förstår mig själv skrev:Illusionen skrev:förstår mig själv skrev:Musik är ju "konst" enligt min mening.
Det tycker jag ska värderas så att säga "avskalat" med känslorna.
Då tycker jag, genom att känna, kan man förstå och definiera dess rätta värde.
Illusion du kan definiera värdet(mäta, registrera) t ex musiken med känslorna.
Kan du förstå lite vad jag menar med "referens" osv.
Mitt spontana svar är att jag inte har några problem med att förstå det du skriver.
Jag förstår även hur du önskar att varje individ skulle få bättre möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, utan de begränsningar som samhällets ”norm” mer eller mindre stipulerar.
Livskvaliteten skulle då sannolikt öka för dessa människor, som ligger i periferin eller utanför ”normen”.
Rent humanistiskt förefaller det vara en både vacker och bra målsättning. Som ingenjör ser jag även analogin som en "social impedansanpassning" mellan samhället och individens impedans/talang. Du efterlyser m a o principen för den optimala anpassningen.
Om jag ändå får drista mig till att ge dig ett råd, så förhåller det sig ant fortfarande så att du skulle vinna på att försöka bättre definiera de begrepp du använder dig av. Om du har ambitionen att det du skriver skall uppfattas som en komplett teori är detta sannolikt ett måste. Det viktiga här är att du definierar begreppen så KORTFATTAT och KONCIST som möjligt. Definitionen får alltså inte omfatta en lång utläggning. När du t ex skriver citat, ”Kan du förstå lite vad jag menar med "referens" osv”, så med min läggning så dyker det upp flera tänkbara definitioner på innebörden av ”referens”. Även definitionen av begreppet "känsla" borde preciseras bättre. En alltför lång text har även en förmåga att dränka budskapet.
/ Illusionen
Hur definerar du ett träd? Eller vacker? Det är krångligt. Känsla defineras som det man känner. Exakt och precist. Smärta defineras alltså med det du känner. Om du tex vrickar foten så KÄNNER man smärtan. Det är definitionen. Alltså inga ord eller siffror är nödvändiga. Djuren definerar ju och förstår på samma sätt och i och med detta förstår de andra "djurkroppars" rörelser något som är oändligt mycket svårare än att räkna ut planetrörelser eller förstå relativitetsteorin. Våra hjärnors "uppgifter" är att styra djurkroppens rörelser från slumpvisa rörelser(tex om de inte förstod något).
Se följande som min personliga kommentar.
Då jag inte känner till vilken ambitionsnivå du har valt, kan jag ha dragit fel slutsatser.
Du väljer själv den ambitionsnivå som du vill ha som målsättning för din teori. Väljer du en hög målsättning, vilket jag misstänker att du har, ökar givetvis kravet på att definiera
begreppen du använder dig av. Utan bra och koncisa definitioner saknar resonemanget en solid grund att vila på, och blir hängande i luften. Det är detta som kännetecknar situationen i dagsläget, enligt min uppfattning. Då du bygger ditt resonemang till övervägande del på begreppet ”känsla” blir behovet av att definiera vad du avser med ”känsla” extra viktigt och betydelsefullt.
Du skriver citat,
"Känsla definieras som det man känner. Exakt och precist."
VAD är det du känner Fms ? Det framgår inte !
Konsekvensen av ovanstående blir att du ant måste involvera kopplingen/relationen mellan ”jaget” och ”förnimmelsen” (= känslan) i resonemanget, om du väljer en hög ambitionsnivå, och då ökar svårighetsgrad och komplexitet markant. Det kommer att krävas att du beskriver sannolika mekanismer på grundläggande, och i vissa fall okänd, nivå. Det vi diskuterar på tråden, Vad utgör medvetandets referens ?, bör du innefatta i teorin. Det är mycket intressant, men samtidigt krävande.
Förhasta dig därför inte, utan tag god tid på dig och tänk till, och välj därefter lämplig ambitionsnivå. Koncentrera dig sedan på att utforma definitionerna. Testa sedan definitionerna, t ex här på FF. Först därefter skriver du förslagsvis den sammanfattande texten till din teori.
/ Illusionen
