Etikens väsen

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Chloe
Inlägg: 401
Blev medlem: 20 jul 2008 14:30

Inläggav Chloe » 26 aug 2008 16:52

Vill du påstå att du känner antipati för den du menar ha moraliskt rätt i en viss situation, är det ens möjligt? Det är på det planet jag talar om sympati och antipati - alltså inom ett etiskt exempel.


Inom den privata sfären är det möjligt. Sådant är material för romaner. Beroende på vilka löften man avger är trohet moraliskt rätt, anser många i alla fall. Bryter man löftet handlar det ju om lögn och svek. Man kan ändå känna antipati mot en vämjelig bedragen man trots att han kan ha moraliskt rätt i sina anklagelser mot kvinnan och hennes otrohet. Det går bra.

Då fallen blir juridiska menar jag att man inte ska känna så mycket ifall man befinner sig i position att döma. Traditionen ger redan kriterier för konsekvenserna av en handling. Men traditionen får man givetvis också ifrågasätta då nya motiv och situationer förutsätter det.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 26 aug 2008 17:15

Avant

Har svårt att se vad du vill påvisa. Ondska kan bara förstås under monoteism, vilket jag redan gjort ett försök att förklara i artikeln. Bara i ett sant etiskt förhållningssätt kan man förstå syftet med godhet och ondska och den enda sant etiska världsåskådningen är monoteistisk. Jag vet inte vad du vill ha sagt, men den slags bedömning du gör kan bara komma från en person som tror på monoteism.

Ingen utom monoteisterna kan ju resonera sant etiskt. Materialismen såväl som polyteismen och pantheismen och ateismen blir alla relativistiska. Därför om du inte vore monoteist så hade du utgått ifrån en åsikt och sagt; "Och allt det jag inte gillar med monoteismen då, ska jag bara blunda för det eller?".

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 26 aug 2008 21:09

Chloe skrev:
Vill du påstå att du känner antipati för den du menar ha moraliskt rätt i en viss situation, är det ens möjligt? Det är på det planet jag talar om sympati och antipati - alltså inom ett etiskt exempel.


Inom den privata sfären är det möjligt. Sådant är material för romaner. Beroende på vilka löften man avger är trohet moraliskt rätt, anser många i alla fall. Bryter man löftet handlar det ju om lögn och svek. Man kan ändå känna antipati mot en vämjelig bedragen man trots att han kan ha moraliskt rätt i sina anklagelser mot kvinnan och hennes otrohet. Det går bra.

Då fallen blir juridiska menar jag att man inte ska känna så mycket ifall man befinner sig i position att döma. Traditionen ger redan kriterier för konsekvenserna av en handling. Men traditionen får man givetvis också ifrågasätta då nya motiv och situationer förutsätter det.


Okej, men jag tycker du rättfärdigar henne i det att du kallar honom "vämjelig". Vad som är formellt rätt är inte detsamma som moraliskt rätt, och det tror jag inte du anser heller.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 26 aug 2008 21:13

Sceptisk skrev:Avant

Har svårt att se vad du vill påvisa. Ondska kan bara förstås under monoteism, vilket jag redan gjort ett försök att förklara i artikeln. Bara i ett sant etiskt förhållningssätt kan man förstå syftet med godhet och ondska och den enda sant etiska världsåskådningen är monoteistisk. Jag vet inte vad du vill ha sagt, men den slags bedömning du gör kan bara komma från en person som tror på monoteism.

Ingen utom monoteisterna kan ju resonera sant etiskt. Materialismen såväl som polyteismen och pantheismen och ateismen blir alla relativistiska. Därför om du inte vore monoteist så hade du utgått ifrån en åsikt och sagt; "Och allt det jag inte gillar med monoteismen då, ska jag bara blunda för det eller?".


Nja, det där håller väl inte. Ser inte varför det skulle vara så. Varje etik utgår ifrån ett stipulerat telos, detta kan vara ett införlivande av en jesusnatur eller whatever. Och jag kan mycket väl hävda att det är fel att döda på annan grund än monoteismen, och det var snarast i den meningen jag tänkte mig det onda med monoteismen. Sen så finns det ingen enhetlig monoteistisk dogm, man talar väl snarast om traditioner? Eller: abort - mord t.ex. Monoteistisk etik är precis lika relativistisk som all annan, och detta eftersom det krävs ett underlag för varje etiskt ställningstagande, och detta underlag skiftar hela tiden med den information som finns tillgänglig. Vad är "sant etiskt" förresten?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 29 aug 2008 16:56

Avant

Du glömmer bort vem du pratar med och även vad jag har skrivit i mitt ganska långa inlägg. Enligt mig så har ingen annan doktrin tillräckligt status för att kunna kallas för sant etiskt. Sant etiskt är någon när denne inte har bullshittat ihop en modell som denne bara tycker låter etiskt korrekt. Etik är också en vetenskap och man måste ha belägg för den. Något konstigt med det?

Innan vi börjar gå in på dina relativistiska motargument så vill jag höra vad du tycker är dåligt med monoteismen. Eller vad det är som gör att den har åstadkommit en massa "ont".

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 29 aug 2008 19:02

Monoteismen, som etik, har kunnat rättfärdiga allehanda hemskheter. Mord i en massa olika former, och detta kallar du "sant etiskt"? Som doktrin är monoteismen precis lika pluralistisk som alla andra doktriner, det finns ingen enhetlig kärna där, det finns ingen enhetlig etik. Nå?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 29 aug 2008 21:46

Mord i alla dess former? Vad yrar du om? Kom med nåt konkret.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 29 aug 2008 21:59

Kebabspett, eller häxbål, eller vad det nu heter. Som ett exempel bland många. Du kan din historia, finns ingen anledning för mig att upprepa självklarheterna.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 29 aug 2008 23:04

Bara det att det finns inga självklarheter när det kommer till ämnet monoteism... :)

Häxförföljelserna var ett resultat av att folk led av en masspsykos, det handlade om paranoia en masse bland pöbeln. Det har ingenting med monoteism att göra.

Det som jag tror hände var att den Kristna katolska kyrkan försökte att omvända hedningarna och det försökte man göra genom att kalla deras gudar för demoner. Man trodde att genom att göra det så skulle folk ta avstånd från sin hedniska religion, men effekten blev helt annorlunda. Istället för att ta avstånd från sin gamla polyteism så blev bara Satan de gamla älskade gudarnas nye regent.

Efterhand tror jag detta skapade ett virrvarr av anklagelser och fullständigt urballade strider och angiverier om vem som var mest from (Kristen) och vem som fortfarande (styfnackat) var kvar i den hedniska tron. Det var visserligen kyrkan som drog igång det hela men det var människans barnsliga natur som tog överhanden. Barn utan sina föräldrar är väldigt rädda för utan sina föräldrar kan de inte klara sig. Vuxna blir också rädda, vi utvecklar paranoia då vi tappar kontakten till det som är till vår trygghet. Samhälleliga förändringar och omlokaliseringar etc kan skapa ängslan. En gud är som en förälder och tänk dig ifall en högt respekterad och lärd person av myndighet och auktoritet, för in ett helt nytt budskap om hedendomens och gudarnas ondska och samröre med demoner i en gammal social situation, vad kommer att hända? Jo, folk kommer att å ena sidan vilja hålla sig kvar vid det gamla och trygga (gudarna) och å andra sidan vilja vara de lärde till lags. Hedendomen fick alltså flytta in i garderoben och sedan kunde denna hemlighet utnyttjas av den som ville sätta åt någon. Vilket naturligtvis kom att hända. Så fort det hände och så fort det blev konsekvenser så ökade paranoian steg för steg för steg och kulminerade i häxförföljelserna. Det har alltså att göra med något helt distinkt från vad monoteismen handlar om.

Om nu människan var mer upplyst och hade haft en genomgående kunskap om monoteismen så skulle detta aldrig kunnat hända. Detta för att i monoteismen så finns det inga häxor, det finns inte heller någon djävul som kan göra något mot skaparens vilja. Jag skrev tidigare i mitt långa inlägg att Kristendomen i vissa avseenden också är orsaksinternaliserande. Man ställer upp begränsningar på skaparen såsom "treenigheten", familjerelationer, etc, vilket ju är ett misstag och påminner mer om den Grekiska mytologin än verklig monoteism. Det är ju Kristna tänkares efterkonstruktioner för att förklara Kristendomen.

De Kristna hade kunnat förhindra denna masspsykos genom att helt enkelt helgonförklara de gamla gudarna. Med tanke på den allmänt dåliga utbildningen på den tiden så hade det varit det absolut psykologiskt smartaste draget. För då hade man kunnat undvika detta extrema fokus på demoner, ondska och bestraffningar. Man hade kunnat ge det vettiga monoteistiska budskapet istället, där skaparen vill oss väl och leda oss till kärleken. Då hade nog Europa och troligen hela världen sett helt annorlunda ut idag.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 30 aug 2008 01:29

Det brukar låta så, och Sanningen sitter tydligen du allena på. Du skyller ifrån dig, pekar på den outbildade, "dumma", massan, eller "pöbeln" som du kallar den. Var inkvisationen också densamma? Var det "pöbeln" som dömde i häxprocesserna? De kristna deltog bara indirekt? Vilket idioti. Och det skall vi ta som den enda "Sanna etiken"? När den tydligen kan tolkas lite som man själv vill, efter de ändamål man har.

Jag kan faktiskt inte betrakta någon som kristen längre. Detta eftersom kristendomen inte längre lever isolerad. Den konkurrerar på lika villkor med andra föreställningar. Du, och alla andra kristna, har köpt dig en "kristen identitet" som vilken annan produkt som helst. Som en skinjacka för en motorcykelknutte, eller som silikonbröst för en hjärntvättad tjej med för rika föräldrar. Du har köpt den i form av idéer du fått i böcker, en kulturprodukt, i vilken du skönjer någon typ av ursprunglig renhet. Du tillfredställer din nostalgi. Men inbilla dig för guds skull inte att du sitter inne med nån slutgiltig sanning om monoteismens väsen är du snäll. Du måste kunna, realistiskt, se allt det onda som den också inneburit, ingen historieförfalskning. Sök sanningen istället är väl vad jag uppmanar dig till.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 30 aug 2008 01:54

Sceptisk skrev:Därför så är att döda inte ett brott i monoteismen, däremot om avsikten är ond, dvs mörda. Blir ett brott.


Någon som antar utmaningen att komma på fyndigaste, enligt Sceptisk, "rättfärdigade morden"? Hitler är ju redan rättfärdigad enligt detta tänk, men jag tänkte att vi kunde vara något mer kreativa. Och det har vederbörande mage att kalla "den enda Sanna Etiken". Jo hej bara!
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Swingpirate
Inlägg: 125
Blev medlem: 12 maj 2008 18:47

Inläggav Swingpirate » 31 aug 2008 22:17

Skeptisk, du är medveten om att teistisk moral demonstrerades inkompatibel med objektivitet redan för 2400 år sedan av Sokrates i Platons Euhyphro-dialog? Antingen är gudar relevant som källa till moral eller så är de inte det. En modifierad variant av Euthyphrodilemmat i sammanhanget är som följer: "Stämmer det som är moraliskt korrekt överrens med gudens befallningar eller natur för att de är moraliskt korrekta, eller blir det moraliskt korrekta för att de stämmer överrens med gudens befallningar eller natur?" Väljer du första hornet, så är moral oberoende av den åsyftade guden. Väljer du det andra hornet, står du genast inför oöverkomliga problem på din (mono)teistiska moraluppfattning.

Ska bli hyperintressant att höra ditt svar på detta. Löser du dilemmat som har varit en nagel i ögat på religiösa tänkare under två och ett halvt milennium så blir jag mäkta imponerad...

Vänliga hälsningar//
Swingpirate


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 11 och 0 gäster