Pilatus skrev:En invändning mot slumpbegreppet brukar vara att det kausala sambandet ibland är dolt för oss, men att det finns. Einstein protesterade ju mot Niels Bohr och kvantmekanikens slumpbegrepp. Kvantmekaniken skiljer sig från kast med tärning (som håller sig till mekanikens lagar). Om startvillkoret för en händelse är känd reduceras slumpfaktorn.
Det jag tycker är viktigt att betona är att fysiker som exempelvis Einstein och Bohr ägnar sig åt fysik, och inte metafysik. Deras diskussioner kan vara intressanta för att förstå fysiken bättre, men det handlar inte om att ge svar på någon direkt metafysisk fråga (eller om de tror att de kan det menar jag att de missförstått något). En vettig fysiker förstår detta, men vissa slarvar en del med formuleringarna, och de formulerar sig på ett sätt så de kan låta som att de försöker göra metafysiska anspråk.
Exempelvis wikipediaartikeln om kausalitet:
Wikipedia: Kausalitet skrev:I modern fysik finns idén att enskilda händelser på mikroplanet (exempelvis en atomkärnas till synes spontana sönderfall) är slumpmässiga, det vill säga inte låter sig förklaras som nödvändiga med hänvisning till någon lag. Frågan om det ändå meningsfullt går att föreställa sig någon orsak till dem är en av den moderna fysikens metafysiska tvistefrågor
Huruvida det är meningsfullt att föreställa sig någon orsak till atomkärnans sönderfall må vara en tvistefråga i fysiken, men finns däremot inte anledning att kalla det en
metafysisk tvistefråga menar jag. Det vore en metafysisk tvistefråga om det hävdades att atomernas sönderfall skulle
sakna orsak, men nu är det ju inte vad det handlar om, utan frågan gäller huruvida det
meningsfullt går att föreställa sig någon orsak. Huruvida det är meningsfullt eller inte att försöka föreställa sig orsaker finns en massa olika faktorer inom fysiken att ta hänsyn till, så det är en fråga som fysiker kan ta sig an, men det lämpar sig knappast för metafysiker att ta sig an som inte är närmare insatta i fysikens verksamhetsområde.
Jag hade en diskussion om min pappa om detta igår. Personlighetsmässigt uppfattar jag honom som ganska lik Pilatus, intresserad av fysik och händelser i yttre världen. Han påtalade direkt användningen av slumpbegreppet i kvantmekaniken, och att det inom kvantmekaniken finns utfall som inte kan förutsägas. Jag påtalade då att jag anser det viktigt att inte anta mer än vad som är nödvändigt för ens syften. Att "inte veta" är exempelvis inte samma sak som att "inte kunna veta". Det hade han ingenting att invända om, men det var tydligt att han inte visade samma intresse för denna typ av begreppsliga/metafysiska aspekter. Han föredrog att hålla diskussionen på en nivå som kretsar kring just fysiken, och inte kring metafysiken...och det har han nog gemensamt med exempelvis de flesta fysiker.
