HUR SKA FILOSOFIN LÄRAS UT?

[Logos]

Filosofi är inte krångligare än nåt annat, förstår man begreppsapparaten så greppar man ämnet, och precis likadant är det på alla andra områden. Skillnaden i detta fall är att filosofin är hemskt undanskuffad som det är, och framstår därför som kryptisk och svårforcerad. Detta löser man bäst genom att göra den filosofiska begreppsapparaten till en del utav det allmänna talspråket. ".

Kan inte annat än hålla med. Eller i alla fall till en del av allmänbildningen.

[Avantgardet]

En motsvarighet till proggen fast med avseende på filosofin? Vad fräckt. Att göra filosofin folklig utan att förenkla och förvanska, det är en värdig utmaning.

[Logos]

Jag är med! Behöver vi ett manifest?

[J R Auk]

Humoristiska flashanimationer FTW!

[Avantgardet]

[scirocco]

Till vem ska den läras ut.. jo till barnen. Allt skall läras till barnen. Fast i och försig tror jag att dom redan kan sin filosofi.Den tas emellertid bort unnervejs. Behåll barnet i er.. så löser sig allt

[Jomf]

Tonåren borde vara en bra ålder för filosofi, för att det kan hjälpa ungdomar i en svår ålder.

Barn borde få vara barn.

[J R Auk]

Tonåren borde vara en bra ålder för filosofi, för att det kan hjälpa ungdomar i en svår ålder.

Barn borde få vara barn.

Varför inte göra det tidigare?

Typ se till orsaken och inte verkan?

Inte se till vilken medicin vi kan ge sjukan utan se till hur vi kan leva så sjukdomen inte får fäste?

[OWE]

Själv förordar jag att vi börjar lära filosofi och psykologi, båda med moralisk skepsis som grund, så tidigt som vi börjar lära något.

Skolsystemet gör vad Marx talade om, och gamla punkare sjunger om, (ut)bildar (till) maskiner.

Pink Floyds The Wall illustrerar fenomenet ganska bra också tycker jag.

Sen finns det även en pedagogisk idioti i att förlägga abstrakta studier som geografi, Sveriges åar, sjöar och städer med län och kommuner vid tidig ålder. Med åldern slutar geografi bli abstrakt och vi relaterar till mer än det kilometerstora område som vi cyklat i som 6 åringar, eller de disparata zoner som eventuella landställen utgör.

Nej skall det läras pedagogiskt så skall det läras där intresset är, och som barn, innan pubertet, så är vi experter på att läsa känslor och beteenden. Barnaögon är som hökar i dessa avseenden, och just därför har psykologi sitt berättigande.

Vidare matas vi med myter från alla bortkomna själar som vill imponera på oss som barn, historier om stordåd, tomtar och troll, och där finner filosofin sitt berättigande, då vi anar att sanning inte alltid ligger i ord. Vi anar kapaciteten för lögn och motsättning hos människor (och behöver behandla det), och det inte bara när stålmannen hävdas klara sig från rost i kallingarna.

Håller helt med här! Kritiskt tänkande, logik, moral och psykologi, är ämnen jag anser ytterst viktiga att integrera i all undervisning redan från förskoleåldern. Detta för att utveckla samhället och dess funktioner. Alltså ett samhälle med individer som tar ansvar, är toleranta, fördomsfria, har civilkurage, förmår att se helheter, och är kritiska. Till viss del sker denna integrering redan men eftersom F inte får status som eget ämne förrän i gymnasieskolan blir det lite godtyckligt behandlat i lägre klasser.
Jag har själv fört in filosofiska spörsmål i klasser på högskolenivån och blivit förundrad över så svårt många studenter har att hantera dessa frågor. De är helt enkelt inte klara att möta ett anvarstagande vuxenliv, och det är skrämmande. De har blivit just de maskiner som Marx talade om. När de inte bara matas med "sann" kunskap som ska läras in så blir de irriterade och tycker att undervisningen är flummig. Ett stort problem är dock att tiden för livets utbildningsfas krymper för varje år som går. För varje år ökar mängden "sann" hårdfakta som måste pluggas in. Detta slår ju oftast först på de mjuka skolämnena. Hur man ska kunna lösa detta utan att förlänga utbildningstiden vet inte jag.

.., vid den tid då vår empati flyr och vår intuitiva (biologiska) höksyn för känslor och mimspel försvinner (statistiska hårdfakta).

Intressant, detta har jag inte sett tidigare. Vet du var denna undersökning är publicerad?
[/quote]

[Algotezza]

Jag lär ut filosofi både live i ett klassrum för Lunds kommun och på distans i ett webbrum för Hermods. Däremot vet jag inte hur filosofi skall läras ut. Skall den alls läras ut? Kan den det? Skall man inte bara ge eleverna ett antal tankeverktyg att nyttja på egen hand... efter fritt val...?

Så här tjusig såg vår lokala kursplan eller ämnesprofilering i alla fall ut en gång - jag satte ihop den innan jag själv blev FS-utvecklingsledare - och innan vi bytte namn till Gymnasieskolan Vipan som vi alltså numera heter:



VIPEHOLMSSKOLANS PROFILERING AV FILOSOFIÄMNET
(gällande kurserna Filosofi A och Filosofi B)

Filosofiundervisningen vid Vipeholmsskolan vill medverka till att förse eleverna med användbara tankeverktyg för strukturerad analys och kreativ syntes och därigenom försöka skapa förutsättningar för det meningsfulla filosofiska samtalet i tid och rum, präglat av IKT och internationalisering. Med IKT menas icke endast vår tids elektroniska medier och verktyg utan människans informations- och kommunikationsteknik via de uttryck den tagit sig genom tiderna, från de antika filosofernas skrifter till vår tids möjligheter via elektroniken, datortekniken.

Med användbara tankeverktyg för strukturerad analys menas att ha kunskap om och kunna hantera begrepp som fungerar som en hjälp för att analysera och strukturera olika filosofiska problem.

Med hjälp av tankeverktyg för kreativ syntes är det möjligt att skapa större enheter av filosofiskt stoff, att kunna spekulera utifrån givna förutsättningar, att inse att det filosofiska samtalet inte är ett löst tyckande utan bör föras på ett logiskt sammanhängande, klart och rationellt samt för andra begripligt sätt.

Det meningsfulla filosofiska samtalet innehåller därför i sig såväl moment av strukturerad analys som kreativ syntes.

Ett meningsfullt filosofiskt samtal i tid och rum innebär främst filosofiskt tankeutbyte med sina samtida på alla de sätt och plan som är möjliga med dagens teknik. Naturligtvis kan också kontakten med de klassiska filosofernas skrifter innebära att ta del av dessa filosofers tankar och sålunda utgöra ett slags filosofiskt samtal genom tiden, om än en direkt dialog är omöjlig.

Internationalisering innebär att försöka utnyttja den teknik som erbjuds för att utbyta tankar med studerande i andra länder, att bygga tankebroar och på så sätt vidga det filosofiska samtalet i rummet.
---

Så här ser den kursplan ut jag själv utarbetat och numera går efter. Den bygger på Skolverkets.

GYMNASIESKOLAN VIPAN I LUND

KURSARBETSPLAN
Fastställd vårterminen 2006

Kurs: Filosofi A
Kurskod: FS1201
Poäng: 50


Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
(hämtade från Skolverkets föreskrifter)

Eleven skall
kunna diskutera några olika filosofiska förhållningssätt till existentiella frågor

känna till centrala etiska frågeställningar och kunna argumentera kring några vanliga ståndpunkter inom den normativa etiken

analysera och värdera information och ge argument för vad som bör ingå i begreppen kunskap, vetenskap och metafysik (verklighetsuppfattningar)

arbeta med tolkning, precisering och definition av begrepp och utsagor

ha fördjupat sig i något valt filosofiskt problem.

Handlingsplan

Kursinnehåll

Kursen innehåller fem moment som kan behandlas tematiskt eller historiskt allt efter vad lärare och undervisningsgrupp kommer överens om

Språkfilosofi (definitioner, preciseringar, tolkningar) och argumentationsanalys

Elementär kunskaps- och vetenskapsteori samt metafysik (verklighetsuppfattningar), att värdera information, sanningsbegreppet (kriterier etc.)

Elementär etik och metaetik

Livets mening och existentiella frågor

Fördjupning inom eget valt område med anknytning till programmets inriktning

Material

Lärobok, bredvidläsningslitteratur, filmer (video, DVD), elevproducerade texter, internet och material från övriga medier

Arbetssätt

I överenskommelse med eleverna. Elevens egen aktivitet i centrum. Textläsning av klassiska texter i översättning och andra texter samt diskussion utifrån dessa. Film och diskussion. Föreläsningsform. Dialog.

Bedömningsgrunder

Se betygskriterier. Fortlöpande bedömning sker.

Utvärdering

Kursen utvärderas av elever och lärare efter kursens slut.

Betygskriterier (hämtade från Skolverkets föreskrifter)

Kriterier för betyget Godkänd
Eleven argumenterar i tal och skrift och motiverar egna filosofiska ställningstaganden.
Eleven diskuterar grundläggande etiska och existentiella problemställningar.
Eleven visar en prövande och undersökande inställning till vad som är kunskap och vetenskap.
Eleven läser och reflekterar över filosofiska texter.

Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven beskriver filosofins huvudområden och analyserar några centrala filosofiska teorier.
Eleven bearbetar och diskuterar etiska och andra problemställningar samt gör egna bedömningar.
Eleven använder olika filosofiska teorier och analysmodeller på vardagliga eller vetenskapliga frågor.
Eleven formulerar och presenterar något valfritt filosofiskt problem.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
Eleven visar självständighet och kritisk förmåga när det gäller att jämföra, tillämpa och värdera olika centrala filosofiska teorier.
Eleven upptäcker filosofiska problem under sina studier eller i diskussioner och ställer relevanta frågor.
Eleven tolkar och preciserar filosofiska frågeställningar samt ger argument både för och emot en ståndpunkt.
Eleven analyserar valda filosofiska texter och sätter in dem i ett idémässigt sammanhang.

---

Om det nu kan upplysa någon i sakfrågan...

Med vänlig hälsning

Algotezza

[J R Auk]

Vad tror du då om att ge verktygen till unga barn, alltså redan på dagis, eller lågstadienivå, Algotezza?

Vad tror du man skulle fokusera på först med fördel?

Tänker att man skulle kunna dra ihop en organisation, reflektera över frågorna sen skrida till handling.

Filosofer för att bestämma relevansen av de olika verktygen (språk, logik osv) och finna en lämplig början. En barnsociolog alt psykolog för att stämma av vad som anses möjligt för åldersgruppen att tillgodogöra sig, sen en pedagog för att utforma läromedel. Sen skickar man ut det till alla tänkbara dagis, skolor osv.

Peace och cake följer på kalaset!

[Zokrates]

Vad tror du man skulle fokusera på först med fördel?

En barnsociolog alt psykolog för att stämma av vad som anses möjligt för åldersgruppen att tillgodogöra sig,

Skippa barnsociologen och psykologen, varför ser skolan delvis ut som den gör idag?

en pedagog

En pedagog? Vilka sitter idag och forskar inom skolans värld, jo just det, före detta pedagoger och vad är resultatet? Skit.

Din övertro på auktoriteter är skrämmande hög.

[J R Auk]

Vad tror du man skulle fokusera på först med fördel?

En barnsociolog alt psykolog för att stämma av vad som anses möjligt för åldersgruppen att tillgodogöra sig,

Skippa barnsociologen och psykologen, varför ser skolan delvis ut som den gör idag?

en pedagog

En pedagog? Vilka sitter idag och forskar inom skolans värld, jo just det, före detta pedagoger och vad är resultatet? Skit.

Din övertro på auktoriteter är skrämmande hög.

Haha alla sociologer och pedagoger jag talar om ger en annan bild av vad som borde göras än vad som görs. Det som lärs ut är inte det som appliceras.

Kanske är det mitt val av sällskap som gör det, men så olika resultat tror jag inte att man kan få av samma utbildningar.

Hur föreslår du att man skall utarbeta en strategi för att lära barn då? Eller en strategi över huvud taget?

[Zokrates]

Det räcker ju att se på följande exempel, Sportfilosofen=läkare.
Felet idag är att det är fel sorts människor som arbetar inom fel yrken.

När man arbetar med människor är synen på andra a och o, det gäller alltså att först och främst ha en fallenhet och en stark vilja att möta sina medmänniskor, här anser jag personligen att empati och förståelse är avgörande faktorer för att lyckas i detta mötet. Tyvärr saknas detta idag, som i fallet med Sportis, en människa som tycker att det är helt ok att med högteknologiska vapen slakta och bomba sönder och samman försvarslösa kvinnor och barn i bostadsområden*. En läkare skall se sitt yrke som ett kall, därtill värna om livet, det samma bör givetvis gälla pedagoger, kan de inte se yrket som ett kall eller värna om barnens utveckling och behov, ja då är det fel.

Flera undersökningar visar på just detta, att lämpligheten när det gäller lärare är eftersatt, det finns heller ingenting i urvalet som sållar bort klart olämpliga individer, förutom möjligen ett straffregister där den som söker arbetet tidigare varit dömd för barnövergrepp?

Det som först och främst bör revideras är alltså antagningskraven, därefter gäller det att föra en politik som till skillnad från idag ser möjligheter före hindren, något det talas mycket om men efterlevs ytterst illa. Barn är nära på obegränsade i inlärningsförmåga, om man tillåter dem detta på rätta grunder ( genom social närvaro ) samt ger blanka fan i alla desa överbetalda expertutlåtanden.

* se Gaza tråden

[kWee]

problemet är väl att pengarna styr mer än känslorna...så är det ju med allt.
säger inte att det alltid är så,men nog drar fina löner av fel "orsaker".
Kanske det så kallade kallet inte ryms med i den kostnadseffektiviserade miljö vi har...