Oändlighet

[whostolethegramo]

Vad är skillnaden mellan något som är oändligt litet och något som är oändligt stort?

[Zokrates]

I det första fallet är det aldrig tal om en oändlighet, dessutom går det att sätta en bestämd mittpunkt som bevis för det.
I det andra fallet finns det inte en bestämd mittpunkt för var du än skulle sätta den så är det ju mitten
lika väl som någon annan placering på måfå.

[Pilatus]

Vad är skillnaden mellan något som är oändligt litet och något som är oändligt stort?

Vad sägs om att det skulle vara storleken?

Huruvida någonting kan delas oändligt många gånger känns tveksamt. Så vitt man vet idag är kvarkarna, tillsammans med leptonerna, materiens minsta byggstenar.

Inte heller vet vi om det finns något i naturen som är oändligt stort. Talserier kan vara oändliga, och irrationella tal vars decimaler fortsätter i oändlighet.

[Jörgen]

oändligt liten, ett onödigt uttryck = inget
oändligt stort = allt, det oändligt stora universum, tid utan början eller slut

[Johan Ågren]

oändligt liten, ett onödigt uttryck = inget
oändligt stort = allt, det oändligt stora universum, tid utan början eller slut

Om något som "är" är oändligt litet och det är "inget" så är det en paradox. Det oändligt lilla och det oändligt stora är endast något vi kan följa oändligt i båda riktningar. Ingen sträcka är ju så liten att den i sin tur inte kan delas, matematiskt. Så det går mot noll, men blir aldrig noll. "Ingen" är i alla fall mindre platskrävande än "oändligt liten", eftersom något som är faktiskt är även om det är oändligt litet. Så jag tycker det måste finnas en skillnad på "inget" och "oändligt liten". Om universum t.ex skulle bestå av oändligt små partiklar, vad skulle det betyda om universumet ändå existerade? Inte ens oändligt många sådana partiklar skulle ju göra ett universum om de var oändligt små i den bemärkelsen att de var "inget".

Det är nog svårt att definiera något objekt som ska vara oändligt i någon riktning då själva definitionen som skulle ge objektet aldrig skulle sammanfalla. T.ex kan vi inte tala om universum som ett oändligt objekt i den bemärkelsen att det har en yttre form som är oändligt stor. Är det oändligt stort så skulle aldrig en sådan form sammanfalla utan att samtidigt ge oss en fix storlek. När vi definierar formen så sammanfaller alltid storleken när vi talar om faktiska objekt. I matematiken så behöver vi inte underkasta oss detta. Universum kan således ha en specifik yttre form, men då har vi fryst dess storlek. Universum kan bara vara oändligt i dess oändliga aspekt och den oändligheten innefattar formen som i sin tur kan fortsätta oändligt i samma form, men det är då inte en yttre form utan en struktur.

[scirocco]

Allt består av de minsta partiklarna. Det stora är mer av det lilla.Bakom ,under dessa partiklar är tomheten. Den är all.

Reflektion över våra väsen: Våra kroppar kan tyckas vara väldigt små i rummet.

Våra tankar kan tyckas vara stora

Det astrala är överallt

Tar hamn av önskan

[SigurdV]

oändligt liten, ett onödigt uttryck = inget
oändligt stort = allt, det oändligt stora universum, tid utan början eller slut

Om något som "är" är oändligt litet och det är "inget" så är det en paradox. Det oändligt lilla och det oändligt stora är endast något vi kan följa oändligt i båda riktningar. Ingen sträcka är ju så liten att den i sin tur inte kan delas, matematiskt. Så det går mot noll, men blir aldrig noll. "Ingen" är i alla fall mindre platskrävande än "oändligt liten", eftersom något som är faktiskt är även om det är oändligt litet. Så jag tycker det måste finnas en skillnad på "inget" och "oändligt liten". Om universum t.ex skulle bestå av oändligt små partiklar, vad skulle det betyda om universumet ändå existerade? Inte ens oändligt många sådana partiklar skulle ju göra ett universum om de var oändligt små i den bemärkelsen att de var "inget".

Det är nog svårt att definiera något objekt som ska vara oändligt i någon riktning då själva definitionen som skulle ge objektet aldrig skulle sammanfalla. T.ex kan vi inte tala om universum som ett oändligt objekt i den bemärkelsen att det har en yttre form som är oändligt stor. Är det oändligt stort så skulle aldrig en sådan form sammanfalla utan att samtidigt ge oss en fix storlek. När vi definierar formen så sammanfaller alltid storleken när vi talar om faktiska objekt. I matematiken så behöver vi inte underkasta oss detta.

Hur menar du?
Hur många är inget och "många"? Ett något kanske?
Från början var det singular och plural...
Hur många är det...tja många svarade man
och insåg så småningom att "många" faktiskt var två!

Så hur många är i så fall ett,två och många?
Och "många" ställde sig ständigt sist i kön...

"Många" är "oändligt" många nöjde man sig sedan med...
Men hur många är alla räkneord ordnade i följd samt objektet "oändligt"
undrar ändå den förbryllade?
Vilket ordningstal anger alla ordningstals ordning?

Det verkar inte finnas helheter sammansatta av punkter,
och inte heller punkter erhållna via delning av en helhet.

Innebär det att punkter och helheter endast finns i tanken?
Verkligheten är ett varken eller som klarar sig utan?

[SigurdV]

Vad är skillnaden mellan något som är oändligt litet och något som är oändligt stort?

Det ena ligger i början och det andra i slutet.
Men eftersom allt är relativt
kan det väl lika gärna vara tvärtom.
Och då är det kanske ingen skillnad?

Men om de är detsamma...
Är då inte ALLT en cirkel?
Blir inte det hela lite snurrigt?
Ska vi ta en fikapaus i cirkelns centrum?