Jag fattar inte vad det är du söker efter genom att stycka upp mitt inlägg på det sättet och ta fasta på just de sakerna.
Det är du som talar i citaten. Håller du inte med?
Jag menar världen-i-sig i Kantiansk mening givetvis, vilket resulterar i en något obehändig dualism som du kånkar runt på. Du har alltså dels fenomenvärlden, den som vi erhåller genom våra sinnen, och dels en värld av egennamn - i egentlig bemärkelse -, substanser osv. Ungefär som Platon och idévärlden. Det är denna värld du menar att dina utsagor gäller, men jag har flera gånger nu frågat dig hur tusan du förmår vara i kontakt med den direkt (otolkat)? För postmodernisten - i din mening - är det där med tinget-i-sig, eller idévärlden, helt och hållet redundant. Språket är ett självrefererande system, det pekar aldrig på något utanför sig självt utan blott till andra begrepp inom sig självt, which is not to say that det skulle vara helt låst för påverkan utifrån, nej ingalunda, utan självfallet måste vi tänka oss det dynamiskt och avhängigt en materialistisk dialektik (vilket dock är irrelevant för detta specifika resonemang). Så när du framför det där med 23'e våningen så kan jag bara fråga: varför skulle det utgöra ett problem för postmodernisten? Han vet ju vad det betyder, eftersom han har språket att tillgå och i själva verket utverkar hela sitt liv inom dess hägn.
Det postmoderna språket är självrefererande i sin narcissism, men därför ska vi inte tro att allt språk är det. Skriver jag att flyget har landat så förmedlar språket information om något utanför sig självt. Postmodernisten vet inte vad ett hopp från den 23. våningen innebär tack vare språket. I synnerhet inte om det är självrelaterande som du påstår. Han, liksom redan det simpla djuret, vet på grund av vad erfarenheten visat.
Så skillnaden mellan dig och postmodernisten - i din egen mening - är inte ens särskilt stor. Du är religiös men det är inte din postmodernist. Du tror på en absolut närvaro - och som du aldrig kan bevisa (Gud) - som garanterar mening en fast grund, men det gör inte postmodernisten som menar sig vara förbi såna simpla grejer. Däri har du hela skillnaden. Men på ingen punkt har du kritiserat postmodernisten, så jag upprepar min fråga från de senaste veckorna här, vad har din affekt med vetenskap att göra?
Jag råkar inte vara religiös. Likheterna mellan postmodernismen, religionen och kommunismen är nog större. Ifall vetenskap och rationellt tänkande inte löser mänsklighetens alla problem har någon av dessa tre inriktningar svaret utan att kunna ge det. Därför är det bara en slump som avgör vilken av dem som en vilsegången människa väljer. Man kunde tänka sig att det är samma förlegade operativsystem med olika inskränkta programvaror. Därför är det inte så konstigt heller att vissa människor gör en "helomvändning"(typ Göran Skytte). Egentligen handlar det om en lätt modifierad uppdatering av samma sak.
Jag har inte en susning om vad postmodernismen skulle vara, om man inte tänker det som den allmänna trenden och som jag redan tecknat för dig. Och som sådan så kan man inte, som du gör, tala om den som vore den ett ting. Det säger sig självt. Alla dina utsagor blir så fruktansvärt uttunnade att de inte längre betyder nånting. De träffar absolut ingenting, och gäller således ingen.
Problemet du har är att du inte kommer ihåg vad du själv skriver och inte riktigt vill ta åt dig det andra gör. Jag talar inte om postmodernismen som ett ting. Jag talar om den som ingenting.
)