"Gud är död, allting är tillåtet"

[Restless]

"Gud är död, allting är tillåtet".

Om jag förstått det rätt menade Nietzsche och senare Sartre i samma anda att vi måste sluta förlita oss på en gammal bok som säger åt oss hur vi ska tycka och tänka om objektiva värderingar i naturtillståndet, något sådant existerar inte och vi måste därför våga förverkliga oss själva och leva ut den människan vi verkligen är, annars vore våra liv inget annat än hyckleri.

Jag undrar hur dem tänkt sig då, för i vårat sekulariserade samhälle är det väl ingen som inte mördar eller begår andra lagbrott i rädsla för Gud utan för att vi själva är uppfostrade med normer och värderingar som gäller utan Guds existens.

[Zokrates]

Jag undrar hur dem tänkt sig då, för i vårat sekulariserade samhälle är det väl ingen som inte mördar eller begår andra lagbrott i rädsla för Gud utan för att vi själva är uppfostrade med normer och värderingar som gäller utan Guds existens.

Har också haft funderingar kring detta. Såg ett program nyligen på tv om ondska, där den ena debattören, sa att statistiskt så är det endast 20% som har en inbyggd förmåga att protestera mot orättvisa, grymhet, resten saknar denna förmåga. Skrämmande, vad är det då som hindrar dem de övriga 80% av mänskligheten, eller rättare sagt, hindrar något dem verkligen?

[Logos]

Zokrates: Hur mäter man något sådant? Under vilka förutsättningar gällder det?

Restless: De hade nog tänkt sig att Gud är ett uttryck för våra normer och värderingar, och att samma resonemang bör gälla även i ett sekularisat samhälle.[/list]

[LuDDish]

Du blandar ihop citaten.

"Gud är död"  är hämtat från "Also spracht Zarathustra" av nietzsche. Att Gud är död innebär att det inte finns någon givare av en universell moral, således är människan fri att göra vad den vill. Detta innebär inte att människan "skräms" till moral, utan att människan kan skapa sin egen moral om Gud inte existerar. O andra sidan kan man inte mena på att det finns någon moral som är mer riktig eller rätt.

"allting är tillåtet" hittar du hos Dostojevskij i Bröderna Karamazov; "Om gud är död, är allting tillåtet". Båda citaten är kritik av den religiösa etiken, samtidigt som de är vägledande för existentialismen.

Jag undrar hur dem tänkt sig då, för i vårat sekulariserade samhälle är det väl ingen som inte mördar eller begår andra lagbrott i rädsla för Gud utan för att vi själva är uppfostrade med normer och värderingar som gäller utan Guds existens.

"Gud är död" innebär inte att moralen upphör att existera. Men utan en universell moral, såsom en given av Gud, vad bestämmer då en handlings värde? Hur bevisar du vad som är rätt?

[Restless]

Bra, det var väl ungefär dit jag ville komma.

Att ingen universiell moral existerar i naturtillståndet för världens individer, håller jag med om.
I det här läget är rätt och fel endast subjektivt.

Men i en civilisation, där människor under en längre process utvecklat en allmänt (global?) accepterad moralstadga som att det tex är fel att göra mot andra som vi inte vill att andra gör mot oss, tycker jag kan räknas som om vi "uppfunnit" moralen och därför finns också rätt och fel, nu.

Alltså,,,,Nietzsche menade väl att vi uppfunnit Gud och därmed moralen, men att den siste kristne dog på korset, och därför dog också moralen ut där och nu måste vi själva förverkliga oss för att sluta leva i fantasin om tingens motsatser och deras värde.

Men är det inget värde i vår universiellt uppfunna allmäna moral?
Dess existens är väl lika verklig och sann som huset du bor i, och den kan ju beprövas att falsifiseras, med konsekvensen att du blir straffad.
Rätt och fel finns alltså, vi har ju uppfunnit det!

[kWee]

edit:
Yrade här i början

Alltså,,,,Nietzsche menade väl att vi uppfunnit Gud och därmed moralen, men att den siste kristne dog på korset, och därför dog också moralen ut där och nu måste vi själva förverkliga oss för att sluta leva i fantasin om tingens motsatser och deras värde.

Sartre har jag läst till en del men måste ju helt enkelt låna hem Nietzshes verk...Förslag?


Rätt och Fel är väl en sak som lever lika mycket som oss..saker ändras tillikamed samhället framskrider..tänker bara på tex legalisering av heroin åt missbrukare(antagligen inte långt borta i fler euländer),äktenskap mellan två av samma kön,kvinnliga präster,kvinnor i politiken,deras rösträtt, ja ni förstår listan är ju lång.

[Algotezza]

Med eller utan Gud lär man alltid få ta konsekvenserna av sitt handlande, på ena eller andra sättet, förr eller senare. Spelar inte så stor roll om Gud finns, handlingar medför alltid verkningar. Bara skenbart "kommer man undan". Det förflutna hinner en dag ifatt en. Finns Gud kan man ändå göra som man nänns göra eller vill. Gud gör väl inte så mycket om man bryter mot Tio Guds Bud. Det sköter karman.

Med vänlig hälsning Algotezza

[LuDDish]

Det ni säger stämmer visserligen, oavsett vilket kommer dina handlingar att bedömas av någon. Men människans moral, om vi ska kalla den så, är föränderlig. Om den kollektiva moralen värderar en handling på ett visst sätt idag, kan den värderas annorlunda imorgon. Om Gud är död så är alltså en egoistisk moral legitim, med utgångspunkt från individen ifråga. Här kan man skapa moraliska modeller, men vilken som är mer rätt än någon annan kommer alltid bli en värderingsfråga. Det finns ingen absolut moral, sedan du inte kan bevisa en morals auktoritet, du kan enbart tycka på ett visst sätt. Följaktligen, du kan tycka att någon gör fel, men du kan inte påvisa det utifrån någon absolut värdegrund.

En film som behandlar denna filosofiska fråga på ett snyggt sätt är Collateral, vari Tom Cruise spelar en lönnmördare som motiverar sina mord utifrån en dylikt filosofi. Om Gud inte finns, vem dömer min handling? Vi är bara ett ögonblick i oändligheten, vem straffar, dömer eller ens märker denna handling?

[Algotezza]

Det ni säger stämmer visserligen, oavsett vilket kommer dina handlingar att bedömas av någon. Men människans moral, om vi ska kalla den så, är föränderlig. Om den kollektiva moralen värderar en handling på ett visst sätt idag, kan den värderas annorlunda imorgon. Om Gud är död så är alltså en egoistisk moral legitim, med utgångspunkt från individen ifråga. Här kan man skapa moraliska modeller, men vilken som är mer rätt än någon annan kommer alltid bli en värderingsfråga. Det finns ingen absolut moral, sedan du inte kan bevisa en morals auktoritet, du kan enbart tycka på ett visst sätt. Följaktligen, du kan tycka att någon gör fel, men du kan inte påvisa det utifrån någon absolut värdegrund.

En film som behandlar denna filosofiska fråga på ett snyggt sätt är Collateral, vari Tom Cruise spelar en lönnmördare som motiverar sina mord utifrån en dylikt filosofi. Om Gud inte finns, vem dömer min handling? Vi är bara ett ögonblick i oändligheten, vem straffar, dömer eller ens märker denna handling?

Det finns intersubjektiva och internationella överenskommelser på etikens område, t.ex. FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna, som är giltiga så länge undertecknarna och deras efterföljare  av detta dokument anser sig bundna därav. Längre kan man väl inte komma om man vill komma bort från ren subjektivism och relativism om nu inte någon skall bli diktator och bestämma etiken själv...

Med vänlig hälsning Algotezza

[Avantgardet]

Jag tycker ju Slavoj Zizek har en poäng när han envisas med att vända på det - "Om Gud är död är ingenting tillåtet", för har inte Gud alltjämt fungerat som den yttersta garanten för vår rätt att kriga osv.?

[LuDDish]

Det ni säger stämmer visserligen, oavsett vilket kommer dina handlingar att bedömas av någon. Men människans moral, om vi ska kalla den så, är föränderlig. Om den kollektiva moralen värderar en handling på ett visst sätt idag, kan den värderas annorlunda imorgon. Om Gud är död så är alltså en egoistisk moral legitim, med utgångspunkt från individen ifråga. Här kan man skapa moraliska modeller, men vilken som är mer rätt än någon annan kommer alltid bli en värderingsfråga. Det finns ingen absolut moral, sedan du inte kan bevisa en morals auktoritet, du kan enbart tycka på ett visst sätt. Följaktligen, du kan tycka att någon gör fel, men du kan inte påvisa det utifrån någon absolut värdegrund.

En film som behandlar denna filosofiska fråga på ett snyggt sätt är Collateral, vari Tom Cruise spelar en lönnmördare som motiverar sina mord utifrån en dylikt filosofi. Om Gud inte finns, vem dömer min handling? Vi är bara ett ögonblick i oändligheten, vem straffar, dömer eller ens märker denna handling?

Det finns intersubjektiva och internationella överenskommelser på etikens område, t.ex. FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna, som är giltiga så länge undertecknarna och deras efterföljare  av detta dokument anser sig bundna därav. Längre kan man väl inte komma om man vill komma bort från ren subjektivism och relativism om nu inte någon skall bli diktator och bestämma etiken själv...

Med vänlig hälsning Algotezza

Jovisst. Men om du ska diskutera etiken på detta vis frångår du den rent filosofiska diskussionen. Då är vi direkt inne i ett vimmel av politiska åsikter. Och det tycker jag är synnerligen ointressant.

[J R Auk]

edit:
Yrade här i början

Alltså,,,,Nietzsche menade väl att vi uppfunnit Gud och därmed moralen, men att den siste kristne dog på korset, och därför dog också moralen ut där och nu måste vi själva förverkliga oss för att sluta leva i fantasin om tingens motsatser och deras värde.

Sartre har jag läst till en del men måste ju helt enkelt låna hem Nietzshes verk...Förslag?


Rätt och Fel är väl en sak som lever lika mycket som oss..saker ändras tillikamed samhället framskrider..tänker bara på tex legalisering av heroin åt missbrukare(antagligen inte långt borta i fler euländer),äktenskap mellan två av samma kön,kvinnliga präster,kvinnor i politiken,deras rösträtt, ja ni förstår listan är ju lång.

Om moralens härstamning.

Den intressantaste jag har läst, av Glada vetenskapen, delar av Zaharatrusta, och en eller två mer jag inte kommer ihåg vad de heter.

[Algotezza]

Det ni säger stämmer visserligen, oavsett vilket kommer dina handlingar att bedömas av någon. Men människans moral, om vi ska kalla den så, är föränderlig. Om den kollektiva moralen värderar en handling på ett visst sätt idag, kan den värderas annorlunda imorgon. Om Gud är död så är alltså en egoistisk moral legitim, med utgångspunkt från individen ifråga. Här kan man skapa moraliska modeller, men vilken som är mer rätt än någon annan kommer alltid bli en värderingsfråga. Det finns ingen absolut moral, sedan du inte kan bevisa en morals auktoritet, du kan enbart tycka på ett visst sätt. Följaktligen, du kan tycka att någon gör fel, men du kan inte påvisa det utifrån någon absolut värdegrund.

En film som behandlar denna filosofiska fråga på ett snyggt sätt är Collateral, vari Tom Cruise spelar en lönnmördare som motiverar sina mord utifrån en dylikt filosofi. Om Gud inte finns, vem dömer min handling? Vi är bara ett ögonblick i oändligheten, vem straffar, dömer eller ens märker denna handling?

Det finns intersubjektiva och internationella överenskommelser på etikens område, t.ex. FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna, som är giltiga så länge undertecknarna och deras efterföljare  av detta dokument anser sig bundna därav. Längre kan man väl inte komma om man vill komma bort från ren subjektivism och relativism om nu inte någon skall bli diktator och bestämma etiken själv...

Med vänlig hälsning Algotezza

Jovisst. Men om du ska diskutera etiken på detta vis frångår du den rent filosofiska diskussionen. Då är vi direkt inne i ett vimmel av politiska åsikter. Och det tycker jag är synnerligen ointressant.

Vad ger den filosofiska diskussionen för resultat förutom en massa åsikter? Vad gör den diskussionen mer intressant?


undrar Algotezza

[Logos]

Jovisst. Men om du ska diskutera etiken på detta vis frångår du den rent filosofiska diskussionen. Då är vi direkt inne i ett vimmel av politiska åsikter. Och det tycker jag är synnerligen ointressant.

Vid vilken punkt särskiljer man ett filosofiskt ställningstagande från en politisk åsikt?

[kWee]

Danke