Jbig skrev:Hejsan!
Jaha teoretikern, Nove var alltså konsult åt Sovjet och Kina - och var haver du då källorna till dessa påståenden? Eller har du som vanligt hittat på, eller letat bland Timbros texter på nätet! För det är ju där du hittar de texter du sedan framför att du läst böckerna till!
Du har fel i det mesta, teoretikern, därför att du inte förstår det du läser, och läser man bara strofer utlagda på nätet, får man ju inga större sammanhang! Bättre då med att läsa böckerna! Du skriver ju följande exempelvis:
"...Varför medförde inflationen inte att svenska produkter blev övervärderade, varför medförde de ökade räntorna inte ett fall i efterfrågan?"
Men kan du förklara hur en penningvärdesförsämring i ett land gör dess produkter "övervärderade"? Borde de inte bli billigare utomlands istället? Och då borde välan efterfrågan öka? Eller? Ho ho ho......
MVH
bigj
Att Nove arbetade åt Kina skrev han i
Teori för en möjlig socialism; har för mig att han skrev i
Sovjetunionens ekonomiska historia att han besökte Sovjet och gav råd.
Som jag sade, under en fastkurs, vilken Sverige hade fram till 1992 (även du håller med om detta), lovar en riksbank att växla valuta till bestämda kurser. Och då måste pariteterna mellan valutorna stämma överens, annars blir den ena valutan över- eller undervärderad. Övervärderad började kronan bli redan 1988, tack vare inflationen. En riksbank kan låna utländsk valuta så att man kan växla till den bestämda kursen men det är inte ofta det hjälper så vitt jag vet.
Om en riksbank inte lovar hålla någon växelkurs och inflaterar betyder det
inte alls att produkterna blir billigare, därför att en köpare av svenska kronor inser att han kommer behöva mer kronor för att köpa svenska produkter
men det kommer i gengäld finnas mer kronor i utbud på den internationella marknaden att kunna växla till sig.
Jag vet vad som händer när du nu begripit detta: du kommer skrocka högljutt, mena att det är
du som upplyst
mig om dessa fakta och koka ihop ännu en historia som inte innehåller mycket sanning. Det har hänt så fort vi diskuterat t ex höjda oljepriser, Keynes, Alec Nove, Ohlin, Paul Krugman, och så nu krisen 1992.