtedelar vi erhöll i Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics, och deras siffror om de fattigas situation.
(Se sid 15)
Den svenska socialbidragsnormen är här intressant, eftersom närmare 75-80 miljoner amerikaner hamnar i inkomstlägen som understiger denna. Det är hela den nedersta femtedelen av USA:s befolkning samt hälften av nästa femtedel, tillsammans cirka 75-80 (50/55 + 25/30) miljoner människor. I stort sett alla människor, eller hushåll, som tjänar under $25 000 – vilket är cirka 180 000 SEK/år – ligger alltså under svensk socialbidragsnorm för fyra personer. Cirka 27 procent av USA:s hushåll tjänar mindre än $25 000 per år (se beräkningar här: http://www.census.gov/hhes/www/income/income05.html - Source and Accuracy of the Estimates. Sid 13). 27 procent av hushållen i USA är cirka 30 miljoner av 114,3 miljoner hushåll. I praktiken tillkommer en del av de hushåll som ligger i spannet $25 0000-$34 000 i årlig inkomst till hushållet. Denna grupp utgörs av cirka 13 miljoner hushåll, en fjärdedel når inte över $27 000i årsinkomst, vilket år 2005 var cirka 200 000 SEK. Denna grupp bestod vanligen av tre-fyra personer, vanligen en-två vuxna och två-tre barn. Hushållens fördelning efter inkomster ser ut som följer:
Inkomst under $5000/år = 3,7 miljoner av 114,4 miljoner hushåll.
Inkomst $5000-9999/år = 5,6 miljoner hushåll
Inkomst $10 000-$14 999/år = 7,3 miljoner hushåll
Inkomst $15 000-$24 999/år = 14,1 miljoner hushåll
Inkomst $25 000-$34 999/år = 13 miljoner hushåll
Inkomst $35 000-$49 999/år = 17 miljoner hushåll
Inkomst $50 000-$74 999/år = 21 miljoner hushåll
Inkomst $75 000-$99 999/år = 12,7 miljoner hushåll
Inkomst $100 000 and over = 19,7 miljoner hushåll
(Källa: som närmast ovan, sid 13)
Hur många individer är det då frågan om? Räknat på hushållen med inkomster upp till $27 000 finner vi cirka 27 procent av dem, eller omkring 30 miljoner hushåll. Här befinner sig ungefär en tredjedel av USA:s befolkning. En befolkning som år 2005 uppgick till cirka 290 miljoner individer. En tredjedel är i runda tal ungefär 95 miljoner människor. Med tanke på att hushållen tenderar att bestå av färre medlemmar än i de högre inkomstskikten, bör vi justera denna siffra nedåt, med ungefär 10-15 miljoner. Då blir det cirka 75-80 miljoner individer, bestående av en till fyra individer. Fyra, inte sällan fem individer skall som bäst leva på en årsinkomst på $27 000 – alltså cirka 200 000 SEK, eller en månadslön på 16,600 SEK. Ofta på bara tre fjärdedelar av denna summa, eller $18 000. Här framträder vidden i den amerikanska fattigdomen. $18 000 är cirka 135 000 SEK, eller cirka 11 300 SEK i månaden. Ett ordinärt socialbidrag för en familj bestående av en vuxen plus två-fyra barn, eller två vuxna plus ett-tre barn i Sverige år 2005 inhystade cirka 170 000- 210 000 SEK. Och då ingick mer eller mindre fri hälsovård och läkarvård, det ingår sällan bland fattiga amerikaner.
USA har en statligt fastställd minimilön på $5,15/timman. Det är cirka $41/timman vid 8-timmarsdag, eller $206 per vecka, eller cirka $900 i månaden. Per år är det ungefär $10 800. Ganska många amerikaner tvingas leva på en sådan lön. Det är i svenska pengar, vid en kurs där en USD är 7,25 SEK, cirka 78 000 SEK. En svensk socialbidragstagare erhåller vanligen mellan 90 000 och 110 000 SEK per år. Det är dock betydligt värre i USA, för här har de fattiga ingen garanterad sjuk-och hälsovård, ingen rätt till civiliserat boende och liknande – något man har i Sverige.
Frågar man amerikanerna själva, vilket man gjorde år 2001, så anser man vanligen att en familj på fyra individer behöver minst $35 000 (253 000 SEK) i årsinkomst för att kunna leva ett liv där det mesta av basbehoven är tillgodosedda
Källa: http://www.epinet.org/content.cfm/issueguides_poverty_povertyfaq.
Räknat så, hamnar omkring 38 procent av hushållen i USA under deras eget fattigdomsbegrepp. Inte heller i Sverige är en inkomst på 253 000 mycket vad gäller en familj på fyra personer, det är en månadslön kring 21 000 SEK. I Sverige avgår skatt på detta belopp, i USA tillkommer olika sociala försäkringar på beloppet. Ett belopp som troligen, om alla skall vara försäkrade och ha tillgång till hälsovård i familjen, överstiger den skatt man erlägger i Sverige. De amerikanska siffrorna gällde alltså för år 2001, idag är det ännu värre! 38 miljoner hushåll av 114 miljoner hushåll innebär att omkring en tredjedel av USA:s befolkning, eller omkring 80 miljoner amerikaner lever i fattigdom enligt dem själva. Det innebär även att de som lever på en inkomst som ligger under $28 000, eller 203 000 SEK, är omkring 75, kanske 80, miljoner individer till antalet. Dessa lever på medel som understiger svensk socialbidragsnorm, räknat på en familj om fyra individer. 75-80 miljoner amerikaner är omkring 27 procent av befolkningen.
Slutsatser om den amerikanska fattigdomen…
USA har alltså den största fattigdomen i västvärlden, både i reella tal och procentuellt av befolkningen. Det kan skyllas på att det kapitalistiska systemet leder till en slags fascism och fattigdomsalstrande spiral, vilket i sig utvecklar fattigdom mitt i välfärden och rikedomen. Det gör att mellan 29 och 33 procent av USA:s befolkning idag lever i fattigdom, definierad efter den svenska socialbidragsnormen som fattigdomsgräns. Samtidigt finns troligen ytterligare 25-50 miljoner i riskzonen av denna fattigdom, vilket gör att omkring 100-125 miljoner amerikaner idag upplever en ökande otrygghet i tillvaron. Hur har vi då fått fram siffrorna? Genom att för det första ta med de fattiga i USA som man själva anser vara fattiga, alltså 37 miljoner människor, tar vi med dem som lever under den svenska socialbidragsnormen, eller omkring $22 000 för tre personer i ett hushåll. Omkring 75-80 miljoner amerikaner lever i USA under svensk socialbidragsnorm. Hälften lever i fattigdom även enligt amerikanska normer och en mindre del, kanske 15-20 miljoner lever i en fattigdom som mer liknar den i tredje världen. Dessutom lider troligen omkring 100 miljoner amerikaner av den smygande fattigdom som miljöförstöringen innebär.
USA är både rikt, och mycket fattigt. Det skall även påtalas, där finns en stor andel, omkring två tredjedelar av befolkningen, av den rikaste medelklassen i världen. Denna analysering handlar dock icke om dem, den handlar om baksidan av USA! Hur kan man då ha en sådan rikedom sida vid sida med en stor fattigdom? Det beror på dess politik, en kapitalism som går över fattigdom och lik, för att tillfredsställa sina egna, tillfälliga, behov. Det beror även på deras massmedier, som till största delen ägs av högerkrafter, ofta odemokratiska sådana. Den hjärntvätt de dagligen söver stora delar av USA:s befolkning med är effektiv, långt mer effektiv än den dåtida östeuropeiska, ganska ytliga, hjärntvätt som inte ens de styrande trodde på! USA har samtidigt ett system som sprider en enorm osäkerhet, en stor otrygghet och ett system som leder till ständiga bakslag för allt större grupper i samhället. Ett samhälle som är totalt barnfientligt och med 75-80 miljoner relativt fattiga, närmare 40 miljoner än mer fattiga och 15-20 miljoner nära tredje världens fattigdomsgräns kallar vi för ett miserabelt samhälle...och USA är ett sådant samhälle – trots dess rikedom. Eller snarare p.g.a. sin rikedom…
Här kommer lite om fattigdomens, och det fascistoida, USA:s historia under 2000-talet…
Levnadsomkostnader i USA år 2000…
The level of the living wage is usually determined by consulting the federal poverty guidelines for a specific family size. Often, living wage levels are equal to what a full-year, full-time worker would need to earn to support a family of four at the poverty line ($17,690 a year, or $8.20 an hour, in 2000).
Källa: http://www.epinet.org/
Ökade klyftor a la Bush…
The weakened economy of 2001 led to lower incomes for the middle class, more poverty, and greater income inequality, according to today’s report from the U.S. Bureau of the Census.
Median household income (half of households have higher income, half have lower) fell 2.2% in inflation-adjusted terms, the first significant income decline since the last recession in 1990-91. The $934 loss sent household income down to about its 1998 level, reversing some of the gains made in the latter 1990s, when the robust economy was generating persistent income growth for most families.
Övertid a la Bush…
Bush-regimen har påbörjat utformningen av en lag där man kan tvinga folk att arbeta övertid – utan att erhålla extra ersättning för det utförda arbetet! Detta framförs av Bush-regimen såsom ”arbetarvänligt”!
Arbetare som tjänar under 13 000 $ US per år, kan behandlas såsom "highly paid executives" – och därmed förneka dem övertidsersättning (!).
De kan därmed kräva att de jobbar upp till 50, 60 eller 70 timmar per vecka – utan betalning för övertiden! Ett mycket vanligt fenomen i snabbmatsindustrin såväl som inom försäkringsbranschen. Detta drabbar särskilt kvinnor, som tvingas arbeta mer, för lägre lön! I 20 procent av alla företag arbetar man nu i genomsnitt 51,8 timmar per vecka. Medelklasspar med barn i de aktiva åldrarna arbetar nu tillsammans 98 veckor per år – mot 78 veckor år 1969!
Källa: http://www.epinet.org/content.cfm/webfe ... noovertime
Rapport från ”Bread for the World” – en kristen organisation för hjälp åt fattiga i USA år 2002…
On October 31, the Economic Research Service of the United States Department of Agriculture released it annual report on household food security for 2002. It was no surprise given the recent increases in poverty that hunger and food insecurity rose for the third year in a row. (A food insecure household is defined as a household which faces limited or uncertain availability of food. More about food insecurity.)
In 2002, 34.9 million people lived in households that were food insecure, 1.26 million more people than in 2001. This number includes 13.1 million children. The number of people living in households where someone was hungry also increased by 300,000 to 9.3 million. About 567,000 kids lived in homes where children were hungry, 100,000 more than the year before.
The report also takes a closer look at who is likely to be food insecure. Food insecurity rates were double the national average among African-Americans and Hispanics -- 22 percent for African-American and 21.7 percent for Hispanic households. Central cities and rural areas had more households with food insecurity than other areas, at 14.4 percent and 11.6 percent respectively. Six states had food insecurity rates of more than 14 percent of their households -- Utah, Texas, Mississippi, Arkansas, New Mexico and Oklahoma.
Källa: http://www.bread.org/hungerbasics/hunger_stats_2002/index.htm
Från “Associated Press, October 31, 2003”USDA: Number of Hungry Families Rising…
WASHINGTON - About 12 million American families last year worried that they couldn't afford to buy food, and 32 percent of them actually experienced someone going hungry at one time or another, the Agriculture Department said Friday.
It was the third year in a row that the department has seen an increase in the number of households experiencing hunger and those worried about having enough money to pay for food.
Based on a Census Bureau survey of 50,000 households, the department estimated that 3.8 million families were hungry last year to the point where someone in the household skipped meals because they couldn't afford them. That's an 8.6 percent increase from 2001, when 3.5 million families were hungry, and a 13 percent increase from 2000.
Also, more and more families are unsure if they can afford to eat or don't have enough food in their cupboards. Last year, 11 percent of 108 million families were in that situation. That's up 5 percent from 2001 and 8 percent from 2000.
Most poor families struggling with hunger tried to ensure their children are fed, the report said. Nonetheless, one or more children in an estimated 265,000 families on occasion missed meals last year because the families either couldn't afford to eat or didn't have enough food at home.
Margaret Andrews, a department economist and an author of the annual survey, said the prevalence of hunger and food insecurity is clearly tied to the poverty rate because they fluctuate together.
The survey "was a confirmation that the series of data over the years are behaving as you might expect, in a similar manner that poverty is," she said, noting the latest estimates by the Census Bureau show more people are poor. Some 34.6 million Americans were living in poverty last year—1.7 million more than in 2001, according to the Census Bureau.
It doesn't seem as if hunger would be a problem in this country since food is abundant. Supermarket shelves in the United States are filled with hundreds of different products and restaurants are practically on every corner. Plus, the country is struggling with fat. Nearly 65 percent of adults and 13 percent of children are overweight, according to the Centers for Disease Control and Prevention.
Barbara Laraia, an associate professor of nutrition at the University of North Carolina-Chapel Hill, said hunger and obesity can coexist because many hungry families struggle with their weight. She said they tend to buy high-calorie foods that are low in nutrients.
"They're dependent on foods that are going to make their bellies feel full, rather than on nutrients," Laraia said. "The diet is compromised."
Also, many families will spend their incomes on fixed expenses before buying food. "Food is the most elastic part of the budget, meaning that's what households will compromise on when they have fixed payments such as their rent and their utilities," Laraia said.
Jim Weill, an advocate and president of the Food Research and Action Center, said more families are hungry because they still are reeling from the 2001 recession. He also blamed a minimum wage that hasn't been raised from $5.15 an hour since 1997.
The Agriculture Department said surveys since 1995 show that low-income households most likely to suffer from hunger are Hispanic and black, single-mother families, and those in inner cities and southern and western states.
By Emily Gersema Källa: http://www.bread.org/hungerbasics/hunge ... 002/ap.htm
Som avslutande knorr låter vi en tidning i delstaten Michigan illustrera den pågående krisen i USA, en kris det inte gärna talas om, varken i TV-såporna från USA, eller i de svenska medierna, till 80 procent ägda av icke-demokratiska, privata, krafter som de äro…..
http://www.freep.com/apps/pbcs.dll/arti ... 6608300319
Så där.......
Med Vänlig Hälsning
jbig
Kunde väl ge mig på att några kommenteringar har inkommit!
Bobby Hogan han framhävdar att medellönen är högre än den är, det har han bevis på, menar han! Den enkle jbig har dock bara de bevis som framlägges av det officiella USA om medellönerna. Och vi får nog leva i våra olika villvarelser då, vännen. Jbig i verkligheten, och du i din värld! :wink:
Tråden handlade ju om Världsbankens felaktiga sätt att räkna, och presentera en slags gräns för fattigdomen i världen. Här har de uppenbart fel. Det visade de forskare som kollat det hela mer ingående. Se resultatet i trådens början!
Men att de skulle ha fel vad gäller en god matkasse per vecka för cirka 98 USD, 700 SEK, för fyra personer i USA låter inte alls orealistiskt! För att inte tala om att de fattige kanske bara kan handla för 300-400 SEK per vecka. Men naturligtvis vet Världsbanken här mindre än herr Bobby Hogan! :lol:
Här lite om USA och dess fattigdom:
Fattigdom är både en företeelse som styrs av ett samhälles socioekonomiska nivå och dess förda politik. Fattigdomen kan vara absolut (1) i den meningen att ingen äger något alls, eller den kan vara relativ (2), där ett samhälles medlemmar inte når upp till den nivå på det materiella planet som behövs för att leva ett liv värdigt dess individer. Fattigdom kan även vara drabbande miljöproblem och liknande företeelser (3) som till stor del skadar människornas välbefinnande, exempelvis avsaknad av rent vatten, ren luft, ett fungerande ekologiskt system att leva i, och mycket annat som är miljörelaterat.
I tredje världen finns alla dessa tre fattigdomsföreteelser, medan de mer industrialiserade och i varierande grad välfärdsinriktade staterna i främst Europa och Nordamerika liksom Japan och Australien samt andra ostasiatiska stater snabbt lämnar den andra kategorin men där den första och tredje kategorin tenderar att sakta öka. Ett land som ironiskt nog har en av de högsta levnadsnivåerna har delvis alla de fattigdomsföreteelser som tredje världen brottas med, är USA. Här finner vi alla tre fattigdomsföreteelserna samtidigt. USA är det land i den s.k. ”första världen” Västvärlden plus några lierade) som har det största antalet fattiga, både procentuellt och reellt.
I denna analysering tar vi fasta på en nivå för den relativa fattigdomen, där gränsen mellan fattigdom och icke fattigdom går längs den svenska socialbidragsnormen. Absolut fattigdom hamnar ännu längre ner än denna gräns, och kan väl snarast anses ligga kring ett understigande av inkomsten kring fem US dollar per dag. Miljöfattigdomen kan existera i bägge dessa fattigdomsvarianter.
Vi skall här belysa USA och dess fattigdomsproblematik. Syftet är att se hur många amerikaner som egentligen hamnar under den fattigdomsnivå som här är antagen, den svenska socialbidragsnormen. Vi gör det med en del källor som existerar på nätet och således är åtkomliga för de flesta. Två officiella amerikanska källor skall användas, dels
U.S. Department of Labor, Bureau of Labor Statistics…
ftp://ftp.bls.gov/pub/special.requests/ ... intile.txt (8/8-2006)
dels US Census Bureau…
http://www.census.gov/hhes/www/income/income05.html (22/9-2006)
Utöver dessa skall en del andra källor användas, främst från organisationer i USA med fattigdomens problematik som studieobjekt. De presenteras efterhand de blir aktuella. Då börjar vi med Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics, och deras siffror om fattigdomen. Året är 2004.
Inkomster för år 2004 i femtedelar av befolkningen. Referenspersonen är 48,5 år, med ett spann på 47-51 år.
Från den fattigaste femtedelen till den rikaste femtedelen, i dollarer:
Income after tax: $9,220 $23,751 $40,802 $62,847 $124,698
Den rena löneandelen är dock mindre för samtliga femtedelar:
Wages and salaries: $3,459 $14,647 $31,877 $55,014 $110,857
Enligt denna källa var lönerna för ungefär hälften av amerikanerna, år 2004, lägre än de svenska normallönerna vilka samma år låg, omräknat till US dollar, kring spannet $25 000 – $35 000/år, eller omkring 190 000-290 000 SEK/år.
Detta hade varje femtedel råd med att inhandla för den inkomst man hade.
Årliga inköp. Samma femtedelar som ovan, i dollarer:
”Average annual expenditures”: $17,837 $27,410 $36,980 $50,974 $83,710
Som vi ser så når inte de 1-2 personerna som haver $9220/år upp till de $17 873 som behövs för att klara ett normalt liv med alla de omkostnader som behövs.
Inte heller nästa femtedel, där 2, ibland 3, personer utgör referensgruppen och hushållet har $23 751/år, når summan $27 410/år, något man måste erhålla för att leva ett drägligare liv.
Först den tredje inkomstfemtedelen får ihop det hjälpligt. Då gäller att inkomsten skall hålla ett hushåll på närmare 3 personer flytande vad gäller ett någorlunda hyfsat liv.
Vad är då ett hyfsat liv i USA? Jo, detta skall man ha råd med: boende, transporter till arbete, skola m.m, mat och dryck, hälsovård, barnomsorg om man har barn (dagis m.m.), värme och andra viktiga saker såsom el, telefon m.m. toalettartiklar, barnens skolgång, skor, kläder, försäkringar, möbler, fritidsaktiviteter, renhållningsartiklar, pengar till uppvakting av vänner/familj m.m.
Samtidigt behöver man, enligt den nuvarande regeringen över $18 810 (siffror för år 2004, för år 2005 är summan satt till $19 307 och möjligheterna att få det att gå ihop har minskat ännu mer) för att klara en familj på 4 personer. Även denna summa är för låg. Det blir underskott för en sådan familj. Denna summa är i svenska kosingar (2004) c:a 136 000 SEK, alltså långt under svensk socialbidragsnorm. I praktiken behöver man ännu mer, mycket mer. Se sajten nedan.
http://www.nccbuscc.org/cchd/povertyusa/tour2.htm (24/9-2006)
Här nedan ser vi även den extrema misär barnen lever under i USA. Vi bör komma ihåg att USA och dess kultur hatar barn, eftersom dessa inte passar in i det kapitalistiska systemet. USA är extremt barnfientligt. Barnmisshandel är vanligare i USA än i något annat samhälle i världen! Många barn mördas i USA!
http://www.nccbuscc.org/cchd/brakethecy ... index.html (22/9-2006)
Eller här… http://www.heartsandminds.org/articles/childpov.htm (22/9-2006)
Förklaringar angående inkomster och utgifter i USA. Med hänvisning till “Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics”, kan vi finna i två olika fråge- och förklaringshänvisningar….kallade ”Frequently asked questions” – den nedersta raden, som förklarar vad undersökningarna bygger på, liksom en övre som är specifik för just frågor om inkomster/utgifter per år. Vi börjar med den nedersta, som vi finner här:
http://www.bls.gov/cex/csxstnd.htm#2002 (14/7-2005)
Det berör närmare 70 miljoner amerikaner som lever på det man skulle kunna kalla “socialen”, eller ”förtidspension”. ”48.4 million Social Security beneficiaries, about 19.8 million food stamp recipients, and about 4.2 million military and federal Civil Service retirees and survivors.”
Se fråga 4.
För att förstå hur man räknar i tabellerna, se fråga 5. Den förklarar att det inte är frågan om reella inköp, utan en spridning/variation av varor/tjänster man behöver köpa för att klara ett normalt liv! Det är inte ett mått, eller beräkning av mängden varor man köper. Det är ett mått på vad man kan köpa, om man hade haft pengar. För en familj på fyra personer räcker inte pengarna till om man lever i de två fattigaste femtedelarna av USA:s befolkning. Den förklarar även hur man kan handla för mer än man tjänar under ett år. Det beror på att man inte har erhållit de exakta inkomstuppgifterna av de intervjuade, påstår man. Därför är dessa siffror en aning osäkra. Dessutom tillkommer ytterligare en faktor, i den lägsta femtedelens hushåll befinner sig ofta bara en person, ibland en vuxen och ett barn. I den efterföljande femtedelens hushåll har vi minst två personer, och i de följande tre femtedelarna stiger antalet personer till minst tre personers hushåll, ofta ännu fler, vanligen två vuxna och två-tre barn. Detta får betydelse för de slutsatser som kan dras senare. (se ”Fråga 7…..” nedan)
Fråga 24 berör dricksen som är omtalad och förekommande i USA, främst inom serviceyrkena. Här finner vi att dricksen (tip) äro medräknad i lönen! Så dricks är inte den stora extrakälla som ibland uttalas vad gäller USA:s fattiga och deras inkomster.
Enligt ”Fair Labor Standards Act” är arbetsgivare inte skyldiga att betala ”dricksbetalda anställda”, t.ex. serveringspersonal mer än 2.13 dollar timmen. Understiger den sammanlagda dricksen plus 2.13 i timmen den lagstadgade minimilönen på 5.15 i timmen, är arbetsgivaren skyldig att stå för mellanskillnaden. (Ur boken ”Barskrapad” av Barbara Ehrenreich, 2002)
Fråga 7, i den övre delen av ”Frequently Asked Questions”, samma sida som de andra frågorna med samma beteckning, kan man läsa att dessa inkomstnivåer är en aning osäkra, eftersom felkällor och annat leder till ologiska slutresultat såsom att man kan handla för större summor än man har i inkomster. En del försöker man, förklara (måhända en bortförklaring?) genom att folk belånar hus och lever på diverse lån, liksom studielån för yngre. Vilket då skulle förklara hur det kan komma sig att folk kan leva på högre fot än vad inkomsterna tillåter! Detta kan knappast fungera i längden, eftersom allt fler med tiden tvingas ifrån sina ägda boenden eller får slut på lånemöjligheterna efter några få år. Detta är allt för långsökt för att förklara det hela.
Samma fråga 7 leder dock i en insprängd not till en annan källa, där det är lite enklare att läsa ut vad som i USA anses vara fattigdom. Då hamnar vi i ”US Census Bureau – Income, Poverty and Health Insurance in The United States 2005”.
En annan källa…US Census Bureau…
Här har man mer direkt försökt beräkna fattigdomsgränsen i USA, ”Estimates of Poverty” (Appendix B.0, sid 52) ”How Poverty is Calculated”, för år 2005. Det är en ganska utförlig rapport om läget i USA vad gäller fattigdomen.
En person under 65 år anses fattig när han/hon har mindre än $10 160 att leva på per år. (76 200 SEK)
Två personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $13 078 att leva på per år. (98 000 SEK)
Tre personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $15 277-$15 735 att leva på per år. (De olika summorna beror på om det är barn under 18 år inräknade) (115 000 SEK)
Fyra personer under 65 år anses fattiga när de har mindre än $19 806 att leva på per år. (Två vuxna+två barn under 18 år) (148 500 SEK)
Svensk medelinkomst för år 2004 var cirka 216 000 SEK, eller omkring $31 000.
(Källa: SCB, http://www.scb.se/templates/pressinfo____159310.asp )
De exempel från USA som här togs upp, ligger under den svenska socialbidragsnormen. Frågan är då, hur många amerikaner ligger under denna norm?
Det fanns, enligt tabell B.1, sid 53, nästan 37 miljoner fattiga i USA enligt deras egna tabeller. Enligt figur 7, sid 30 stod närmare 47 miljoner amerikaner, eller nästan 16 procent av befolkningen, utan försäkringar år 2005.
Enligt tabell 6, sid 24, är cirka 16 miljoner amerikaner utfattiga, medan 37 miljoner betraktas som fattiga och där nästan 50 miljoner står nära, eller mitt i, fattigdomen. (Se även sid 26)
Enligt tabell 1, sid 14 var per capitainkomsten i USA år 2005 – $25 036. (188 000 SEK)
För de svarta var per capitainkomsten $16 874, och $14 483 för de spansktalande, sid 19. (126 000 SEK + 109 000 SEK)
Enligt tabell 2, sid 15 var medianinkomsten för hushållen i USA år 2005 - $46 037. (345 000 SEK)
Dessa siffror säger dock inget om hur samhällets resurser är fördelade mellan dess invånare.
Enligt samma tabell som ovan, tabell 2, sid 15, låg nästan hälften av USA:s hushåll under medelinkomsten.
Enligt tabell 3, sid 16, tjänade den nedersta femtedelen av USA:s hushåll, högst, $19 178. (144 000 SEK)
Den är dock för många avsevärt lägre, kring $7500-$8500. Den lägsta femtedelen av USA:s hushåll utgörs av ungefär 40 miljoner invånare. Denna grupp svarade för 3,4 procent av hushållens ekonomiska medel. Nästa femtedel innehar ungefär 8,6 procent, medan den tredje femtedelen hade 14,6 procent av de ekonomiska medlen. Den fjärde femtedelen innehade 23 procent av medlen, medan den högsta femtedelen stod för innehavet av 50,1 procent av alla ekonomiska medel. Det stämmer ganska bra med de siffror om femtedelar vi erhöll i Departement of Labor, Bureau of Labor Statistics, och deras siffror om de fattigas situation.
(Se sid 15)
Den svenska socialbidragsnormen är här intressant, eftersom närmare 75-80 miljoner amerikaner hamnar i inkomstlägen som understiger denna. Det är hela den nedersta femtedelen av USA:s befolkning samt hälften av nästa femtedel, tillsammans cirka 75-80 (50/55 + 25/30) miljoner människor. I stort sett alla människor, eller hushåll, som tjänar under $25 000 – vilket är cirka 180 000 SEK/år – ligger alltså under svensk socialbidragsnorm för fyra personer. Cirka 27 procent av USA:s hushåll tjänar mindre än $25 000 per år (se beräkningar här: http://www.census.gov/hhes/www/income/income05.html - Source and Accuracy of the Estimates. Sid 13). 27 procent av hushållen i USA är cirka 30 miljoner av 114,3 miljoner hushåll. I praktiken tillkommer en del av de hushåll som ligger i spannet $25 0000-$34 000 i årlig inkomst till hushållet. Denna grupp utgörs av cirka 13 miljoner hushåll, en fjärdedel når inte över $27 000i årsinkomst, vilket år 2005 var cirka 200 000 SEK. Denna grupp bestod vanligen av tre-fyra personer, vanligen en-två vuxna och två-tre barn. Hushållens fördelning efter inkomster ser ut som följer:
Inkomst under $5000/år = 3,7 miljoner av 114,4 miljoner hushåll.
Inkomst $5000-9999/år = 5,6 miljoner hushåll
Inkomst $10 000-$14 999/år = 7,3 miljoner hushåll
Inkomst $15 000-$24 999/år = 14,1 miljoner hushåll
Inkomst $25 000-$34 999/år = 13 miljoner hushåll
Inkomst $35 000-$49 999/år = 17 miljoner hushåll
Inkomst $50 000-$74 999/år = 21 miljoner hushåll
Inkomst $75 000-$99 999/år = 12,7 miljoner hushåll
Inkomst $100 000 and over = 19,7 miljoner hushåll
(Källa: som närmast ovan, sid 13)
Hur många individer är det då frågan om? Räknat på hushållen med inkomster upp till $27 000 finner vi cirka 27 procent av dem, eller omkring 30 miljoner hushåll. Här befinner sig ungefär en tredjedel av USA:s befolkning. En befolkning som år 2005 uppgick till cirka 290 miljoner individer. En tredjedel är i runda tal ungefär 95 miljoner människor. Med tanke på att hushållen tenderar att bestå av färre medlemmar än i de högre inkomstskikten, bör vi justera denna siffra nedåt, med ungefär 10-15 miljoner. Då blir det cirka 75-80 miljoner individer, bestående av en till fyra individer. Fyra, inte sällan fem individer skall som bäst leva på en årsinkomst på $27 000 – alltså cirka 200 000 SEK, eller en månadslön på 16,600 SEK. Ofta på bara tre fjärdedelar av denna summa, eller $18 000. Här framträder vidden i den amerikanska fattigdomen. $18 000 är cirka 135 000 SEK, eller cirka 11 300 SEK i månaden. Ett ordinärt socialbidrag för en familj bestående av en vuxen plus två-fyra barn, eller två vuxna plus ett-tre barn i Sverige år 2005 inhystade cirka 170 000- 210 000 SEK. Och då ingick mer eller mindre fri hälsovård och läkarvård, det ingår sällan bland fattiga amerikaner.
USA har en statligt fastställd minimilön på $5,15/timman. Det är cirka $41/timman vid 8-timmarsdag, eller $206 per vecka, eller cirka $900 i månaden. Per år är det ungefär $10 800. Ganska många amerikaner tvingas leva på en sådan lön. Det är i svenska pengar, vid en kurs där en USD är 7,25 SEK, cirka 78 000 SEK. En svensk socialbidragstagare erhåller vanligen mellan 90 000 och 110 000 SEK per år. Det är dock betydligt värre i USA, för här har de fattiga ingen garanterad sjuk-och hälsovård, ingen rätt till civiliserat boende och liknande – något man har i Sverige.
Frågar man amerikanerna själva, vilket man gjorde år 2001, så anser man vanligen att en familj på fyra individer behöver minst $35 000 (253 000 SEK) i årsinkomst för att kunna leva ett liv där det mesta av basbehoven är tillgodosedda
Källa: http://www.epinet.org/content.cfm/issueguides_poverty_povertyfaq.
Räknat så, hamnar omkring 38 procent av hushållen i USA under deras eget fattigdomsbegrepp. Inte heller i Sverige är en inkomst på 253 000 mycket vad gäller en familj på fyra personer, det är en månadslön kring 21 000 SEK. I Sverige avgår skatt på detta belopp, i USA tillkommer olika sociala försäkringar på beloppet. Ett belopp som troligen, om alla skall vara försäkrade och ha tillgång till hälsovård i familjen, överstiger den skatt man erlägger i Sverige. De amerikanska siffrorna gällde alltså för år 2001, idag är det ännu värre! 38 miljoner hushåll av 114 miljoner hushåll innebär att omkring en tredjedel av USA:s befolkning, eller omkring 80 miljoner amerikaner lever i fattigdom enligt dem själva. Det innebär även att de som lever på en inkomst som ligger under $28 000, eller 203 000 SEK, är omkring 75, kanske 80, miljoner individer till antalet. Dessa lever på medel som understiger svensk socialbidragsnorm, räknat på en familj om fyra individer. 75-80 miljoner amerikaner är omkring 27 procent av befolkningen.
Slutsatser om den amerikanska fattigdomen…
USA har alltså den största fattigdomen i västvärlden, både i reella tal och procentuellt av befolkningen. Det kan skyllas på att det kapitalistiska systemet leder till en slags fascism och fattigdomsalstrande spiral, vilket i sig utvecklar fattigdom mitt i välfärden och rikedomen. Det gör att mellan 29 och 33 procent av USA:s befolkning idag lever i fattigdom, definierad efter den svenska socialbidragsnormen som fattigdomsgräns. Samtidigt finns troligen ytterligare 25-50 miljoner i riskzonen av denna fattigdom, vilket gör att omkring 100-125 miljoner amerikaner idag upplever en ökande otrygghet i tillvaron. Hur har vi då fått fram siffrorna? Genom att för det första ta med de fattiga i USA som man själva anser vara fattiga, alltså 37 miljoner människor, tar vi med dem som lever under den svenska socialbidragsnormen, eller omkring $22 000 för tre personer i ett hushåll. Omkring 75-80 miljoner amerikaner lever i USA under svensk socialbidragsnorm. Hälften lever i fattigdom även enligt amerikanska normer och en mindre del, kanske 15-20 miljoner lever i en fattigdom som mer liknar den i tredje världen. Dessutom lider troligen omkring 100 miljoner amerikaner av den smygande fattigdom som miljöförstöringen innebär.
USA är både rikt, och mycket fattigt. Det skall även påtalas, där finns en stor andel, omkring två tredjedelar av befolkningen, av den rikaste medelklassen i världen. Denna analysering handlar dock icke om dem, den handlar om baksidan av USA! Hur kan man då ha en sådan rikedom sida vid sida med en stor fattigdom? Det beror på dess politik, en kapitalism som går över fattigdom och lik, för att tillfredsställa sina egna, tillfälliga, behov. Det beror även på deras massmedier, som till största delen ägs av högerkrafter, ofta odemokratiska sådana. Den hjärntvätt de dagligen söver stora delar av USA:s befolkning med är effektiv, långt mer effektiv än den dåtida östeuropeiska, ganska ytliga, hjärntvätt som inte ens de styrande trodde på! USA har samtidigt ett system som sprider en enorm osäkerhet, en stor otrygghet och ett system som leder till ständiga bakslag för allt större grupper i samhället. Ett samhälle som är totalt barnfientligt och med 75-80 miljoner relativt fattiga, närmare 40 miljoner än mer fattiga och 15-20 miljoner nära tredje världens fattigdomsgräns kallar vi för ett miserabelt samhälle...och USA är ett sådant samhälle – trots dess rikedom. Eller snarare p.g.a. sin rikedom…
Här kommer lite om fattigdomens, och det fascistoida, USA:s historia under 2000-talet…
Levnadsomkostnader i USA år 2000…
The level of the living wage is usually determined by consulting the federal poverty guidelines for a specific family size. Often, living wage levels are equal to what a full-year, full-time worker would need to earn to support a family of four at the poverty line ($17,690 a year, or $8.20 an hour, in 2000).
Källa: http://www.epinet.org/
Ökade klyftor a la Bush…
The weakened economy of 2001 led to lower incomes for the middle class, more poverty, and greater income inequality, according to today’s report from the U.S. Bureau of the Census.
Median household income (half of households have higher income, half have lower) fell 2.2% in inflation-adjusted terms, the first significant income decline since the last recession in 1990-91. The $934 loss sent household income down to about its 1998 level, reversing some of the gains made in the latter 1990s, when the robust economy was generating persistent income growth for most families.
Övertid a la Bush…
Bush-regimen har påbörjat utformningen av en lag där man kan tvinga folk att arbeta övertid – utan att erhålla extra ersättning för det utförda arbetet! Detta framförs av Bush-regimen såsom ”arbetarvänligt”!
Arbetare som tjänar under 13 000 $ US per år, kan behandlas såsom "highly paid executives" – och därmed förneka dem övertidsersättning (!).
De kan därmed kräva att de jobbar upp till 50, 60 eller 70 timmar per vecka – utan betalning för övertiden! Ett mycket vanligt fenomen i snabbmatsindustrin såväl som inom försäkringsbranschen. Detta drabbar särskilt kvinnor, som tvingas arbeta mer, för lägre lön! I 20 procent av alla företag arbetar man nu i genomsnitt 51,8 timmar per vecka. Medelklasspar med barn i de aktiva åldrarna arbetar nu tillsammans 98 veckor per år – mot 78 veckor år 1969!
Källa: http://www.epinet.org/content.cfm/webfe ... noovertime
Rapport från ”Bread for the World” – en kristen organisation för hjälp åt fattiga i USA år 2002…
On October 31, the Economic Research Service of the United States Department of Agriculture released it annual report on household food security for 2002. It was no surprise given the recent increases in poverty that hunger and food insecurity rose for the third year in a row. (A food insecure household is defined as a household which faces limited or uncertain availability of food. More about food insecurity.)
In 2002, 34.9 million people lived in households that were food insecure, 1.26 million more people than in 2001. This number includes 13.1 million children. The number of people living in households where someone was hungry also increased by 300,000 to 9.3 million. About 567,000 kids lived in homes where children were hungry, 100,000 more than the year before.
The report also takes a closer look at who is likely to be food insecure. Food insecurity rates were double the national average among African-Americans and Hispanics -- 22 percent for African-American and 21.7 percent for Hispanic households. Central cities and rural areas had more households with food insecurity than other areas, at 14.4 percent and 11.6 percent respectively. Six states had food insecurity rates of more than 14 percent of their households -- Utah, Texas, Mississippi, Arkansas, New Mexico and Oklahoma.
Källa: http://www.bread.org/hungerbasics/hunger_stats_2002/index.htm
Från “Associated Press, October 31, 2003”USDA: Number of Hungry Families Rising…
WASHINGTON - About 12 million American families last year worried that they couldn't afford to buy food, and 32 percent of them actually experienced someone going hungry at one time or another, the Agriculture Department said Friday.
It was the third year in a row that the department has seen an increase in the number of households experiencing hunger and those worried about having enough money to pay for food.
Based on a Census Bureau survey of 50,000 households, the department estimated that 3.8 million families were hungry last year to the point where someone in the household skipped meals because they couldn't afford them. That's an 8.6 percent increase from 2001, when 3.5 million families were hungry, and a 13 percent increase from 2000.
Also, more and more families are unsure if they can afford to eat or don't have enough food in their cupboards. Last year, 11 percent of 108 million families were in that situation. That's up 5 percent from 2001 and 8 percent from 2000.
Most poor families struggling with hunger tried to ensure their children are fed, the report said. Nonetheless, one or more children in an estimated 265,000 families on occasion missed meals last year because the families either couldn't afford to eat or didn't have enough food at home.
Margaret Andrews, a department economist and an author of the annual survey, said the prevalence of hunger and food insecurity is clearly tied to the poverty rate because they fluctuate together.
The survey "was a confirmation that the series of data over the years are behaving as you might expect, in a similar manner that poverty is," she said, noting the latest estimates by the Census Bureau show more people are poor. Some 34.6 million Americans were living in poverty last year—1.7 million more than in 2001, according to the Census Bureau.
It doesn't seem as if hunger would be a problem in this country since food is abundant. Supermarket shelves in the United States are filled with hundreds of different products and restaurants are practically on every corner. Plus, the country is struggling with fat. Nearly 65 percent of adults and 13 percent of children are overweight, according to the Centers for Disease Control and Prevention.
Barbara Laraia, an associate professor of nutrition at the University of North Carolina-Chapel Hill, said hunger and obesity can coexist because many hungry families struggle with their weight. She said they tend to buy high-calorie foods that are low in nutrients.
"They're dependent on foods that are going to make their bellies feel full, rather than on nutrients," Laraia said. "The diet is compromised."
Also, many families will spend their incomes on fixed expenses before buying food. "Food is the most elastic part of the budget, meaning that's what households will compromise on when they have fixed payments such as their rent and their utilities," Laraia said.
Jim Weill, an advocate and president of the Food Research and Action Center, said more families are hungry because they still are reeling from the 2001 recession. He also blamed a minimum wage that hasn't been raised from $5.15 an hour since 1997.
The Agriculture Department said surveys since 1995 show that low-income households most likely to suffer from hunger are Hispanic and black, single-mother families, and those in inner cities and southern and western states.
By Emily Gersema Källa: http://www.bread.org/hungerbasics/hunge ... 002/ap.htm
Som avslutande knorr låter vi en tidning i delstaten Michigan illustrera den pågående krisen i USA, en kris det inte gärna talas om, varken i TV-såporna från USA, eller i de svenska medierna, till 80 procent ägda av icke-demokratiska, privata, krafter som de äro…..
http://www.freep.com/apps/pbcs.dll/arti ... 6608300319
Så där.......
Med Vänlig Hälsning
jbig
Dricksen?
Om vi tar restaurangbranschen. Tror du att av 85% av alla notor så får servitörer/servitriser mellan 15-20% i skattefri dricks? Om inte vilka källor skulle du vilja ha för att kunna acceptera detta?
Sen går vi vidare med resten av servicenäringen.
Du vet du och Bobby (eller vilka det än nu var...
har ju haft denna diskussion tidigare på Passagen. Vill du att jag ska ta fram den?
Om vi tar restaurangbranschen. Tror du att av 85% av alla notor så får servitörer/servitriser mellan 15-20% i skattefri dricks? Om inte vilka källor skulle du vilja ha för att kunna acceptera detta?
Sen går vi vidare med resten av servicenäringen.
Du vet du och Bobby (eller vilka det än nu var...
har ju haft denna diskussion tidigare på Passagen. Vill du att jag ska ta fram den?-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
Din gamle getabock Jbig :
En snabb sökning på det häringa Intranätet ger tillhanda att du postat det där inlägget massvis med gånger, och du har blivit överbevisad på nästan varje punkt hela tiden. Vill du verkligen att jag skall börja dissikera det där, som naturligtvis till största del är felaktigt så det visslar om det ??
Jag hittar vid en snabb granskning minst fyra grova fel som direkt sänker hela ditt resonemang, och då skummade jag bara. Men det är upp till dig, antingen resonerar vi lite, jag bevisar (visst har jag bevis, fattas bara annat) var du tänker fel och du erkänner att du har fel självmant. Då visar du på sann debattanda. Då kan vi samverka och göra något utan konflikter och prestige, med respekt för varandra och med glimten i ögat.
Eller också så vägrar du erkänna att du har fel, och då får jag plocka fram artilleriet och göra schweizerost av hela din analys. Du gör bäst i att tro mig, det kommer inte att bli vackert. Det vore jäkligt synd, för jag gillar din vilja att sätta siffror i samband och jag skulle gärna hjälpa dig att göra din analys fullständig. Men allt detta hänger på dig, serru.
Så, hur skall du ha det ??
En snabb sökning på det häringa Intranätet ger tillhanda att du postat det där inlägget massvis med gånger, och du har blivit överbevisad på nästan varje punkt hela tiden. Vill du verkligen att jag skall börja dissikera det där, som naturligtvis till största del är felaktigt så det visslar om det ??
Jag hittar vid en snabb granskning minst fyra grova fel som direkt sänker hela ditt resonemang, och då skummade jag bara. Men det är upp till dig, antingen resonerar vi lite, jag bevisar (visst har jag bevis, fattas bara annat) var du tänker fel och du erkänner att du har fel självmant. Då visar du på sann debattanda. Då kan vi samverka och göra något utan konflikter och prestige, med respekt för varandra och med glimten i ögat.
Eller också så vägrar du erkänna att du har fel, och då får jag plocka fram artilleriet och göra schweizerost av hela din analys. Du gör bäst i att tro mig, det kommer inte att bli vackert. Det vore jäkligt synd, för jag gillar din vilja att sätta siffror i samband och jag skulle gärna hjälpa dig att göra din analys fullständig. Men allt detta hänger på dig, serru.
Så, hur skall du ha det ??
Hejsan...
Kallekulan funderar kring dricksen. Har har naturligtvis frihet att tro vad han vill, att alla servitörer i USA tjänar 36 000 dollar i månaden eller vad den nu var med dricks, bara jbig får behålla sin tro om att medellönssiffrorna för detta yrke från det officiella USA trots allt stämmer, med dricks och allt! Antingen underbygger man med källor, eller så tror man, som Kallekula!
Rising har blivit skrämd av min senaste inlaga om fattigdomens USA, hans kunskaper om USA är begränsade, och han gissar sig fram med platsannonser som är selektivt utvalda och alls inte ens representerar en procent av de reella anonserna på arbetsmarknaden over there! Han vet att han även här kommer att losa, om han börjar studera det mer ihärdigt! Eftersom jbig står för källorna, står han för tron - och den med källorna, alltså de reella, han brukar vinna debatterna! Valet är hans, han har haft fel hittills, och lär nog ha det även i fortsättningen! Antingen tror man på sagor, eller så underbygger man med reella siffror från dem som för sådan statistik, vanligen officiell sådan! :lol:
En stackare jag läste om en gång, trodde att alla kypare i USA hade sommar-kåk i Florida, och köpte ny bil varje år för 300 000 US dollar! Han gjorde misstaget att tro att en halv procent högbetalade kökschefer representerade de övriga 100 procenten - trots att dessa övriga bara var servitörer/kypare! :lol: :lol: :lol:
MVH
jbig
Kallekulan funderar kring dricksen. Har har naturligtvis frihet att tro vad han vill, att alla servitörer i USA tjänar 36 000 dollar i månaden eller vad den nu var med dricks, bara jbig får behålla sin tro om att medellönssiffrorna för detta yrke från det officiella USA trots allt stämmer, med dricks och allt! Antingen underbygger man med källor, eller så tror man, som Kallekula!
Rising har blivit skrämd av min senaste inlaga om fattigdomens USA, hans kunskaper om USA är begränsade, och han gissar sig fram med platsannonser som är selektivt utvalda och alls inte ens representerar en procent av de reella anonserna på arbetsmarknaden over there! Han vet att han även här kommer att losa, om han börjar studera det mer ihärdigt! Eftersom jbig står för källorna, står han för tron - och den med källorna, alltså de reella, han brukar vinna debatterna! Valet är hans, han har haft fel hittills, och lär nog ha det även i fortsättningen! Antingen tror man på sagor, eller så underbygger man med reella siffror från dem som för sådan statistik, vanligen officiell sådan! :lol:
En stackare jag läste om en gång, trodde att alla kypare i USA hade sommar-kåk i Florida, och köpte ny bil varje år för 300 000 US dollar! Han gjorde misstaget att tro att en halv procent högbetalade kökschefer representerade de övriga 100 procenten - trots att dessa övriga bara var servitörer/kypare! :lol: :lol: :lol:
MVH
jbig
-
Bobby Hogan
- Inlägg: 232
- Blev medlem: 29 dec 2006 02:28
Jbig skrev:Samma fråga 7 leder dock i en insprängd not till en annan källa, där det är lite enklare att läsa ut vad som i USA räknas som fattigdom. Då hamnar vi i ”US Census Bureau – Income, Poverty and Health Insurance in The United States 2005”.
En annan källa…US Census Bureau…
Här har man mer direkt försökt beräkna fattigdomsgränsen i USA, ”Estimates of Poverty” (Appendix B.0, sid 52) ”How Poverty is Calculated”, för år 2005. Det är en ganska utförlig rapport om läget i USA vad gäller fattigdomen.
Ett litet smakprov då, mina herrar :
Jbig pratar sig som synes varm för statistiken från US Census Bureau. Han kallar den faktiskt för "utförlig rapport". Jo tjena. Och detta är som sagt bara ett smakprov.
Poor poverty yardsticks
by Rea S. Hederman, Jr.
(www.heritage.org, published also in the Washington Times)
Every year at this time, the Census Bureau announces the official U.S. poverty rate. And every year, the same fruitless debate takes place.
Some will point to the successes and urge we stay the course. Some will point to the failures and call for more spending on antipoverty programs. Unfortunately, the analyses on both sides are based on faulty data -- because our measures are critically flawed and overstate the number of Americans in poverty.
The official poverty measure counts only monetary income. It considers antipoverty programs such as food stamps, housing assistance, the Earned Income Tax Credit, Medicaid and school lunches, among others, "in-kind benefits" -- and hence not income. So, despite everything these programs do to relieve poverty, they aren't counted as income when Washington measures the poverty rate.
We're talking about big bucks here. In 2002, the federal government spent $522 billion on low-income assistance programs. But $418 billion was not considered cash income and not included in calculating any family's income. Did that $418 billion do nothing to alleviate poverty?
It's time to scrap this outdated definition of income. After all, government has changed how it combats poverty: Direct-cash subsidies are out; benefits that can be used only for essentials, such as food, shelter and health care, are in. But because of how we measure poverty, progress is unreported, even if families do better.
Since 1995, the National Research Council has recommended the Census Bureau include programs that distribute in-kind benefits, such as food stamps, that are the equivalent of cash, and include the effect of taxes and tax refunds such as the EITC. And why not? Noncash assets such as houses and cars are routinely used to assess economic worth. Taxpayers consider an IRS tax refund as monetary income and income taxes as lost income. Yet the Census Bureau ignores the effect of taxes and doesn't count the EITC refund as income.
Studies that take into account all income and transfer payments to low-income people have found a decline in the number of those in poverty. A 2006 study in the Journal of Economic Perspectives reported that if in-kind benefits are included in income, poverty rates in 2003 would have declined from 12.7 percent to 9.9 percent. By counting all income and taxes, the poverty rate falls by more than 20 percent. The current system's bad accounting can lead to bad public policy. The misleading figures make it difficult to accurately judge anti-poverty programs.
For instance, the EITC, one of the costliest anti-poverty programs, provides an income subsidy to low-income workers to offset taxes and encourage work. Yet the latest poverty figures discount its worth as an anti-poverty program. In reality, the EITC has cut the child poverty rate by 16 percent since 2003.
It's important to have an accurate measure of progress in our war on poverty. Americans want to help those in need, but they want to do so intelligently. That's difficult when the data are inaccurate. The current measure assumes direct-cash transfers are the only effective way to reduce the poverty rate. Lawmakers rightly avoid direct-cash transfers because of the lack of accountability. In-kind benefits, such as food stamps, ensure the money is spent on needs, such as milk and food, and not vices, such as alcohol and tobacco.
The Census Bureau needs to update its measurement of income and poverty. At a minimum, it should emphasize the poverty rate after counting all government transfer programs and taxes. This will allow Americans to see how effective low-income aid is in reducing the poverty rate and what types of relief work best.
418 MILJARDER dollar saknas i siffrorna (jämför gärna den siffran mot exempelvis Sveriges BNP, bara för att få ett begrepp). Behöver jag säga mer just nu. Jag har mycket mer om US Census Bureau, men kör en liten snabbis bara för att vi skall förstå hur klantig Jbig har varit när han kollat upp detta.
För mitt nästa nummer så skall jag sänka bls.gov och hela Jbig´s argumentation rörande de segmenten. Hans två huvudkällor är då söndertrasade. Sedan börjar vi på allvar, det här är bara uppvärmning. Om inte Jbig vill stoppa detta och börja debattera på allvar förstås ??
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Lite larvigt av Bobby Hogan att komma med en platsannons som bevis för kyparnas löner i USA! (som utbytesstudent har man säkerligen nollkoll om hela USA?).
Eller som Kalle som träffar ett skrytande fyllo som påstår sej göra grova pengar på någon Newryork bar !
Håhå.
Alltså, att göra barnissarnas löner represenativa för löner för restaurantanställda överlag är säkert missvisande.
Utan att vara insatt kan jag påstå att det finns skillnader i att vara barttender på någon fancy Newryork krog och bartender i nån byhåla i mellanwestern där klientelet är nedsupna cowboys.
Därför är jbig's hänvisningar till officiella siffror viktiga.
Eller som Kalle som träffar ett skrytande fyllo som påstår sej göra grova pengar på någon Newryork bar !
Håhå.
Alltså, att göra barnissarnas löner represenativa för löner för restaurantanställda överlag är säkert missvisande.
Utan att vara insatt kan jag påstå att det finns skillnader i att vara barttender på någon fancy Newryork krog och bartender i nån byhåla i mellanwestern där klientelet är nedsupna cowboys.
Därför är jbig's hänvisningar till officiella siffror viktiga.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Jag undrar lite varför Bobby Hogan söker sätta fokus på USA när tråden avser Johan Norbergs felaktiga siffror om fattigdomen i världen. Måhända söker han vinna en billig poäng genom att vända jbigs retorik mot honom själv. Det bevisar emellertid mycket lite i den övergripande frågan, fast syftet kanske helt enkelt är att svärta jbigs trovärdighet?
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster