sailaways skrev: Jag tror ganska starkt på att du faktiskt har mött dem, men du kanske aldrig behövt vara i samröre med dem på det intima sättet jag blivit tvingad till.
Om vi uppfattar människor som si eller så har primärt att göra med vår egen erfarenhet, vilka vi själva är, då hur vi uppfattar andra är en bild som uppkommer i reaktionen mellan oss själva, ytterst vår erfarenhet, och "den andre". Hur den andre är i sig vet vi inte, vi vet bara hur vi själva reagerar när vi möter honom/ henne och vilken bild vi då skapar av den andre. Så om man mött "en sådan person" eller ej har att göra med vilken bild jag skapat av denne i vårt ömsesidiga möte och om jag då via min bild av den andre identiferat denne som just "sociopat"/ "psykopat" eller någon annan behändig etikett vi kategoriserar andra med.
sailaways skrev:Finns också en chans att du inte upptäckt dessa. Det är vanligare än man vill tro. Till ytan är dem trevliga och tillmötesgående... Men det är bara en yta som sagt. Bakom lurar oförstånd och tvättäkta egoism.
Hur kan jag veta att det inte under allas yta, även min, "lurar oförstånd och tvättäkta egoism"? Jag menar, detta, att det under ytan"lurar oförstånd och tvättäkta egoism", är i mina ögon ett omdöme som till största delen vilar på emotionell grund. Känslor är viktiga men dina känslor inför andra säger mer om dig än om dessa. De är dina känslofärgningar av vad du upplever, dina känslofakta, dina känslor inför den andre, utifrån hur ni i en viss situation eller i en följd av situationer interagerat. Andra människor kan, utifrån sin erfarenhet, skapa andra bilder av den andre, andra känslofärgningar, och komma fram till helt andra omdömen än du. Och båda har rätt utifrån sina förutsättningar. Jag kan bara inte köpa att någon skall kallas sociopat/psykopat och att det skulle vara hela sanningen om denna person och inget annat än hela sanningen. Våra medmänniskor är mer komplexa än så! I vissa situationer är vi mer känslokalla och egostiska än i andra.
MVH
Algotezza
