Varför stabiliseras valutan?

[J R Auk]

Ja kan någon svara mig på det?

Nu när bankernas spekulationer avslöjas dölja fordringar som aldrig kan lösas in så borde en av två saker ske.

1. Vi minskar andelen pengar för att svara mot värdet på den fysiska ekonomi som pengarna avser främja.

2. Vi låter valutan sjunka för att motsvara det värde som den bör ha när en stor del av det spekulerade värdet är borta.

Rimligtvis är att nedvärdera valutan att föredra då det löser problemet på ett någorlunda symmetriskt sätt. Det vill säga alla kommer att bidra i lika mån, proportionerligt mot summan av ägande.
De som har mest pengar, och alltså ett större ansvar för det som skett, kommer drabbas mer. Och den som enbart är konsument, kommer inte drabbas alls, annat än att prisbilden kommer att ha svårt att hålla takten med valutans värdeförändring.

Jag tycker att det verkar som att när man stärker valutan, och inte låter den sjunka, så spelar man de oansvariga aktörerna i händerna. De som har nyttjat systemet och den monetära bubbla som det innebär, lär ha dragit tillbaks sina investeringar och sitter nu på valuta och söker att finna säkra investeringar för denna valuta.

För vad händer nu om vi inte låter värdet på valutan sjunka?

Då kommer de monetärt starka att gå in och köpa fysiska tillgångar till ett rövarpris då marknaden inte håller lika många aktörer. Konkurrens är satt ur spel och priserna dalar för det.

Om något skall räddas så är det värdet på de fysiska ting som utgör ekonomin, som är det som vårt monetära system avses svara mot.

Varför bör vi överhuvudtaget upprätthålla valutan när den är så snedfördelad över jordens befolkning? Hur kan vi rättfärdiga detta?

[Zokrates]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finansmarknad

Det är väl uppenbart, att låta de större aktörerna klämma ut de sista dropparna innan det hela börjar om på ny kula.

Vad jag själv vill ha svar på är varför inte våra pensionsfonder inte uteslutande investerar i svenska företag? Det skulle ju göra oss mindre sårbara anser jag, med minskade risker och ökad stabilitet inför globala aktörers försök att skapa valutaoro.

[J R Auk]

Det var dåligt med respons här. Så jag slänger in en amerikan som kan snacka lite skit kanske någon plockar upp poängen.

http://www.youtube.com/watch?v=7UhVXWoc ... re=related

[Benjie]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finansmarknad

Det är väl uppenbart, att låta de större aktörerna klämma ut de sista dropparna innan det hela börjar om på ny kula.

Vad jag själv vill ha svar på är varför inte våra pensionsfonder inte uteslutande investerar i svenska företag? Det skulle ju göra oss mindre sårbara anser jag, med minskade risker och ökad stabilitet inför globala aktörers försök att skapa valutaoro.

Hur  styrker Du att de skulle vara mindre  sårbara ?

Har Du koll på (världs)marknadens alla olika insatsobjekt (möjliga  vinstobjekt) så att Du verkligen kan göra en sådan duktig jämförelse/värdering?

Det är ju dessutom, trots allt, ständigt samma verkande kapitalisms drift o mål som styr med all makt de äger! ( dvs domstolar lagar tidskrifter radio TV osv.)


BENJIE

[Zokrates]

Svar till Benjie

Om det fanns fler stabila aktieägare på marknaden, som inte var ute efter kortsiktiga vinster, så borde det väl logiskt innebära att företag ges en långsiktig chans att etablera, konsolidera samt expandera sin verksamhet? Är inte detta självklart?

Detsamma borde gälla olika insatsprojekt, om några vill starta ett företag, så borde det finnas en statlig bank, som lånade ut riskkapitalet om det bedömdes som trovärdigt. Genom att höja risktagandet ökar chansen till att fler kan starta företag till lägre räntor och där de som står för förlusterna, blir samhällets skattebetalare liksom att de som får ta del av vinsten är samhällets individer, då genom att fler arbeten skapas, löner betalas ut osv. Det hela borde jämna ut sig i längden för att slutligen på det hela taget låta de positiva effekterna ta överhanden i form av tryggare sysselsättningar, mindre risk för uppköp av företagsplundrare då staten står för aktiemajoriteten i dessa initialt statsfinansierade bolag.

Istället för att staten lägger pengar på plåster och bandageverksamhet åt arbetslösa, läggs pengarna direkt där de genererar nya jobb. Visst, det är en variant av protektionistiskt produktionsstöd, men varför skulle detta vara sämre än när de så kallade "fria aktörerna" huserar, är inte deras konkurrens även det ogynnsamt för andra aktörer på marknaden?

[Benjie]

Svar till Benjie

Om det fanns fler stabila aktieägare på marknaden, som inte var ute efter kortsiktiga vinster, så borde det väl logiskt innebära att företag ges en långsiktig chans att etablera, konsolidera samt expandera sin verksamhet? Är inte detta självklart?

Detsamma borde gälla olika insatsprojekt, om några vill starta ett företag, så borde det finnas en statlig bank, som lånade ut riskkapitalet om det bedömdes som trovärdigt. Genom att höja risktagandet ökar chansen till att fler kan starta företag till lägre räntor och där de som står för förlusterna, blir samhällets skattebetalare liksom att de som får ta del av vinsten är samhällets individer, då genom att fler arbeten skapas, löner betalas ut osv. Det hela borde jämna ut sig i längden för att slutligen på det hela taget låta de positiva effekterna ta överhanden i form av tryggare sysselsättningar, mindre risk för uppköp av företagsplundrare då staten står för aktiemajoriteten i dessa initialt statsfinansierade bolag.

Istället för att staten lägger pengar på plåster och bandageverksamhet åt arbetslösa, läggs pengarna direkt där de genererar nya jobb. Visst, det är en variant av protektionistiskt produktionsstöd, men varför skulle detta vara sämre än när de så kallade "fria aktörerna" huserar, är inte deras konkurrens även det ogynnsamt för andra aktörer på marknaden?

Nu  bytte Du för alldel fot och lämnade  frågan om en "säker" investering  dvs en stabil ägare i meningen en som inte ser till vinsten till den om det nödvändiga i ett långsiktigt ägande för att en "säker" produktion skall finnas..men sådan är väl ändå inte kapitalismen?

Dock har jag iofs inget att invända mot tanken att arbetslösa  eller individer med idéer om nya  bättre produkter skall få en möjlighet att visa framfötterna (protektionism eller  ej), samtidigt som de som inte förmår ngt speciellt, ändå bör ha en rätt till att få en dräglig tillvaro tryggad.


BENJIE

[Justin Case]

Ja kan någon svara mig på det?

Nu när bankernas spekulationer avslöjas dölja fordringar som aldrig kan lösas in så borde en av två saker ske.

1. Vi minskar andelen pengar för att svara mot värdet på den fysiska ekonomi som pengarna avser främja.

2. Vi låter valutan sjunka för att motsvara det värde som den bör ha när en stor del av det spekulerade värdet är borta.

Rimligtvis är att nedvärdera valutan att föredra då det löser problemet på ett någorlunda symmetriskt sätt. Det vill säga alla kommer att bidra i lika mån, proportionerligt mot summan av ägande.
De som har mest pengar, och alltså ett större ansvar för det som skett, kommer drabbas mer. Och den som enbart är konsument, kommer inte drabbas alls, annat än att prisbilden kommer att ha svårt att hålla takten med valutans värdeförändring.

En krasch nu kanske skulle kunna utlösa ett världskrig, kanske bara via indirekta mekanismer, men kanske ändå farligt sannolikt. Det är väl främst de rika i världen som sitter på de riktigt farliga vapnen. Och om det då är främst de rika som drabbas av en krasch så kanske det är bra att myndigheterna ser till att det inte blir någon krasch som gör att några rika som sitter på farliga vapen tappar besinningen. Kraschen kanske kan bli mycket värre den här gången än 1929? Jag vet inte, jag är inte så insatt i ekonomi, men vad jag har förstått motsvaras idag mindre än en procent av de pengar, som ägs av alla människor, av saker av verkligt värde, som rediga varor och tjänster. Resten är en bubbla som kan spricka närsomhelst typ. Jag vet inte om jag missförstått. Var motsvarande bubbla lika stor åren före 1929? Jag antar att den var mycket mindre då. Det får jag till att en global krasch nu skulle kunna bli mycket mer omtumlande för världen än vad 1929-kraschen blev. Om jag har missförstått det här, får någon gärna undervisa mig!

[J R Auk]

Ok så då ska vi tyst se på medan allt fysiskt uppgår i ägandet av de som våra stater nu söker rädda genom att stabilisera valutan?

Antar att vi kan vänta med crashen lite till, lika bra för jag har bara en kökskniv hemma. Då får jag tid att skaffa mig tyngre bestyckning och palla upp lager av varor hemma. Så kan vi verkligen få en kris som heter duga.

[Justin Case]

Ok så då ska vi tyst se på medan allt fysiskt uppgår i ägandet av de som våra stater nu söker rädda genom att stabilisera valutan?

Antar att vi kan vänta med crashen lite till, lika bra för jag har bara en kökskniv hemma. Då får jag tid att skaffa mig tyngre bestyckning och palla upp lager av varor hemma. Så kan vi verkligen få en kris som heter duga.

Jag vet inte. Som sagt har jag kanske inte så bra kunskaper om hur världsekonomin fungerar. Jag borde kanske ha hållt snattran och läst på mer först.

[J R Auk]

Det finns inget skäl för ett världskrig, om nu inte företagen är staterna. (vilket man nog på många sätt kan hävda dem vara) Annars är det snarare ett krig som förs om stabilitet, där de som förut var lierade, staten och kapitalet, nu alltmer separeras till att bli de fiender de en gång var. (eller borde vara kanske man borde säga)

[J R Auk]

Tänk så här Justin.

Mycket lån = höga priser på det som säljs, eftersom det är flera spekulanter.

Lån utan täckning = för mycket betalt för de varutransaktioner som skall svara mot värdet hos valutan.

Stabilisering av valutan = eftergifter till de som gynnats av de för upptrissade priserna, även om vi som pensionssparande spekulanter (inte jag dock, och det myser jag över), tvingade som vi är, ingår i gruppen som måste förlora på en nedvärdering av valutan. (vilket inte är ett problem då staten är garanten för pensionen, och enbart ett produktionsbortfall, eller ohörsamhet mot nya behov, kan sänka våra pensioner [om de inte förläggs i valutaspekulationer där värdet kan gå om intet].

Det är ju inte något konstigt.

Det som är konstigt är alla dessa syftningar till "systemets mekanismer". Alltså att man pumpar in pengar övertygad om att några magiska mekanismer kommer fixa den här felvärderingen som vi har tillåtit våra valutor att nå. Hur då?

Liberalen säger mervärde. Men är du verkligen beredd att värdera de saker du köper så mycket mer så att det skall täcka dessa tusentals miljarder?

Tror du att vi kommer att öka produktionen så pass mycket att värdet av dessa miljarder finner en fast grund? Och viktigare bör vi öka produktionen så mycket?

[J R Auk]

Stat presumtivt allas intresse.

Företag de fås intresse, alltid åtminstone exkluderande konkurrenterna, de som skall göra företagsamheten bra för oss, medBorgarna.

[Benjie]

Ja kan någon svara mig på det?

Nu när bankernas spekulationer avslöjas dölja fordringar som aldrig kan lösas in så borde en av två saker ske.

1. Vi minskar andelen pengar för att svara mot värdet på den fysiska ekonomi som pengarna avser främja.

2. Vi låter valutan sjunka för att motsvara det värde som den bör ha när en stor del av det spekulerade värdet är borta.

Rimligtvis är att nedvärdera valutan att föredra då det löser problemet på ett någorlunda symmetriskt sätt. Det vill säga alla kommer att bidra i lika mån, proportionerligt mot summan av ägande.
De som har mest pengar, och alltså ett större ansvar för det som skett, kommer drabbas mer. Och den som enbart är konsument, kommer inte drabbas alls, annat än att prisbilden kommer att ha svårt att hålla takten med valutans värdeförändring.

En krasch nu kanske skulle kunna utlösa ett världskrig, kanske bara via indirekta mekanismer, men kanske ändå farligt sannolikt. Det är väl främst de rika i världen som sitter på de riktigt farliga vapnen. Och om det då är främst de rika som drabbas av en krasch så kanske det är bra att myndigheterna ser till att det inte blir någon krasch som gör att några rika som sitter på farliga vapen tappar besinningen. Kraschen kanske kan bli mycket värre den här gången än 1929? Jag vet inte, jag är inte så insatt i ekonomi, men vad jag har förstått motsvaras idag mindre än en procent av de pengar, som ägs av alla människor, av saker av verkligt värde, som rediga varor och tjänster. Resten är en bubbla som kan spricka närsomhelst typ. Jag vet inte om jag missförstått. Var motsvarande bubbla lika stor åren före 1929? Jag antar att den var mycket mindre då. Det får jag till att en global krasch nu skulle kunna bli mycket mer omtumlande för världen än vad 1929-kraschen blev. Om jag har missförstått det här, får någon gärna undervisa mig!

Inte  kommer  man ngsntans genom att vara rädd för  de stora med  alla  farliga  vapnen och inte  går det att missta sig  på att  Its all about the money!

Och inte  är det heller så att vi alla  klarar krisen dvs  ngra är alltid mycket rikare och jämlikare än alla de andra s.a.s.

Kapitalismen är en ständig  utsugarnas bubbla bubbelbad bubbelchampagne  trubbelbubbel dvs  ett i system satt utsugande av arbetsbefolkningen som ständigt ger de som äger samhällets produktionsanläggningar ett överflödsvärde i form av kapital/vinster, som de antingen sätter in på bank som de får  ränta  av  eller köper  en bank och  får ut ännu  större  vinster ur eller köper och bibehåller en hög lyxkonsumtion med eller anskaffar fler produktionsanläggningar och fler människor som skall slava åt  dem eller om de inte anser vanlig produktion vara  räntabel tillräcklig kör de krigen för att erövra  råvarumarknader och köper då statsmän partier o krigsmaterial allt som krävs för att ta död på de överflödiga antalet människor dvs de människor som ej behövs inom deras produktionsvärld eftersom de inte kan tänka tanken och än mindre i verkligheten vilja avstå sina vinster ...varför skulle de kapa möjligheten att få pengar utan att ha  gjort ett ärligt handtag för dem ...de  vill ju  bara att de  fortsätter att strömma in i deras fickor / konton.


I drygt 200 år har nu denna  klass som i en  början i ngn mån kunde anses vara närande, medan den i vår tid definitivt kan förklaras vara tärande, den lever av det producerande folkets arbete, har dessutom tvingat oss in  i - pga sin ideologi och sitt samhällssystems funktionssätt - två förödande världskrig samt kanske lyckas med att styra oss in i ett 3:e, där folk o bröder skall - på det att kapitalisternas system skall fortsätta att råda oinskränkt - utplåna varandra inte till ett resultat av 60-70 miljoner döda som under 2:a VK utan denna gång med 100 till 200 miljoner döda!

Kapitalismens  inneboende motsättning, den mellan arbete o kapital är  vad som historiskt sett driver fram till sitt verkligt omänskliga väsen för att slutligen drabba människornas flertal i ständigt återkommande  cykler, med att de skall  "betala  deras  bankeras förluster över skattsedeln" "på det att finanssystemet inte  skall kapsejsa"..så om vi bara låtsas som att vi  inget  förstått ...inget  lärt ..utan bara fortsätter som tidigare att vandra som ljum betydelselös valboskap ut i arblöshet fattigdom o krig.

Skulle det  vara rätt?!

ICKE!!! TY VI KAN GÖRA  SKILLNAD!!

BENJIE

[J R Auk]

Hur gör vi skillnad då?

Det är vad som intresserar mig. Jag menar kolla här man måste till och med bumpa upp en sån här tråd för att det skall skapa intresse.

Justin som brukar spekulera om oändliga världar med oändliga möjligheter i varje del av de oändliga världarna är helt plötsligt tveksam om han kan omfatta dessa frågor i sina spekulationer.

Det är en stark mytos kring pengar.

Det är det första att bryta tror jag.

[Justin Case]

Justin som brukar spekulera om oändliga världar med oändliga möjligheter i varje del av de oändliga världarna är helt plötsligt tveksam om han kan omfatta dessa frågor i sina spekulationer.

De ska "omfattas i mina spekulationer", precis som allt annat. Men det kanske är för mycket begärt att jag ska ha tillräckliga faktakunskaper på alla områden för att kunna säga något säkert. På ett område där jag inte har så mycket kunskaper är det kanske bra att jag låter andras inlägg väga relativt tyngre som har mer kunskaper på området.

Att det finns oändligt många världar (och därmed oändligt många världar där vi överlever och allt går bra, oavsett globala finanskrascher) betyder inte att jag tror att det är egalt vad vi gör idag. Jag tror ju att vi kan påverka hur stor _andel_ av de oändligt många världarna det går bra i, och hur snart det går bra i dem. Min inställning till den globala ekonomin är varken mer eller mindre immun mot detta tänk än vad min inställning till t.ex. övervakningssamhället, jämställdhet mellan könen, rättsväsendet eller något annat område är.

Anta t.ex. att i genomsnitt 9 kubikljusår av varje område om 10^10^10^10^10 kubikljusår av universum är fyllda med lycka, och att igenomsnitt 1 kubikljusår av varje område om 10^10^10^10^10 kubikljusår av universum är fyllt med lidande. Det anser jag är bättre, allt annat lika, än om t.ex. det omvända råder. Det har betydelse hur mycket lycka och lidande det finns i universum, även om det oundvikligen, hur vi än beter oss nu och för all framtid, i vilket fall som helst alltid kommer att finnas oändligt mycket vardera av lycka och lidande i universum. Det är som att man t.ex., även om man skulle få ovedersägliga bevis för att man är garanterad evigt liv, hellre skulle vara lycklig nästan alla dagar om året och olycklig bara en dag om året, än vice versa - trots att båda alternativen innebär att man får både oändligt mycket lycka och oändligt mycket olycka på sikt. Det är fullt rationellt att värdesätta vissa oändliga mängder högre än andra oändliga mängder, därför att de är i någon mening "större".

Ju bättre vi hanterar sådant som t.ex. finanskriser (eller negligerar dem, om det är det som är det bästa, eller vad som nu är det bästa att göra), desto "mer intensivt oändligt" många förgreningar från nuet blir det som blir oändligt lyckliga och/eller desto lyckligare blir de. Därför spelar det trots allt roll vad vi gör.