Subjektiv tid, ett tidsfönster i den objektiva kontinuiteten

[Algotezza]

EXISTERA är inget vanligt ord, man kan bara använda det i sällsynta fall. Man säger inte: det existerar en stol i mitt hus. Man säger: jag har en stol ståendes, det finns en stol vid mitt skrivbord.

Om man tror på Gud kan alltså säga det finns en Gud i världen istället för att skriva Gud existerar.

[Vega]

EXISTERA är inget vanligt ord, man kan bara använda det i sällsynta fall. Man säger inte: det existerar en stol i mitt hus. Man säger: jag har en stol ståendes, det finns en stol vid mitt skrivbord.

Om man tror på Gud kan alltså säga det finns en Gud i världen istället för att skriva Gud existerar.

Gud existerar i oss, i de flesta av oss, antar jag. Det är ett klassiskt exempel.

[Algotezza]

EXISTERA är inget vanligt ord, man kan bara använda det i sällsynta fall. Man säger inte: det existerar en stol i mitt hus. Man säger: jag har en stol ståendes, det finns en stol vid mitt skrivbord.

Om man tror på Gud kan alltså säga det finns en Gud i världen istället för att skriva Gud existerar.

Gud existerar i oss, i de flesta av oss, antar jag. Det är ett klassiskt exempel.

Vi lever i universum så det som kännetecknar oss kännetecknar även universum. Vi är inte separerade från universum utan en del av det. Gud är allestädes närvarande, alltså finns Han även i oss.

Att påstå att universum är dött medför att även vi skulle vara det då vi är en del av universum, den del som möjliggör för universum att bli medvetet om sig självt genom att skapa en bild av sig. Andlighet = bildskapande

[Algotezza]

Många menar spontant att universum är skilt från dem själva. De är alienerade från den självklara sanningen att de är ett med universum och ej skilt från det. Det är det man tror idag, tron på en egen individualitet, skild från universum.

[Pilatus]

En materialistisk världsbild är aldrig fullständig. Den är inte ens halv.

Kant menade säkert att materien, sådan fysiken beskriver den, är ett fenomen. Materien framträder för oss som medvetandes former för åskådning och tolkas via våra begrepp. Fysiken studerar alltså världen sådan den framträder. Därutöver finns tinget i sig, verkligheten sådan den är oberoende av våra former för erfarenhet, men om den saknar vi kunskap.

[Pilatus]

Tid är den strukturella ordning i vilken förändringar och händelser kan äga rum; utan tid skulle ingen kausalitet eller förändring existera. Tid är därmed ett konstitutionellt villkor för världens funktion.

Varifrån kom strukturen ?

Ontologin

[Algotezza]

En materialistisk världsbild är aldrig fullständig. Den är inte ens halv.

Kant menade säkert att materien, sådan fysiken beskriver den, är ett fenomen. Materien framträder för oss som medvetandes former för åskådning och tolkas via våra begrepp. Fysiken studerar alltså världen sådan den framträder. Därutöver finns tinget i sig, verkligheten sådan den är oberoende av våra former för erfarenhet, men om den saknar vi kunskap.

Ja, vi har bara tillgång till det våra sinnen förmedlar och av dessa perceptioner skapar vi representationer eller bilder av omvärlden i vårt medvetande. Som jag skrev ovan: andlighet är synonymt med bildskapande.

Matematiken ger möjligheter att skapa bilder via matematikens språk och filosofin gör detsamma när den använder filosofiska begrepp för sina bilder. Bilder blir intressanta att ta del av om de kan prövas empiriskt och logiskt av andra så att dessa andra kan begripa dem och ha glädje och nytta av dem för att förstå sig själva och världen. Det handlar alltså även om pedagogik. Man kan tycka man har skapat en heltäckande, logisk beskrivning eller bild av verkligheten men om den inte kan begripas av andra har den inget generellt värde utan blir snarare ett kuriosum. Tyvärr.

[Vega]

”Ordet existera kommer från det latinska ordet existere, som betyder att ”träda fram”, ”komma i dagen”, ”visa sig” eller ”finnas till”.
Ursprung och delar
• ex-: Betyder ”ut” eller ”fram”.
• sistere: Betyder ”ställa” eller ”få att stå” (från urindoeuropeiskans *sta-, som betyder ”att stå”).
• Betydelseutveckling: Den ursprungliga tanken i det latinska verbet var alltså att något ”stiger fram ur det dolda” eller ”visar sig”. Senare fick ordet den mer abstrakta betydelsen att faktiskt ha verklig tillvaro eller finnas till.” - Google

[Vega]

Man kan inte säga att ett objekt existerar. Exister-ar, man brukar lägga til AR när någon form av process pågår.

[Algotezza]

Man kan inte säga att ett objekt existerar. Exister-ar, man brukar lägga til AR när någon form av process pågår.

Varför kan man inte säga det och använda existera som synonym till finns?

Att ett ord betyder en sak i början hindrar inte att betydelsen kan skifta med tiden. Språket förändras genom språkanvändarnas kommunikation.

Vad är det du invänder mot genom din kommentar ovan?