Pilatus skrev:Visst är det så. Människor har alltid velat projicera sina litet mer primitiva handlingar på Satan för att komma undan sina skuldkänslor. Så det onda vi gör till en hypostas, en åklagare som plågar våra solkiga samveten.
Det är dock fullt logiskt att Gud skulle kunna upphäva sig själv. Han sägs ju vara sin egen orsak. Eller är han irreversibel? I så fall är han inte allsmäktig. Gud har alltid haft stora problem med Aristoteles logik.
Med orden sin egen orsak menas att inget är upphov till Gud, dvs han är utan början och utan slut, däremot upphov till allt annat.
Felet är nog att man definierar ordet och termen "allsmäktig" med något som inte har det minsta med allsmäktighet att göra. Är det mer allsmäktigt att inte gråta än att gråta till exempel? Är det mer allsmäktigt om något tar 1 sek istället för 1 timma? Om man behöver finputsa sitt verk eftersom man inte är helt nöjd, är det mindre allsmäktigt än att ha ett klart verk direkt? Om man bryter logik, skulle man då vara mer allsmäktig än om man inte gör det? Om man betänker de totala "effekterna av" att bryta logik så inser man strax att det vore inte ett dyft allsmäktigt, precis tvärtom då allt vetande genast skulle bli till flum och inget någonsin kunna vetas.
Gud ångrade till och med att han skapade människan när han såg hur ond hon blivit.
Gud var både arg och ledsen i Bibeln. Han fick gå in och ändra om saker flera gånger.
Det tog inte mindre än 6000 år (för oss) att skapa liv på jorden. Varför viftade han inte bara med en finger så var allt genast klart? Det är ju inte det som är njutningen med att skapa, eller hur? Det vet alla som är skapande.
Gud kan inte upphäva sig själv eftersom han då även samtidigt upphäver allt som han är upphov till då allt "utgår från Gud". Dvs Gud är allt. Vem skulle han ge Gudstiteln till? Gud är inget man blir, Gud är något man är som allts upphov.
Gud ser inte en exakt framtid eftersom en sådan inte finns. Bara en planerad och trolig framtid. Det är bara det att Gud är lite bättre än oss på att se en ganska trolig framtid. Skulle det finnas en "exakt framtid" vore allt bara en uppspelning av något som redan hänt, inklusive Guds eget liv.
Att Gud inte bryter logik är därför att allt hänger samman med logik, utan den kan inget någonsin fungera, förstås eller ens vetas.
Gud är allsmäktig i den meningen att han är upphov till precis allt, ser allt vet allt, men inte om en exakt framtid.
