teoretikern skrev:J R Auk skrev:Kan du berätta varför du gör det här teoretikern?
Det verkar som om du är styrd av något. Vad?
Måste erkänna att jag blir matt när jag läser sådant här.
Hade författat lite argumentation här, men var tvungen att radera det. Har ingen tilltro till resonemangs förmågan.
Om reklam inte skapar behov, varför betalas det så mycket för reklam då? Varför har vi reklam över allt då?
Är det så här som jag skrev det går till?
När ni ser produkten händer någonting inom er, ni känner ert nervsystem aktiveras, det bubblar av någon oförklarlig anledning inom er. Ni tänker "Oh no, it is happening again!", och så börjar era ben som på kommando från någon osynlig andemakt röra sig bort mot närmsta affär som kan ha denna produkt. Några timmar senare sitter ni i er soffa med produkten i handen och säger som Britney: "Oops, I did it again!"
Nej men det fungerar så att vi har bara ett visst antal "ansikten" vi kan hålla i minnet aktuellt. Alltså vi kan urskilja näst intill en oändlig variation, men inte ha dem aktuellt tillgängligt.
Så reklamen fungerar så att den gör något igenkänt, i sin mest lindriga propagandaform, och därmed så vinner den en "ställning" hos oss.
Vilket tvättmedel köper du? (hur många kollar på det för 20 kr och inser att det är samma saker i som det för 50 kr?)
Sen kommer vi till den riktigt skabbiga reklamen, den som försöker fungera så som du framställer det.
Alltså den som säljer livsstilskoncept (vilket för övrigt inte är någon hemlighet för de som jobbar med reklam, där talar man öppet om effekten man vill ha och hur man avser att framställa den).
Den snygga bruden vid den nya bilen, den underdåniga bredvid den välklädde, osv osv.
Alltså, reklam spelar på våra tillkortakommanden, att det är svårt att skapa sig en personlig integritet och de flesta behöver ett samfund av något slag för att anförskaffa sig sin integritet. (känsla av självvärde)
Träffar det inte tillräckligt nära? Handlar bara den här tråden om en fråga huruvida reklamen fungerar efter dina naivt uppställda principer? Eller försöker du argumentera för något implicit?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
