Jag vill inte inge en baktanke med ett primärt syfte

[Åkes granne]

AVANCERAD ÖVERLEVNADSDRIFT GO!

Mitt liv;

Jag är förälskad i "tänkandet"/koncentrationen, eftersom det har en egen privat status för mig: jag tror att det är så jag ska vara byggd -jag är "gud för mig själv", ett tvång.

Jag TJÄNAR hela tiden "den andliga" tråden. "Jag" är en BLIND identifikation av min formlöshets urform.

Och mitt innehåll/substans;

Vänta.. jag KAN ALLTSÅ INTE TOLKA IN: aim

Andra människors engagemang.

Det är så flyktigt att jag inte ser det.

Lyser upp;

Alltså, mina "känslomässiga behov" jag "inte får tillgodosedda" är verklighetsmodellens allvar.

[Åkes granne]

Tänkandet: Saturnus i STENBOCKEN

Livet: Neptunus (!!)

10-11 gr. -exakt på tredje husets kusp

Jag sitter alltså om BLÅNEKAR min könspolaritet för att bevara det vulgära, den omvända transsexualiteten "utan avsändare", då detta ger mig en känsla av "frihet" -och det är allt det här, den människa jag är nu. Jag har vetenskapliggjort känslorna.. det lätt lustiga i det här, är att jag känner hur det är "det här jag velat uppnå" som det verkligt avancerade, "förstadiets studie" har jag "velat uppnå" som den status som det verklighetsmässiga allvaret är i sig själv, alltså samma sak -förstår ni vad jag menar? Jag är bara "matematik och dröm" men vill inte ta personligt ansvar för det konstanta "upplevelsemässiga strukturerande" min livsmodell ger mig mening med.

Jag är praktisk och solid och känsligt planerande för det bästa tänkbara.

Månen konj Jupiter (filosofi) i Oxen (överlevnad!)

Solen i Vattumannen exakt konj Imun Colei: drömmen/REFLEKTIONEN -kanaliseras i Saturnus/Neptunus (!)



Jag känner bara att jag inte vet vad jag ska tro när ni säger att jag "saknar innehåll, är förvirrad". Tror ni jag LYSSNAR på vad ni säger? Känner ett hot om att bli totalt bortvillad.

Förstår ni inte andliga sanningar?

[suchanother]

Ok, hade så bra alla nu sussar jag.
Åkes, kul att få LITE kontakt med dej. Hoppas du fixar det. Du är en skön tjej(?), vet inte vilket problem du har men hoppas du klarar de.
Ciao.

[Åkes granne]

Sabisk symbol för min Saturnus: A LARGE GROUP OF PHEASANT ON A PRIVATE ESTATE.

The refinement and propagation of aristocratic values by means which man participations in the evolution of lite toward more perfect forms of existence.

Keyword: ARISTOCRACY.

-

Jo jag kan känna er sympati.. men jag vet inte.. hela min existens skulle vara meningslös om jag tillät mig att dömmas/bli bortstött -speciellt inte med de unika absorberingar av arketypisk filosofi som jag investerat i. Min "auktoritär" är förbisedd sen födseln, och jag vet att jag kämpat för detta länge.

Känner hur något "gått sönder i mig" någongång, vilket gjort att jag börjat gå i taket med min snobbism eftersom jag har en helt osynlig för mig själv dold HYPERKÄNSLIGHET.

[Avantgardet]

Håller med Such, var inte rädd för det mänskliga i människan.

[Åkes granne]

Håller med Such, var inte rädd för det mänskliga i människan.

Nej jag har inte sagt det heller. I själva verket tvärtom.

[Åkes granne]

Jag är livrädd för att släppa autismen, eftersom jag inte litar på att det finns något annat. Intimitetskravet är transparent i sin oförutsägbara natur. Jag är rädd för vad som kommer kunna hända, är en ankmamma åt hela mänsklighetens framtid -från båda håll [isolering kontra känsla], missar: mig sjäv. Var finns jag egentligen? Jag har förlorat mig i myten, och tror att det är den jag har förlorat.

Jag undflyr när "ni" -"kommer med fel förslag", när er trevlighet inte är synkronicerad med min trevlighet. Vi pratar förstås om, ingenting.


Mänskligheten behöver bli medveten om sina delade drömmar för att bli "effektiva" och "rörliga". Tänk nu på ordet; delade. Vi är den ofödda organismen och har räddat oss själva i förtid, eftersom vi inte kan förlora en intuition. Våra verklighetsmodeller skulle representera något nytt, genom integrerade kedjerörelser, när vi ser varandra/oss själva. Alla skulle besvara de fullständiga behoven, och kreativiteten skulle befrias från egot.

[suchanother]

Släpp autismen och våga se människor i ögonen. De är inte så farliga och vill dej väl!

[Åkes granne]

Nu vet jag vad det handlar om!


Jag har orsakat mig ett problem som mig själv, rent kreativt. "Problemet" är att ni inte ser/bekräftar mina FEL. Jag "uppmärksammar" er själva men ni vill inte "svara". Vår relation är desillusionerad, och jag får ta på mig ER skuld -vilket blir vårt gemensamma karmafält, eftersom ni omedvetet identifierar er med mig. Jag vet inte själv VAD felet/felen är, det uppstår i interaktionens historiska rymd, och består av "er", jag måste relalisera min mänskliga roll som/genom --> det är "min musikalitet".

Det här är min stolthet och livsglädje som glömts bort i tiden. Därav min intellektuella viktighet, och desperation/oro. Jag kanaliserar hela mig själv i vad mina fingrar vidrör.

[Åkes granne]

Jag tycker faktiskt ni har minskad intellektuell kapacitet i det verkliga rummet. Ni tror att den är personlig/eran i ett område "bakom er", där ni vill "klättra" -och säger; "-nej, jag har inget på mig".