Marx mot strukturalister och postmodernister....

[Avantgardet]

BigJ, rätt ska vara rätt, och du är hemskt duktig på det du gör. Det är inte förutan att jag finner ett visst nöje i att ta del av det. Men jag har helt rätt i sak i det jag påpekar, och jag hoppas du istället för att tänka dig det som en fråga om åsikter faktiskt begrundar kritiken och ser om du kan komma genom den. Jag hoppas helt enkelt att jag på så sätt kunnat vitalisera den form som jag anser vara något för rigid i ditt författarskap. Det finns alltså både en estetisk och en etisk dimension till den här kritiken.

[Krenek]

Hejsan!

Vi har fått fler reaktioner.....Kreneken fört ut igen! (Vem är förresten Mankan?)

Jag trodde ni var samma person, mitt misstag. Hans stil att skriva och hans tankebanor är nästan identiska med dina. https://www.flashback.info/showthread.php?t=507403

Bigj svarar:
Tja, så kan det kanske vara, det är väl upp till maxisterna att påskynda då, kan jag tänka!  :wink:

Eller varför inte skapa ett nytt fascistiskt samhälle?

Bigj svarar:
Njae, vännen, nu har du allt flytt från historieböckerna alltför tidigt och missat den däringa seriösa delen igen. Marxisterna lät inte någon ta över, de fick hela statsapparaten enmot sig eftersom nazzarna alltid ju var starkast inom de våldsbenägna delarna av samhället, dvs polis, militär, juridik men inte minst den ekonomiska elitens välsignelser. Dessutom var arbetarrörelsen splittrad i flera falanger, socialdemokrater och socialister trodde på systemets demokratiska möjligheter, det gjorde inte kommunister och andra vänsterrevoltörer. Därmed spelades de radikala och kommunisterna ut, fängslades och sedan kom turen till socialdemokraterna. De borgerliga partierna gick med frivillig glädje in i nazipartiet eller som i Italien, till fascistpartiet.

Det var alltså Marx otydlighet som är boven, faktumet att man kan tolka hans lärar precis hur som helst var skälet till svagheten i motståndet mot nazismen.

Var det med Kalle P:s egen "falsifikationism" han kom fram till att USA är det mest fredsälskande landet på jorden då, menar herr Krenek?  :wink:

Vill man motsäga hans teori kan man slänga fram bevis som falsifierar den, vilket du gjorde. Popper hade varit stolt över att du använder hans metod (Avantgardet var inne lite på detta, att du har gått in i fällan när du spelar matchen på motståndarens plan. Du är inte skyddad från att ha fel  eftersom fakta spelar roll där.)

Angånge Mill är den utilitaristiska ståndpunkten klar, om det är bästa alternativet bör vi göra det, annars inte. Det finns inget som på förhand säger att diktatur alltid är fel, det är en fråga för vetenskapen att bedöma huruvida det skulle ge goda konsekvenser eller inte i en viss situation.

[Jbig]

Hejsan!

Enär jag ändå är igång, så kan jag ju framföra en av de uppgifter vi fick i ämnet historia för en del år sedan då jag ökade på mina akademiskt klingande poänger en del. De behandlar ju faktiskt ämnet marxism, och dess jämförelser med Max Weber och hans protestantiska etik!

Uppgiftens namn var alltså:
En jämförelse av den ursprungliga kapitalackumulationen enligt Marx och Weber.

Den ursprungliga kapitalackumulationen enligt Marx, av bigj

Den ursprungliga kapitalackumulationen sker när producenten skiljs från produktionsmedlen.  
Det sker under den feodala eran, och är kapitalets och det kapitalistiska produktionssättets förhistoria. När arbetaren blir fri både från skråtvång och tjänsteplikt, först då blir han fri – att sälja sin arbetskraft. Grundvalen för hela processen är expropriationen av jordbrukarens egendom, bondejorden. I England påbörjas denna process redan på 1400-talet, om inte tidigare. När ullpriserna steg i Flandern blomstrade ullmanufakturerna upp – och spred sig över England. Det blev intressant för jordägarna att förvandla åkerjord till fårbete. Den nya adel som hade överlevt inbördeskrigen var till sin natur mer fixerad vid pengar och handel än den gamla feodaladeln som till stor del hade dukat under under 1400-talet. Snart satte dessa lågadliga jordägare igång med att utvidga sina fårbeten för att kunna ta del av handeln – och vinsterna. Ett sätt att utöka sina fårbeten var att fördriva bönderna från deras gamla marker, riva ned deras hus och expropriera deras marker. Detta gick till på olika sätt, genom förfalskning av arrendekontrakt till rena överfall och mordbrand. Lagstiftarna köptes över på lågadelns sida och snart stiftades lagar som, trots att de skenbart verkade för småbrukarnas rätt, ändå till slut gynnade de stora jordägarna.

Under 1500-talet sköt denna expropriation åter fart, då reformationen möjliggjorde en annektion av kyrkogodsen. Även här var lågadeln och diverse ”kungliga gunstlingar” framme och ryckte till sig jord. Allt medan de småbrukare som levt på dessa jordar nu började fördrivas från sina hus och hem. S.k. arrendatorer, började samtidigt framträda. Det var folk som förr var livegna, men som nu genom flit och fiffel lyckats erhålla kontrakt med jordägarna för att tillsammans med dessa driva den lönsamma produktionen av får och samtidigt försöka effektivisera arbetet så långt det var möjligt. Godsägarna försåg dem med utsäde, kreatur och jordbruksredskap. Arrendatorn skilde sig från bonden på så vis att han exploaterade fler lönearbetare än de andra bönderna. Han stod på jordägarnas sida, senare på kapitalisternas sida – om han rent av inte själv blev en kapitalist. Därmed minskade utbudet av arbete för de fördrivna f.d. småbrukarna. Resultatet blev att England översvämmades av tiggare och lösdrivare. 1689, under ”Den ärorika revolutionen” fick lågadeln och deras medlöpare också den legala makten i sin hand. Därmed påbörjades stölden av statsegendom i landet. De borgerliga kapitalisterna understödde utvecklingen, därför att de just önskade att jorden blev en ren handelsvara. Baktanken var naturligtvis att utvidga storgodsen och öka tillströmningen av egendomslösa proletärer till städerna.

Allt sedan 1400-talet stiftades laga vilka alla syftade till att dels hålla lönerna nere, dels förhindra arbetarna att bli oberoende. Grymma straff väntade de olyckliga som tack vare sin fattigdom tvingades att vandra runt som tiggare eller rent av att bli laglösa. Anstalter och rena tvångsinrättningar skapades år dem som inte kunde bevisa att de hade arbete. Det var en utveckling som under 1500-talet även började märkas i Frankrike, Holland, Tyskland och på andra ställen runt om i Europa. Överallt trängdes de undan av de nya grupper av arrendatorer, lågadel och borgarklass som försökte ta över efter den gamla feodala adeln som nu var på klar dekis. Marx skriver ”...På detta sätt blev den lantbefolkning, som man med våld hade jagat bort från gård och grund, förvandlad till vagabonder, som genom en grotesk, terroristisk lagstiftning tvingades att underordna sig den disciplin, som löntagarsystemet kräver, piskade, brännmärkta och pinade...”.

På så sätt drevs lönearbetet fram och den klass av egendomslösa, men fria, arbetare skapades som skulle utgöra en grund för det senare kapitalistiska produktionssättet när väl den feodala klassen slutligen drevs bort från köttgrytorna. Vilket alltmer började visa sig under 1700-talet. Hela tiden stiftades dessa lagar för att hålla löner och människor nere – det gick så långt att det blev olagligt att betala högre löner än de lagenliga. Ännu högre var dock straffen för att ta emot dessa högre löner. Det blev en plikt hos borgaren att hålla arbetaren nere i fattigdom och elände. Penningvärdets fall bidrog till att minska lönerna. En del av denna minskning förvandlades till arrendeprofit. De ständiga prisökningarna på spannmål, ull, kött och det mesta från jordbruket ökade arrendatorernas vinster, medan jordräntan i praktiken minskade i värde då den ofta var fixerad för lång tid framåt. Allt detta bidrog till att jorden gav mer avkastning än förr, nya brukningsmetoder och andra arbetsmetoder ökade hela tiden produktionen. En inhemsk marknad för dessa produkter skapas, inte minst i städerna dit allt fler egendomslösa dras. Kapital samlas i händerna på en allt rikare klass av jordägare, manufakturister, arrendatorer och tillverkare. Ett kapital som tidigt söker sig till nya marknader, över haven. Under perioden 1500-1800 lyckas detta kapital luckra upp även övriga världen och sålunda exploateras – och förhärjas – Afrika, Kina, Indien och Amerika av sjörövarna från Europa. Resultatet blir at ännu mer kapital samlas i dessa kapitalisters händer. Därmed existerar det kapital som behövs för nästa steg i utvecklingen – industrikapitalismen. Den ursprungliga kapitalackumulationen är således genomförd.

Det var i korta drag Marx variant av den s.k. ursprungliga kapitalackumulationen, alltså vartifrån man fick alla medel för att komma loss med nya steg i utvecklingen ungefär, utifall vi har folk som inte riktigt är vana vid alla de ord vi påläste ibland svingar runt oss i!  :lol:

Återkommer snart med Webers syn på samma sak!

MVH
bigj

[Krenek]

Anledningen till att jag tar till "irrationella" element, är av det enkla och barnsliga skälet att visa på att jag är missnöjd med situationen. Istället för att få diskutera saker som intresserar mig, och som jag har vinning av att diskutera, så kräver de frågor jag ställs att jag agerar pedagog åt människor som inte själva orkar sätta sig in i det som de kritiserar. Det är som att jag skulle sitta och påstå en massa saker om Cox eller Bayes, utan att ha läst dem och därför inte riktigt greppat vad de säger, när du vill diskutera det finstilta. Du förstår mycket väl vad jag säger i denna mening, ingen annan liknelse behövs. Om det däremot skulle ligga till så att jag vill springa runt och leka pedagog, och söka undervisa, så skulle det vara en annan femma. Men det är alls inte min strävan nu.

Du förkastade sannolikheter utan att ens läst det mest grundläggande. Sen är det märkligt att du inte inser att alla dina resonemang helt töms på mening om du enbart sysslar med "sanning". Det är förhållandevis trivialt att inse detta, varför kan du inte se det?

Det ovan sagda förringar emellertid på inget sätt det faktum att du gått på den typiska universitetsblåsen för a-kursare. Man framställer alltid den egna grenen och vetenskapen som den viktigaste och mest riktiga osv. av just det skälet att det finns ett ekonomiskt underliggande intresse! Varje program och kurs får betalt efter hur många elever de har, samt hur många som klara sig genom kursen eller programmet. Därför är det inte bara lite retorik inledningsvis. Detta drag träder emellertid tillbaka något när man avancerar till högre kurser, och när man forskar är det nästan det omvända (då gäller att klara upprätthålla den egna vetenskapen genom den anstormning den möter från alla håll och kanter).

Kanske hade stämt OM jag vore student, vilket jag inte är. Nu sjunker sannolikheten för din hypotes

Det ledsamma i det här är att universitetsläraren, och kurslitteraturförfattaren, snarare blir ett slags grindväktare än någon som pekar vidare mot nya jaktmarker. Det går rakt emot kunskapandets själva grundprincip. För att inte tala om hur idiotisk all form av dogmatism i själva verket är. Detta jag just berättat är något som snart sett alla akademiker kan intyga. Och då måste det väl erkännas att jag visst tar risken att tala om epiriskt prövobara saker, eller?

Ja, i detta fallet kunde vi testa det mot verkligheten och det visade sig att du hade helt fel. Nu är frågan huruvida du kommer att uppdatera sannolikheten för dina hypoteser eller inte (kanske inte formellt, men åtminstone intuitivt).

Dessutom, det kan väl knappast ha undgått dig att jag anklagat statistiken för att vara just ren spekulation, och aldrig ens förmå bli nåt annat? Det ligger i själva sakens natur. Själv är det undersökandet i sig som intresserar mig, vilket jag också menar vara vetenskapens kärna.

Enligt din egen tes bör man ha läst det man kritiserar innanman kritiserar det. När du kommer med sådana påståenden frågar man sig snabbt vilka konsekvenser det får, vilket du alltid brukar undvika att svara på. Du undviker seriösa tester av dina egna teorier.

[Avantgardet]

Jo, jbig, jag har ju märkt att du vill koppla samma Weber och Marx i den här meningen - eller går jag händerlserna i förväg? Men jag skulle, i motsats till dig, då peka på skillnaderna i deras sätt att betrakta saken. Marx ser det hela tiden i förhållande till produktionsprocessens omvandlingar, Weber ser det istället i idéernas omdaning under samma tid. Marx skulle, vilket följer, hävda att idéerna var en följd av de förändrade produktionsförhållandena, och inte som Weber att produktionsförhållandena ändrades som en följd av de nya idéerna. Visst finns likheter, men den där klyftan menar jag vara milsvid - och i synnerhet när man drar ut implikationerna av de olika synsätten.

[CAUSTIX]

CAUSTIX menar att man måste blunda för att förstå dekonstruktionen! Ho ho ho....ja så kan det nog vara.....blunda för att se, ungefär lika korkat som att en närvaro samtidigt är en frånvare eller vad de tokiga dekonstruktivisterna nu påstår i sina orgier av dumheter!

Om man talar ur ett subjektivt perspektiv, och antar att språkets delar, dess begrepp inte är atomistiska, så är väl det inga dumheter.

Då säger man bara att; allt som existerar, uppfattas av ett subjekt, kräver i sin definition motsatsen till sin närvaro. Endast genom kontrasten av det som är närvarande och dess tänkta frånvaro (i vår subjektivitets aktiva definierande) kan vi "testa" om det som vi benämner är applicerbart på substansen av det som benämns.

Även Kant lutar ju sig mot detta. Genom sina analogier. Allt som framträder gör så för att det har en grad, som står i motsats mot dess negation.

"Varseblivningens antecipationer

Deras princip är; I alla framträdelser har det reala, som är ett föremål för förnimmelse, intensiv storhet, dvs. en grad."

Detta relateras till motsatsen, frånvaron, = 0.

Nu ska jag inte säga att jag är helt införstådd med det som Kant relaterar det till. Men jag skulle vilja se "en närvaro är alltid också en frånvaro" som något som relaterar till denna grundsats.

Alltså för att framstå, så måste det relatera till frånvaron. Kontrasteras.

Tack för att du alltid är observant och saklig Auk. Visst kommer det i från Kant och kanske genom honom i från Aristoteles. Är det någon i dag som verkligen på allvar ser språket som atomistiskt?

[Jbig]

Hejsan!

Kreneken igen!

Det kan ju knappast vara Marx som är boven i att nazzar och fascister spred sig dessa år. Det berodde på att de konservativa grupperna i Europa var rädda för demokrati och ökad social rättvisa, något som ju socialister och även kommunister ville ha mer utav. De första som mördades och fängslades var ju kommunister och andra anarkovarianter i Ungern, Österrike, Rumänien, Spanien, Tyskland och Italien. Så hur kan de bereda vägen när de själva togs först? Njae, kreneken, hur är det med din omskrivna seriositet? Du har väl inte övergivit den?  :lol:

Jag annvände knappast Kalle P:s teori när jag anklagar honom för att vara korkad i det han skrev om USA. Jag använde bara huvudet!  :D

Även här har du lämnat den vetenskapliga seriösa motorvägen och tagit dig in i dumhetens stora stäpp:

"...Det finns inget som på förhand säger att diktatur alltid är fel, det är en fråga för vetenskapen att bedöma huruvida det skulle ge goda konsekvenser eller inte i en viss situation...."

Jo, det finns visst något som motsäger att diktatur alltid är fel, och det är den sanning som säger att ingen har rätt att bestämma över någon annnan om inte detta sker på demokratisk väg. Vilka goda "konsekvenser" menar du att diktaturen giver? Det vill vi gärna veta mer om! Samt, denna du verkar ha svårt för, vilka är desse "barbarer" som beghöver fascism och diktatur? Vi väntar på svar vännen........

Å, vad skönt det känns när man så här gott både dominerar texten, styr innehållet och samtidigt får denna uppsjö av beundrare - mumma för fåfängan det......  :)

MVH
bigj

[Avantgardet]

Nej Krenek, mitt påstående gäller fortfarande, poängen var det generella i utsagan inte det partikulära. Du måste kunna skilja på dessa saker. Påståendet är fortfarande riktigt så till vida att det är vad som faktiskt försigår på universiteten. Huruvida du personligen studerar vid universitet eller inte är irrelevant.

Och visst menar jag att man måste läsa något innan man kritiserar det. Såväl som man måste empiriskt ha bevittnat något innan man kan sluta sig till att det finns. I annat fall så frångår man ju helt och hållet alla vetenskapens principer - något man bara tycks kunna göra på sannolikhetens område. Om man inte läst något så kan man, per definition, inte kritisera det. Det enda man i såna fall kritiserar är sina egna fantasier om det som man inbillar sig kritisera. Sådana utsagor har litet, om ens något, intresse för andra än en psykolog. Att sen fastna i sannolikhetshypoteser huruvida man kanske trots allt, via slumpen, har något slags samstämmighet mellan sin fantasi om dessa verk och verken själva är ytterligare bara ett led i fullkomlig idioti. Bättre är att läsa, för så finner man visshet, istället för sannolikhet och ren spekulation...

[Krenek]

Det kan ju knappast vara Marx som är boven i att nazzar och fascister spred sig dessa år. Det berodde på att de konservativa grupperna i Europa var rädda för demokrati och ökad social rättvisa, något som ju socialister och även kommunister ville ha mer utav. De första som mördades och fängslades var ju kommunister och andra anarkovarianter i Ungern, Österrike, Rumänien, Spanien, Tyskland och Italien. Så hur kan de bereda vägen när de själva togs först? Njae, kreneken, hur är det med din omskrivna seriositet? Du har väl inte övergivit den?  :lol:

Det fanns fraktioner som såg det som positivt att nazisterna tog över, det kunde ju bara hålla några år eftersom Marx teorier förutspådde att det klasslösa samhälle var oundvikligt. Sen att Marx hade helt fel var givetvis inte lätt att veta för dem och tack vare det fick vi världskrig.

Jag använde knappast Kalle P:s teori när jag anklagar honom för att vara korkad i det han skrev om USA. Jag använde bara huvudet!  :D

Precis, du utgår ifrån hur vi människor tänker, fast du gör det på ett väldigt oreglerat sätt. Du har inga system som skyddar dig från att behandla information på ett logiskt inkonsistent sätt i dessa frågor. Det gör att du låter känslorna styra, du använder bara metoderna i de fall som passar dig. Det är här Poppers metod kommer till användning, med den kan vi peka ut när du inte resonerar korrekt, som i frågan med Marx, den visar när du/vi fallerar i våra resonemang.

Å, vad skönt det känns när man så här gott både dominerar texten, styr innehållet och samtidigt får denna uppsjö av beundrare - mumma för fåfängan det......  :)

Ja, om behandla information på ett logiskt inkonsistent sätt är att dominera texten--då är du kung.

[Avantgardet]

CAUSTIX menar att man måste blunda för att förstå dekonstruktionen! Ho ho ho....ja så kan det nog vara.....blunda för att se, ungefär lika korkat som att en närvaro samtidigt är en frånvare eller vad de tokiga dekonstruktivisterna nu påstår i sina orgier av dumheter!

Om man talar ur ett subjektivt perspektiv, och antar att språkets delar, dess begrepp inte är atomistiska, så är väl det inga dumheter.

Då säger man bara att; allt som existerar, uppfattas av ett subjekt, kräver i sin definition motsatsen till sin närvaro. Endast genom kontrasten av det som är närvarande och dess tänkta frånvaro (i vår subjektivitets aktiva definierande) kan vi "testa" om det som vi benämner är applicerbart på substansen av det som benämns.

Även Kant lutar ju sig mot detta. Genom sina analogier. Allt som framträder gör så för att det har en grad, som står i motsats mot dess negation.

"Varseblivningens antecipationer

Deras princip är; I alla framträdelser har det reala, som är ett föremål för förnimmelse, intensiv storhet, dvs. en grad."

Detta relateras till motsatsen, frånvaron, = 0.

Nu ska jag inte säga att jag är helt införstådd med det som Kant relaterar det till. Men jag skulle vilja se "en närvaro är alltid också en frånvaro" som något som relaterar till denna grundsats.

Alltså för att framstå, så måste det relatera till frånvaron. Kontrasteras.

Tack för att du alltid är observant och saklig Auk. Visst kommer det i från Kant och kanske genom honom i från Aristoteles. Är det någon i dag som verkligen på allvar ser språket som atomistiskt?

Svar: jbig framförde ju en sådan idé tidigare i tråden, huruvida han verkligen menar sig hysa en sådan föreställning eller inte vet jag dock inte.

Dock önskar jag av dig, CAUSTIX, som är så pass hemma på Heidegger, en skissering av den linje som går från Nietzsche över Heidegger till Derrida och dekonstruktionen. Själv inbillar jag mig bättre informerad i den som går från Saussure, genom strukturalismen, till Derrida i form av post-strukturalism. Om du har tid och ork alltså. Det skulle vara något av en välgärning. Hade gärna sett dig bidra med fler iakttagelser och påpekanden i och kring de frågor som står på spel, då jag ju vet att du sitter inne med många sådana som jag gärna hade lånat av dig.

[Avantgardet]

Det fanns fraktioner som såg det som positivt att nazisterna tog över, det kunde ju bara hålla några år eftersom Marx teorier förutspådde att det klasslösa samhälle var oundvikligt. Sen att Marx hade helt fel var givetvis inte lätt att veta för dem och tack vare det fick vi världskrig.

Varför då? Det är ju a och o att det finns en alternativ produktionsprocess att övergå till, innan omvälvningen av samhället kan leda till det klasslösa samhället. I detta har han knappast fel, och har heller inte bevisats fel. Du far med direkta feltolkningar, och diskuterar med halmdockor. Varför? Jag förstår inte vad du får ut av det.

[Krenek]

Nej Krenek, mitt påstående gäller fortfarande, poängen var det generella i utsagan inte det partikulära. Du måste kunna skilja på dessa saker. Påståendet är fortfarande riktigt så till vida att det är vad som faktiskt försigår på universiteten. Huruvida du personligen studerar vid universitet eller inte är irrelevant.

Nu berörde texten mig, varav det blir högst relevant huruvida jag studera vid universitet eller ej. Sen bör ju resonemanget även gälla dig, varav du kanske skall ta del av din egen kritik.

Och visst menar jag att man måste läsa något innan man kritiserar det. Såväl som man måste empiriskt ha bevittnat något innan man kan sluta sig till att det finns. I annat fall så frångår man ju helt och hållet alla vetenskapens principer - något man bara tycks kunna göra på sannolikhetens område. Om man inte läst något så kan man, per definition, inte kritisera det. Det enda man i såna fall kritiserar är sina egna fantasier om det som man inbillar sig kritisera. Sådana utsagor har litet, om ens något, intresse för andra än en psykolog. Att sen fastna i sannolikhetshypoteser huruvida man kanske trots allt, via slumpen, har något slags samstämmighet mellan sin fantasi om dessa verk och verken själva är ytterligare bara ett led i fullkomlig idioti. Bättre är att läsa, för så finner man visshet, istället för sannolikhet och ren spekulation...

Nu visar du igen att du inte läst det mest grundläggande kring sannolikheter. Läs böckerna jag rekommenderade, du behöver det.

[CAUSTIX]

Tänkte bara göra ett inlägg om Popper vilken många tycks hysa en övertro till. Kalle P använder sig utav modus tollen när han skall falsifiera, tollens är ju foolproof sedan Aristoteles. Men sedan faller ju Kalle P själv för det han mest föraktar, nämligen induktionen. Vad har vi för själ att lita mer på en väl korroborerad teori än en mindre korroborerad teori, annat än genom induktion. Så där åkte Kalle P rakt in med huvudet i väggen.
Induktionen har ju sina problem som sagt. Hume och Goodman har tydligt visat dess problem. Man kan ju också fråga sig om Krenek och Jpig har läst Kuhn, Lakatos eller Feyerabend, för att bara nämna några som ställer till det för de med övertro till en exakt vetenskap.

[Krenek]

Det fanns fraktioner som såg det som positivt att nazisterna tog över, det kunde ju bara hålla några år eftersom Marx teorier förutspådde att det klasslösa samhälle var oundvikligt. Sen att Marx hade helt fel var givetvis inte lätt att veta för dem och tack vare det fick vi världskrig.

Varför då? Det är ju a och o att det finns en alternativ produktionsprocess att övergå till, innan omvälvningen av samhället kan leda till det klasslösa samhället. I detta har han knappast fel, och har heller inte bevisats fel. Du far med direkta feltolkningar, och diskuterar med halmdockor. Varför? Jag förstår inte vad du får ut av det.

Hans förutsägelse slog inte in, sådant knäcker vilken teori som helst. Läs lite Popper, det är bra nybörjarlitteratur.

[Krenek]

Tänkte bara göra ett inlägg om Popper vilken många tycks hysa en övertro till. Kalle P använder sig utav modus tollen när han skall falsifiera, tollens är ju foolproof sedan Aristoteles. Men sedan faller ju Kalle P själv för det han mest föraktar, nämligen induktionen. Vad har vi för själ att lita mer på en väl korroborerad teori än en mindre korroborerad teori, annat än genom induktion. Så där åkte Kalle P rakt in med huvudet i väggen.
Induktionen har ju sina problem som sagt. Hume och Goodman har tydligt visat dess problem. Man kan ju också fråga sig om Krenek och Jpig har läst Kuhn, Lakatos eller Feyerabend, för att bara nämna några som ställer till det för de med övertro till en exakt vetenskap.

Jag är själv Bayesianist och därmed håller jag med dig om kritiken mot Popper. Det är dock ENORMT mycket enklare och mer produktivt att lära nybörjare om falsifikationism och det fungerar i praktiken.

Visst har vi läst Kuhn, Lakatos och Feyerabend, det är standard inom det jag sysslar med. Men varken Kuhn, Lakatos eller (antagligen) Feyerabend skulle rikta ett positivt öga till det Jbig och Avantgardet sysslar med. Kuhn la snarare mycket tid på att försvara sig mot de som tog hans teser och sprang iväg med dem till absurda ställen. Feyerabend får man alltid vara lite försiktig med, han gillade att provocera och skriva saker som han tyckte att folk borde höra, även om han inte alltid trodde på det han själv skrev. Hans försvar av kreativitet och motstånd mot dogma inom vetenskaplig metod är enormt bra och viktigt. Sedan hade Kuhn fel i mångt och mycket och överdrev konsekvenserna av problem han tog upp, varav man även får vara försiktig med det man läser av honom.