Avantgardet skrev:Frågan är varför ni inte också menar att Synen och Hörseln är egna substanser, det är en precis lika giltig slutsats utifrån era premisser.
Problemet är att du härleder och lägger in konnotationer i begreppen utan att först klargöra hur JAG använder begreppet, dvs du "infer-erar" (eng. infer) innebörder du hört i andra sammanhang kring begreppet och projicerar in dessa innebörder vilket gör att du missrepresenterar mig. Dvs, du har ingen "tillit" i det jag säger och antar alltså att jag är en idiot som inte ser den "uppenbara" "ytligheten" i begrepp som "själ". Det roliga är att du inte förstår att det är du som projicerar fram denna "ytlighet" genom att hela tiden avfärda det djup jag försöker presentera.
Jag är inte dum i huvudet, det är uppenbart för mig att du upplever att begrepp som "själ" är ytliga, det har jag förstått för länge sedan. Det jag gör är att ge dig "pusselbiten" som saknas, dvs jag ger dig djupet. Men det du gör då är att "infer-era" en konspiration och misstro på det jag säger genom att du istället väljer att reducera allt jag säger som "mystifieringar" för något som du från början egentlilgen tycker är banalt och ytligt.
1. Båda parter inser alltså att du definierar begreppet "själ" och "medvetande" som ytliga begrepp.
2. Jag kommer med "djupet".
3. Du säger att detta är "mystifieringar" som bara krångar till saker och återgår sedan till punkt 1.
Dock verkar det aldrig vara så att Marx eller Heidegger (eller för den del Hegel!) kommer med några som helst "mystifieringar".
Är det NÅGON i filosofihistorien som av många "anklagats" för att vara "mystifierande" så är det Hegel. Men vad är din uppfattning då? Inte ett uns av antydning att det på något sätt skulle kunna finnas ett spår av "mystifiering" i Hegels verk!
Men det hela, dvs problemet du gör är väldigt enkelt, och detta är något jag sagt redan från början: Du har selektivt valt ut vilka nya aktoriteter du vågar sätta din tillit i, och detta har du gjort genom s.k. "autkoritetsöverföring", dvs att en aktoritet som du i din överdrivna paranoia valt att lita på, t.ex. Marx har sagt något som bygger på t.ex. Hegel, och vips, Hegel tillhör plötsligt inte längre facket "mystifierare".
Det är samtidigt väldigt roande att du dömt ut zenbuddhism men samtidigt hyllar Heidegger, när Heidegger själv kommenterat att Suzukis zenbuddhism legat väldigt nära det han försökt säga. Men detta tolkar naturligtvis Avantgardet som ett "olyckligt felsteg" - ingen auktoritetsöverföring här eftersom Avantgardet härleder buddhism till "religion" och vidare till villfarelse.
...
Det du försöker göra är att bedriva en slags begrepps-konolialism på "idealistiskt territorium". Du lever i ens slags konolialmyt om att våran kultur/begreppsapparat är föråldrad i förhållande till din, som att du är "bortom" vår kultur.
Colonialism is the extension of a nation's sovereignty over territory beyond its borders by the establishment of either settler or exploitation colonies in which indigenous populations are directly ruled, displaced, or exterminated. Colonizing nations generally dominate the resources, labor, and markets of the colonial territory, and may also impose socio-cultural, religious, and linguistic structures on the indigenous population (see also cultural imperialism)
I teorin är du postmodernist, men i praktiken är du den värsta fromen av modernist. Inser du inte att kulturrelativism i praktiken är ett försök att bota just denna typ av modernistiska konolialism du själv praktiserar?
...
Anledningen att vi "idealister" orkar dalta med din fördomsfulla trångsynthet är för att vi, i våran kulturella naivitet, hoppas på att du, ska släppa attitydproblemen och istället, som fördomsfri socialantopolog, ta del av djupet i innehållet i det vi försöker säga.
