samuelkazen skrev:Avantgardet skrev:Nja, nu talar du om potentialiteter, jag talade om fakticiteter. Frihet föregår också "rätten" till den. Frihet är alltså, i denna mening, inte något som sanktioneras genom någon institution, som lagen eller liknande, utan ett faktiskt tillstånd. Detta eftersom det inte ligger i någon lags eller institutions makt att så göra, helt oavsett vad den föreskriver. Alltså inte vad du är tillåten eller inte att göra, utan vilka faktiska möjligheter som står dig till buds.
Försöker du tala om vad frihet innerst inne är? På det finns bara ett enda svar: frihet är en känsla. Känslan av att vara fri uppnås enklast genom att vi lever ett sådant liv som våra gener förväntar sig att vi ska leva. Dvs. en generalisering av ett typiskt ur-människoliv. Detta innebär att vi måste ge upp en del av vårt naturvetenskapliga kalkylerande tänkande, lyssna mer på djupa underliggande känslor, vara mer i naturen, regelbundet träffa och umgås med nära vänner. Osv. Genom att genomföra ett sådant program kommer man att uppleva sin situation som maximalt fri. Försöker man däremot ta kontroll över sitt liv, ruta in tillvaron efter ett schema och medvetet styra sig åt en viss riktning så upplever man livet som fyrkantigt. Man känner sig instängd i en mall som egentligen inte är gjord för människan. Känslan av frihet har egentligen ingenting att göra med det totala antalet handlingsmöjligheter som existerar för en viss individ.
Varför obstinat? Frihet är inte en känsla, utan ett tillstånd (ett tillstånd där något befinner sig på ett sånt sätt att det inte är inskränkt). Vore det en känsla så måste vi ändra vårt språkbruk radikalt, och kan inte längre tillerkänna en rad fenomen som vi idag betraktar som fria för att vara fria.
Vidare, vad tusan skulle våra gener "förvänta" sig? Kan gener förvänta sig nånting överhuvudtaget? Detta är helt nytt för mig, hur har man funnit detta medvetande hos generna? Är det genom att kommunicera med dina gener som du fått reda på vad människan "egentligen" är gjord för?
Du finner inget motsägelsefullt att du gör bruk av en utilitaristisk lyckomaximeringskalkyl för att argumentera för att göra sig kvitt det instrumentella förnuftet? Bara som en sidnot alltså.
Helt visst är det dock så att känslan av frihet har mycket lite att göra med frihet som sådan. Man kan känna sig fullkomligt fri trots att man är fjättrad, och detta bevisar en sak och en allena: känslan av frihet är inte detsamma som frihet! Detta innebär följaktligen att huruvida något är fritt eller inte avgörs ingalunda av vad vederbörande känner eller inte, utan av de omständigheter som råder, de faktiska möjligheterna. In other words, det faktiska tillståndet!
samuelkazen skrev:Att försöka ordet frihet i en mer konkret bemärkelse och definiera det som ett ”sakligt tillstånd” som följer ur ett antal observerbara fysiska förhållanden är omöjligt. Det finns inte.
En ensam människa flygande i ett tomt universum kan omöjligen ur saklig synvinkel definieras som fri/ofri. Det beror på att inga andra subjekt finns att relatera till mer. Denna människa kommer med största sannolikhet känna en känsla av ofrihet pga. det extremt onaturliga förutsättningarna, men det finns ingen grund för att tala om något sfysikaliskt tillstånd av frihet. Samma sak gäller en ensam människa på månen. Hon kan kasta sten, vända på stenar och har oändligt många fysiskt genomförbara alternativ, men pga. Den onaturliga miljön kommer hon att uppleva sig som ytterst instängd. Samma sak gäller en ensam människa på en öde ö.
En ensam partikel i ett tomt universum är precis lika fri som en ensamt flygande människa i universum! Den mänskliga friheten är endast en mycket liten del av vad som avses med frihet. Den modelleras i själva verket på den som jag talar om, alltså frihet de facto, och inte frihet de jure. Så nej, det beror inte på att partikeln har relationer till andra subjekt, eller att du samtalar med dina gener, huruvida något är fritt eller inte, utan huruvida det är obundet, det vill säga förmögen, det vill säga har-möjlighet-till. I so many words: det faktiska tillståndet! Är du med? Alltså, ja, det finns helt visst grund för att tala om dessa, och var det inte så så hade vi heller inte kunnat tala om någon annan frihet heller. Trodde jag övertydligt hade redogjort för detta uppenbara faktum i mitt förra inlägg till dig. Vore det inte så att vi var fria (alltså förmögna, eller att ha-möjlighet-till, och inte blott tillåtna utav lag eller andra subjekt) att tala om detta så hade vi ju heller inte kunnat göra det. Hur menar du att det skulle kunna förhålla sig på något annat sätt?
Slutsatsen vi kan dra är att det inte är ur de faktiskt realiserbara möjligheterna som känslan av frihet uppkommer, utan ur relationen till en typisk miljö som människan är anpassad till. Vill vi försöka oss på att skapa något objektiv sakligt frihetsbegrepp, är det enda vi kan göra att definiera frihet som en relation till andra subjekt, dvs. som negativ/positiv frihet.
Nej, ingalunda, dina premisser är uppåt väggarna galna!
samuelkazen skrev:Alltså: när man pratar om frihet kan man mena två saker, ingenting mer:
1. En viss relation till omgivningen
2. Ett känslomässigt tillstånd.
Om man är oseriös så kan man ju givetvis göra en egen definition som lyder: att vara så fri som möjligt är att ha så många handlingsalternativ som möjligt. Detta är ett nonsensuttalande så länge man inte gör upp en lång lista på vilka möjligheter som innebär frihet (t.ex. möjligheten att äta) och vilka som är ren nonsens (möjligheten att peta på en sten med fingret).
Nej, det skulle inte vara ett nonsensuttalande utan en sådan lista, utan du har då gett en fullt godtagbar definition. Men nu är det ju inte det jag påstått här. Har aldrig talat om någon kvantitet utav (potentiella) handlingsmöjligheter, utan jag har talat ett tillstånds faktiska (kvalitativa) karaktär, huruvida något/någon är bundet eller obundet i detta, det vill säga fritt eller ofritt. Kan du inte läsa så är du ju heller inte fri att så göra, du kan visserligen vara tillåten att läsa men det innebär ingalunda att du för den skull skulle stå dig fritt att läsa.
