HUR SKA FILOSOFIN LÄRAS UT?

[Midgårdsormen]

Moral/etik är ju redan införlivat i svenskaundervisningen från låg ålder, där man skall motivera och förklara sina ståndpunkter.
Frågan är huruvida man kan utveckla denna företeelse och ändå hålla sig inom gemene nioårings gränser.

[Logos]

Det här verkar intressant, mer sånt!

http://www.philosophy.su.se/barn.htm

[J R Auk]

Det finns resultat från vår tidigare undersökning som tyder på att elever som deltar i filosofiska samtal lär sig ett grundligare sätt att tänka med högre grad av precisering och därmed ett större intentionsdjup (Wistedt i Malmhester & Ohlsson 1999) och att elever som deltar i filosofiska samtal får en förbättrad förmåga att tänka abstrakt och att de får större självförtroende i relation till både kamrater och lärare.

I jämförelse med jämngamla elever i andra klasser har eleverna i försöksklassen lättare att argumentera, motiverar sina uppfattningar bättre, formulerar sina ståndpunkter bättre i skriftlig form, uppnår ett avsevärt intentionsdjup, när de ställs inför ett matematiskt problem, är mer självständiga och mindre auktoritetsbundna, har större förmåga att gemensamt resonera sig fram till lösningar av problem ... (Malmhester & Ohlsson 1999, s. 345)

Så mycket för det farliga.

[Algotezza]

Förmåga att tänka abstrakt kommer relativt sent i utvecklingen. Vissa når aldrig dit. Läsa filosofi i trean förefaller därför motiverat, knappast tidigare. Inget hindrar dock att man som grundskollärare kan haka på elevers mer filosofiska frågor redan tidigare, men knappast på ett systematiskt sätt, utan mer som "funderingar"... Alla håller kanske inte med om detta men när man undervisar även t.ex. i svenska, som jag,  är det problem för många bara att göra ett referat, "ta ut det viktigste i texten" - det fixar de inte. De kan inte abstrahera fram textens tema. Det kräver mognad och övning.

Sedan vill man ju lära eleverna tänka mer systematiskt och inte hamna i löst tyckande: "Man får tycka vad man vill det är ett fritt land!" Pladderbabbel...

Alla är experter på skolan för alla har varit elever. Alla är experter på sjukvård för alla har varit/ är patienter. Ju mer man betraktar något på avstånd, desto mer vet man hur saker skall skötas på rätt sätt. Par utan barn vet allt om barnuppfostran. Baksätesförare är experter på trafik och begår aldrig några trafikförseelser. Det gäller att finna balansen mellan distansens överblick och närhetens hemmablindhet,

menar Algotezza

[J R Auk]

Jag vet inte om jag instämmer, med risk för att hojta från baksätet, då jag anser "abstrakt" vara ett bredare begrepp än som du använder det.

Jag menar hela språkets inlärning synes mig vara en abstraktionsprocess. Man säger si om så, och trots att det är samma ljud så blir det ett helt annat om det är i en annan situation.

Dock är det inte som du säger systematisk abstraktion. Men måste vi göra det systematiskt? Vad är vitsen med det?

Att göra något systematiskt är knappast något som vi ålägger individen för dess egen skull, snarare är det för att kunna bruka individen, eller bedöma individen, som vi vill ha systematiken. För individen själv så är praktiken ett direkt och absolut mått på framgång. Där spelar inte metod någon roll, och systematik ger sig av vana.

[Avantgardet]

Nu finns det väl förvisso en hel del otvetydig forskning som säger att vissa typer av tänkande utvecklas först vid en viss ålder. Det tycker jag emellertid inte är ett skäl att vänta med att introducera filosofin, snarare är det ett skäl att åldersanpassa filosofin och göra den tillgänglig för alla åldrar.

[Algotezza]

Jag vet inte om jag instämmer, med risk för att hojta från baksätet, då jag anser "abstrakt" vara ett bredare begrepp än som du använder det.

Jag menar hela språkets inlärning synes mig vara en abstraktionsprocess. Man säger si om så, och trots att det är samma ljud så blir det ett helt annat om det är i en annan situation.

Dock är det inte som du säger systematisk abstraktion. Men måste vi göra det systematiskt? Vad är vitsen med det?

Slippa uppfinna hjulet två gånger. Ta till vara tidigare landvinningar på tänkandets område via ett ärvt systematiskt tänkaade, dvs. lämpliga begrepp och tankeverktyg. Musiken har ju systematiserats genom t.ex. fasta västerlänsk askalor. Dur och moll är självklara, liksom andra ganska fast musikstrukturer. Om inte annat måste man ha en tradition att bryta av mot! Medvetet!

Vänligen Algotezza

[Logos]

Mitt förra jobb var på en skola i en "problemförort" till Stockholm. Det var många ungar från vad man väl skulle kunna kalla "arbetarklassen" där. Vad jag märkte var att många (det fanns givetvis undantag) verkade ha någon form av blockering när det gällde att släppa fram abstrakta resonemang, och i princip ingen ork när det gällde att försöka problematisera och jämföra de olika företeelserna och begreppen som vi pratade om. De som var någorlunda driftiga (i skolan, många problemelever var otroligt duktiga i till exempel fotboll) klarade att uppnå G-VG i mina ämnen, men de teoretiska resonemang som krävs för MVG hade många svårt att våga tro på sig själva nog för att försöka sig på. Vilket ledde till att de som gick ut med de högsta poängen ofta var samma personer som hade högutbildade föräldrar.

Här tror jag att uppmuntran av abstrakt tänkande och problematiserande i en tidig  ålder definitivt skulle kunna hjälpa den här typen av elever senare i livet. Det är i alla fall värt att pröva, kanske bara med frågan "varför"?

[Avantgardet]

Intressant är att anlägga ett språksociologiskt perspektiv på det där, och intressant forskning har gjorts på området.