Inläggav biggj » 07 nov 2009 07:12
Hejsan!
Vi har åskådat en del reaktioner från våra sverigedemokratiske läsare, och som vanligt känner de sig en aning oroade! Men så äro det, man kan ej vara alla till lags! :)
Vad visar oss bevisen?
I verkligheten vet man alltså inte om det skett en mer jämlik inkomstfördelning i världen, eller om det har gått åt motsatt håll. Det finns inga entydiga svar, eftersom det hela hänger på vilken kombination man väljer av följande variabler,
(1) ojämlikhetens storlek, (som exempelvis den s.k. Gini-koefficienten visar),
(2) ojämlikheten som del av ett samhälles struktur, liksom olika individers inkomstskillnader,
(3) samt skapandet av en metod där inkomsterna i olika länder omvandlas till jämförbara kriterier, vilka sedan skall bearbetas med hjälp av olika typer av data.
Världens inkomster har faktiskt inte alls utjämnats sedan 1980-talet, utan tvärtom har klyftorna ökat. Det är inte så att de låga lönerna ökat snabbast, utan de höga lönerna. Därmed drar de rikare ifrån medelklassen och de fattiga (som tenderar att bli fler och fler).
Studier av Dowrick och Akmal (2001) visar att kalkyler om de ökande inkomsterna i tredje världen nästan hela tiden visar en allt för stor ökning än vad som är fallet i verkligheten. Dessa kalkyler är oftast gjorda vid Penn World Tables, och ständigt tenderar de att nedtona problematiken med de ökade klyftorna i världen. När man sedan korrigerar dessa fel, tenderar även de mest noggranna undersökningar påvisa att ojämlikheten ständigt ökar, och har gjort så sedan början av 1980-talet.
Ofta påstås det bland ekonomer att det är bättre att mäta hela befolkningars BNP-inkomster än att försöka mäta enskilda individers inkomster och utgifter, när man vill åt ett lands välfärd eller brist på välfärd. Många staters statistik kan vara svår att hantera då de inte riktigt tar upp samma variabler som de västliga staterna gjort sedan början av 1900-talet. Vissa stater, exempelvis Kina och de forna sovjetstaterna före 1990 är/var svåra att korrekt mäta vad gäller befolkningarnas levnadsnivåer. Man kunde bara få, och får än idag, bara ungefärliga uppskattningar av ländernas nivåer när det gäller välfärden. Även andra skillnader sätter käppar i hjulet när man skall jämföra olika länder; migrationsrörelser, utlandsskulder, import av utländska varor och tjänster leder till olika resultat och inte minst svårigheter att jämföra exempelvis I- och U-länder över huvud taget. Det hela försvåras av problematiken vad gäller PPP-dollarns användande, när det skall tillämpas och när denna justerade dollar inte skall användas. Den enda rätta vägen att jämföra olika staters nivåer är att helt enkelt följa växelkurserna – och då inser man snabbt att världens fördelning av inkomster blivit långt mer ojämlikhet sedan 1980-talet än någonsin tidigare. För att inte tala om vad som har hänt sedan livsmedelskriserna år 2006, och finanskraschen hösten 2008….
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare