Hejsan...
Vi noterar att vi plötsligt fått reaktioner, naturligtvis från dem som brukar känna sig på tårna trampade! :roll:
Högst hålles fanan idag av Bobby Hogan, som mot alla odds sett att vår text är "utklippt" från både svenska och franska varianter. När vi kollade för skojs skull, fann vi dock inte dessa likheter.....ho ho ho ho ho....här drog vi in veckans tiotaggare, helt klart......
Men vi håller i betänkande att BH nu håller våra texter så högt at de minsann kan vara direkta avtryck från seriösa texter på nätet.....ho ho ho...vi tackar och bugar djupt inför denna, hade inte räknat med det faktiskt, höga betyg likväl som omdöme av vårt ihärdiga spridande av fakta här i sajten! :wink:
Fast det kanske inte är så konstigt att folk som vill veta mer lämnar meddelanden till vårt PM om att just denna textmassa vi just framproducerar för andra gången, är eftertraktat byte bland demokrater och humanister......ja de är så eftertraktade att vi skulle kunna taga betalt för dem - men det förbjuder oss vårt etiska och moralisla samvete, naturligtvis....ho ho ho ho.....i dag har vi dragit in en tiotaggare till boet igen....ho ho ho ho....

:lol:
Någon undrar över våra källor, men eftersom denna textmassa framförs för andra gången, skulle en hyfsat klyftig nöt rent av kunna hitta förlagan till en del av våra texter - de finns ju här på sajten.....ho ho ho ho....fast tänkandet kanske inte bar så långt hos våran Bobby Hogan....ho ho ho ho....där blev han dubbelt bortgjord genom att vi använde hans inlaga två gånger....ho ho ho.....
För att slå två flugor i en smäll, avslutar vi Åter till Quebec....(4)
År 1995 startade man 12 branschfonder och 16 regionala fonder, knutna till Quebecs 16 regioner. Dessa fonder finns inom gruvindustri, flygplanstillverkning, läkemedel, informationsteknologi, logistik, fastigheter skog och kultur för att ta några exempel. Genom att fonden gått in som delägare och ofta tagit initiativ till investeringar i olika företag har fondens kapital blivit en ”hävstång” för att locka fram mer riskvilligt kapital från andra källor, t.ex. banker och privatpersoner. Den har helt enkelt berikat provinsen. Varje region i Quebec har en egen regionalfond som enbart arbetar för den egna regionen och dess näringsliv, de mesta investeringarna går till tillverkningsindustrin och servicesektorn. Företag som busstillverkaren Novabus, startades efter resterna av ett nedlagt bussföretag år 1993. Sedan solidaritetsfonden och ett privat företag satsat i återskapandet har arbetsstyrkan ökat från 60 anställda år 1993 till 1000 anställda i Quebec samt 800 anställda vid en inköpt fabrik i USA 1997. I slutet av 1997 såldes f.ö. Novabus till svenska Volvo.
Ett annat företag är BioChem som startade med tre anställda och ökade till 1800 anställda år 1997, varav 600 i Quebec, och övriga i Tyskland, Italien och USA. Exemplen är från 1990-talet många, både i Kanada och USA.
I solidaritetsfonden framgår det ur årsberättelsen för 1996 att man fram till halvårsskiftet 1996 hade räddat 42 086 jobb i Quebec. Efter att ha fått kritik från en del håll, där kritikerna ansåg att man inte skapade något nytt utan bara hindrade kapital att söka sig till lönande verksamheter, gjordes en studie vid Quebecs universitet om hur många jobb solidaritetsfonden egentligen hade skapat, inte bara räddat. Det framkom att 15 400 jobb hade skapats från starten. Det var jobb som främst hade skapats i områden med svag ekonomi. Fondens insatser hade dessutom ökat Quebecs ekonomi med 964 miljoner CAD. Samtidigt hade skatterabatterna kostat delstatsregeringen 397 miljoner CAD, och kostat den federala regeringen i Kanada 357 miljoner CAD. Således hade solidaritetsfonden för varje dollar den drog in, kostat 0,8 CAD - vinst således. Dessa summor betalade igen sig på så kort tid som mellan 2 och 3 år. Solidaritetsfonden har alltså varit till nytta för Quebec och dess befolkning. Trots detta har inte kritiska röster saknats, vissa anser att fonden alltför mycket riktar in sig på att bibehålla företag och för lite på att utveckla nya företag. Fondanhängarna menar dock att man hela tiden har ett lönsamhetskrav på sig, man förväntar sig en avkastning trots att man ser till att de sociala målen också upprätthålles.
”En stark fackförening är nyckeln till framgång för ett personalägt företag där de anställda är delaktiga på alla nivåer. Personalägande är en viktig del av framtiden.”
Lynn Williams, ordförande i ”Worker Ownership Institute”, Ohio, USA.
Vi avvaktar och njuter av det kaos våra texter har lett till i det totalitärt libertinistiska lägret här, alltså bland de stadiga gnällspikarna som inget kan göra annat än visa sin avund inför läsarna och oss som vet.....

:arrow: :oops:
MVH
jbig
Att verka för det goda...