Mest framträdande filosofen

[Stefan]

Caustix/

Formal logic is the study of inference with purely formal content, where that content is made explicit.
Symbolic logic is the study of symbolic abstractions that capture the formal features of logical inference.
The ambiguity is that "formal logic" is very often used with the alternate meaning of symbolic logic as we have defined it...

Således verkar både min och din användning av "formell" funka. Jag har inte tänkt på det förut, men "formell" används ofta rätt slarvigt. "Formell" i din och Aristoteles betydelse har ju egentligen ingenting att göra med ett artificiellt språk att göra, något man ofta kopplar samman med ordet "formell". Istället har det att göra med att slutledningen helt baseras på satsernas FORM, inte på deras INNEHÅLL. Form kan studeras även i naturliga språk (även om det görs lättare i artificiella språk).

Det är nog, vid närmare eftertanke, rätt att säga att Frege inte uppfann någonting i strikt mening, men skapade ett helt nytt logiskt symbolspråk som förstärkte logikens uttryckskraft enormt och banade väg för en stark utveckling inom logiken under 1900-talet.

Freges projekt är logikerna inte färdiga med än. Frege var begreppsrealist, om det är det du menar med "nyplatoniker". Var detta under inverkan av Platon?

Alla logikers arbeten innan Frege; ja det var inte mycket. Man hade inte kommit särskilt långt efter Aristoteles.

Det är svårt för att inte säga omöjligt att jämföra filosofer mellan olika epoker. Men Frege hade en exakthet, en kreativitet och en vilja att nå sanningen till varje pris som jag inte stött på hos många andra. Kanske hos Ramsey, men han dog ju så tidigt.

Hur menar du när du säger att Kant är nyaristoteliker?

[CAUSTIX]

Freges projekt är logikerna inte färdiga med än. Frege var begreppsrealist, om det är det du menar med "nyplatoniker". Var detta under inverkan av Platon?

Själva Freges huvudprojekt Logicismen får man väl anse som rätt fruktlöst och ett mer eller mindre avslutat kapitel. Men upptäckterna i och kring själva projektet är man ju definitivt inte färdiga med.
Jo det är Freges begreppsrealism jag syftade på. dessutom så var han så som alla studenter/forskare/lärare väl insatt i de kanoniska skrifterna. de hade en skolning så får våran att framstå som pinsam.

Alla logikers arbeten innan Frege; ja det var inte mycket. Man hade inte kommit särskilt långt efter Aristoteles.

Tja vad menar du med långt? Du har ju stoikerna och under medeltiden så utvecklades ju satslogiken mm. Lebniz och Kant spelar ju en viss roll också. Boole och De morgans insatser är väl inte att förringa.

Det är svårt för att inte säga omöjligt att jämföra filosofer mellan olika epoker. Men Frege hade en exakthet, en kreativitet och en vilja att nå sanningen till varje pris som jag inte stött på hos många andra. Kanske hos Ramsey, men han dog ju så tidigt.

Nej visst är det inte lätt att jämföra filosofiska insatser i olika epoker, men det är ju en skillnad på att skapa logiken i från i stort sett ingenting (Aristoteles) och att komma på något i följd av alla framsteg fram tills dess.

jag vet inte om jag skulle säga att Frege var mer fantasifull, kreativ och nogrann en t.ex. Husserl, Kant, Russell eller Hume mfl. det är väl något som utmärker just filosofer, speciellt de stora, det är väl därför de är stora. Frege var ju dessutom matematiker och där finns det väl en hel del kreativa exempel t.ex. cantor, Brouwer och Gödel.

Hur menar du när du säger att Kant är nyaristoteliker?

Kant tar efter Aristoteles kategorilära och modifierar den. Kants kategoritabell bygger på de logiska omdömesformerna. Aristoteles talade om hur vi har kunskap om världen och menar (tolkningsfråga) att det handlar om hur den mänskliga kunskapsförmågan fungerar och inte hur världen är utan för vårt möjliga kunskapsfält (även om den tolkningen är felaktig så är det ju inte svårt att se vart Kant fick idéerna i från). Kant talar om det partikulära hos det sinnliga och det generella hos begreppen på ett sätt som inte bara påminner om Aristoteles utan snarare är en omarbetning med modifikation (terminologin är dock lite annorlunda).

[Stefan]

Du kan ju läsa själv om Frege här:

http://plato.stanford.edu/entries/frege/

http://plato.stanford.edu/entries/frege-logic/

Jag har för dålig koll på logiken för att kunna säga exakt vad detta säger. Men det är intressant att se att man tydligen gjort en del "grave-digging" de senaste decennierna.

Det är slående hur ofta språkfilosofer och logiker talar om Frege, och hur sällan de talar om Russell, nuförtiden. Freges stjärna tycks ständigt vara i stigande. Nu är jag iofs på en institution (Sthlm) där Frege tycks stå särskilt högt i kurs, men öht verkar folk ha en oerhörd respekt för Frege. Russells status däremot har dalat (den var iofs oerhört hög tidigare).

Hume, sa han så mycket egentligen? Induktionsproblemet har dom ju grävt upp att det fanns redan hos Sextus. "Ought-is"-distinktionen, den brukar ju tillmätas honom, är det så? Vad sa han annars?

Hursomhelst, Kant och Hume är rätt inexakta tänkare. Likaså tänkare efter Frege som Quine och Wittgenstein. Men Frege har en klarhet i tanke och skrift som är få förunnat.

[CAUSTIX]

Jag har för dålig koll på logiken för att kunna säga exakt vad detta säger. Men det är intressant att se att man tydligen gjort en del "grave-digging" de senaste decennierna.

Det är slående hur ofta språkfilosofer och logiker talar om Frege, och hur sällan de talar om Russell, nuförtiden. Freges stjärna tycks ständigt vara i stigande. Nu är jag iofs på en institution (Sthlm) där Frege tycks stå särskilt högt i kurs, men öht verkar folk ha en oerhörd respekt för Frege. Russells status däremot har dalat (den var iofs oerhört hög tidigare).

Jo Russell tog åt sig äran av freges framgångar i och med att Freges arbeten inte var lika kända. frågan är också hur mycket av principa matematca som var Russell och hur mycket som var Whitehead. Russell var en orbajsare och har ju skrivit oerhört mycket, frågan är det egentligen bra? Jag har inte läst så mycket av honom, men är inte särskilt imponerad av det jag läst i jämförelse med t.ex. Frege. Vi har dock Russell att tacka för att vi slipper Freges notation från begreppskriften. Den är ju hemsk!

Jag tycker som du att Frege är en av värlshistoriens största tänkare. men Aristoteles var en större just i det att han började mer eller mindre i från scratch. Det måste man väl ändå säga är en större bedrift.

Hume, sa han så mycket egentligen? Induktionsproblemet har dom ju grävt upp att det fanns redan hos Sextus. "Ought-is"-distinktionen, den brukar ju tillmätas honom, är det så? Vad sa han annars?

Jag tog upp Hume som en filosof som uttrycker sig väldigt klart och på ett inovativt sätt, även om många av hans idéer tagit tydliga intryck av t.ex. Sextus.

Hursomhelst, Kant och Hume är rätt inexakta tänkare. Likaså tänkare efter Frege som Quine och Wittgenstein. Men Frege har en klarhet i tanke och skrift som är få förunnat.

Jag vet inte på vad sätt de är inexakta? De uttrycker sig alla olika och kanske esoteriskt men inexakta tänkare, nja?....
Freges skrifter förutsätter ju likväl som med de övriga att man har vissa förkunskaper annars blir det obegripligt.

[Stefan]

Jag har för dålig koll på logiken för att kunna säga exakt vad detta säger. Men det är intressant att se att man tydligen gjort en del "grave-digging" de senaste decennierna.

Det är slående hur ofta språkfilosofer och logiker talar om Frege, och hur sällan de talar om Russell, nuförtiden. Freges stjärna tycks ständigt vara i stigande. Nu är jag iofs på en institution (Sthlm) där Frege tycks stå särskilt högt i kurs, men öht verkar folk ha en oerhörd respekt för Frege. Russells status däremot har dalat (den var iofs oerhört hög tidigare).

Jo Russell tog åt sig äran av freges framgångar i och med att Freges arbeten inte var lika kända. frågan är också hur mycket av principa matematca som var Russell och hur mycket som var Whitehead. Russell var en orbajsare och har ju skrivit oerhört mycket, frågan är det egentligen bra? Jag har inte läst så mycket av honom, men är inte särskilt imponerad av det jag läst i jämförelse med t.ex. Frege. Vi har dock Russell att tacka för att vi slipper Freges notation från begreppskriften. Den är ju hemsk!

Jag tycker som du att Frege är en av värlshistoriens största tänkare. men Aristoteles var en större just i det att han började mer eller mindre i från scratch. Det måste man väl ändå säga är en större bedrift.

Hume, sa han så mycket egentligen? Induktionsproblemet har dom ju grävt upp att det fanns redan hos Sextus. "Ought-is"-distinktionen, den brukar ju tillmätas honom, är det så? Vad sa han annars?

Jag tog upp Hume som en filosof som uttrycker sig väldigt klart och på ett inovativt sätt, även om många av hans idéer tagit tydliga intryck av t.ex. Sextus.

Hursomhelst, Kant och Hume är rätt inexakta tänkare. Likaså tänkare efter Frege som Quine och Wittgenstein. Men Frege har en klarhet i tanke och skrift som är få förunnat.

Jag vet inte på vad sätt de är inexakta? De uttrycker sig alla olika och kanske esoteriskt men inexakta tänkare, nja?....
Freges skrifter förutsätter ju likväl som med de övriga att man har vissa förkunskaper annars blir det obegripligt.

Jag har hört att det mesta av de "filosofiska" idéerna i Principia var Russells.

Visst var Freges notation hemsk: där är vi eniga.

Mycket av det Russell är känd för har tagits upp av tänkar för honom. T ex teorin om bestämda beskrivningar (Frege), distinktionen mellan kunskap genom bekantskap och kunskap genom beskrivning (verkar finnas hos Spinoza: se detta: Det som inte kan begripas genom något annat måste begripas genom sig självt.). Däremot har han en claim till att först ha uppfunnit Gettierproblematiken.

Russell är intressant också eftersom han såg sig själv som en filosof i Lockes, Kants och Mills efterföljd, dvs. en filosof som skrev om allt, som hade en fullständig teori om världen. Han vände sig också emot samtidens orientering mot enbart språkfilosofiska frågor. Men helt klart var inte heller han lika exakt som Frege; delvis ett resultat av hans önskan att vara heltäckande (som inte Frege hade).

[gråa hår]

Marx var nog inte den mest betydelsesfulla för filosofien, men han har vart av betydning för historien, och att säga att Marx inte var filosof blir lite fel, han var riktigt nog kritisk till att filosofiens "filosoferande" aldrig kunde förändra världen, men han blev nog filosof i gränseland själv ja oansett om han ville eller inte, kapitel 5 av kapitalet, judefrågan och Early Writings. Men han är ingen filosof som har vart av väldigt stor betydning för mig i alla fall...

[J R Auk]

Buddha, Jesus och dom andra polarna tordes sägas ha haft störst inflytande

[gråa hår]

Om Jesus, Buddha och Muhammed klassifiseras som filosofer så är det ingen tvil om att dom filosoferna har vart av stor betydning för världshistorien. Men jag är lite osäker på om jag ville klassifiserat dom där sen förklaringer från religiöst perspektiv tenderar att förklara uppifrån och ner, mens filosofien kan sägas göra det omvända... ibland

[Stefan]

Jesus är George W Bushs favoritfilosof iaf!

En filosof man inte bör glömma är Nietzsche, även om han är rätt svårläst emellanåt. En klart originell tänkare, med närmast positivistisk-empiristiska idéer. Ibland undrar jag om han inte ligger närmast Quine av de mer konventionella tänkarna.

Sen har vi förstås Peirce, pragmatismens fader, som man verkligen bör ta på allvar. Också en mycket originell tänkare. Går ibland helt fel, (något Frege, t ex, mycket sällan gör), men är mycket kreativ.

Jag vet inte om jag nämnde den för tidigt bortgångne Ramsey, som jag höll på att skriva en lång Wikiartikel om igår innan datorn bröt samman och allt raderades. Om han hade fått leva hade han blivit den störste någonsin, det betvivlar jag inte.

Marx ser jag som filosof. Politisk filosof absolut, men han hade ju även en del idéer om historiefilosofi (materialism), etc.

[gråa hår]

jag ville sagt att marx historiefilosofi är det samma som hans politiska filosofi och omvänt.

[CAUSTIX]

Jag har hört att det mesta av de "filosofiska" idéerna i Principia var Russells.

Jo det är möjligt. men ibland kan man undra!

Mycket av det Russell är känd för har tagits upp av tänkar för honom. T ex teorin om bestämda beskrivningar (Frege), distinktionen mellan kunskap genom bekantskap och kunskap genom beskrivning (verkar finnas hos Spinoza: se detta: Det som inte kan begripas genom något annat måste begripas genom sig självt.). Däremot har han en claim till att först ha uppfunnit Gettierproblematiken.

Ja när det gäller Gettier så är det konstigt att just hans lilla uppsats blev så uppmärksammad fast Russell redan dragit Klockexemplet (om jag minns rätt). Hur kan det ha passerat obemärkt? Konstigt!?!

[Stefan]

För en diskussion om Frege contra Russell, se den här sidan: http://en.wikipedia.org/wiki/Talk:Gottlob_Frege

En logiker skriver:

I'd guess you won't find many logicians today who don't think that Frege was a greater figure than Russell. Figures from the algebraic logic tradition (Pierce, Boole, Schröder) would be better bets, Tarski has his admirers, but the claim still holds: Frege is widely considered the greatest logician since Aristotle, even if not universally. It might be a good idea to get some sources for this claim, though

En annan sak man bör framhålla är att Frege, som jag ser det, egentligen var den som var ansvarig för "den språkliga vändningen" inom filosofin: idén att filosofi väsentligen handlar om analys av språket. Denna tanke byggde ju Wittgenstein, Moore, de logiska positivisterna, vardagsspråksfilosoferna, m fl vidare på, men grundtanken finns hos Frege. Hos tidigare filosofer hade man inte haft skillnaden mellan undersökningar av världen och undersökningar av språket klar för sig - vilket ledde till metafysiska systembyggen.

Distinktionen är emellertid klar hos Frege, som underkände idéer om ett "syntetiskt a priori". Filosofin handlar om att befria tanken från språkets kedjor (det är ett Fregecitat - som jag tyvärr inte hittar nu), och Frege tänkte sig att hans predikatlogik innebar ett steg i rätt riktning. Vad filosofin ska göra är att skapa ett perfekt språk som avbildar tankens sanna natur. Vardagsspråkets ytgrammatik förvillar oss. Istället måste vi skapa ett språk som inte förvillar oss - och predikatlogiken är ett första steg på den långa vägen.

Däremot ska filosofer inte uttala sig om hur världen ser ut. Filosofernas uppgift är att klarlägga tankens natur, inte världens.

Som bekant trodde inte Quine på denna distinktion: det finns ingen distinktion mellan det analytiska och det syntetiska, mellan tanke och värld. Så framstår Frege och Quine som två motpoler i den analytiska filosofin.