J R Auk skrev:Avantgardet skrev:J R Auk skrev:Logos skrev:Fast du missar ju att kriminaliteten, som den ser ut hos många unga, är ett sätt att relatera till samhällets ideal. Utöver den som bara går ut på att överleva då.
Samhället idealiserar materiella tillgångar och en viss livsstil (märkeskläder, bilar, mobiler, internetpoker). Hur får man medel till sånt (alternativt mer medel till sånt, alla "kriminella" kommer faktiskt inte från fattiga förhållanden)?
Samhället idealiserar "kickar" och "upplevelser". Vilken kick ger det inte att elda upp en bil eller ha gruppslagsmål?
Din dualism mellan hederlighet/kriminalitet missar att de båda är en del av samma fenomen, givna av en gemensam produktionsordning. You can´t have one without the other.
Fast här ser vi ju också skälet till varför det inte handlar om pengar utan en begränsning av sådana otyg som pengar tillåts köpa. Reklam och dylikt.
Ja, och också ett av skälen till att jag var på Kalle ursprungligen. Är trött på att diskussionen alltjämt har udden mot att folk arbetar
för lite, när konsumtionen i sig är ett problem minst lika värt att uppmärksamma (om inte långt viktigare). Det kanske sätter den här diskussionen som helhet i perspektiv?
Vänstern i dag har alla möjligheter att ta fronten i den etiska diskussionen...
Men det här är ju något du projicerar på folk att de håller som attityd. Många ser på mig som en hjälte när jag berättar att jag gör så lite som möjligt, jobbar så lite som möjligt, men så fyller de i att de inte kan göra annat än jobba heltid. Möjligheten bjuds inte.
Och, även om det här blir lite tvetydigt, så finns det ju en nymodig rörelse att flytta ut på landet, börja odla lite ekologiskt och försöka nära sig själv. Tyvärr är dess representanter uttråkade innerstadsmedelålders med en fet plånbok att bekosta kalaset med. Men skall vi klaga på att de ser problemet och kan agera på det?
Fast ooooops nu kanske jag väckte Avantgardets vrede igen, det är ju inte mycket vänster i de där rackarna även om det nog finns en och annan som hobbyröstar på dem. Och då kan det väl aldrig vara rätt.
Och sen har vi ju sossemaffian, som kommer med sina vidrigheter. Vad heter den lille glosögde fan? Arbete åt alla, det är en rättighet, uppenbarligen inte den tekniska utvecklingens frukter, det är inte något vi har rätt till trots att den oftast bekostats med allmänna medel. Och mer skall vi jobba, och längre, och tidigare. Allt för att tillfredställa "välfärden", som av någon anledning verkar inkludera de miljardvinster som de stora aktörerna gör på att plocka stickorna vi släpar till stacken.
Okej, kort sagt, jag tror inte några medelklass-innerstads-semi-intellektuella med dåligt samvete som flyttar ut på landsbygden räcker nån vart. Och ja, jag tror i viss mening det kan vara kontraproduktivt i det långa loppet. Det räcker inte så, vi får inte stanna i analysen där. Att köpa sig fri själv räcker inte, man måste tänka kollektivet
också. Säger dock inte att det ena utesluter det andra
per automatik, men jag säger att det kan vara möjligt att det är så och att det tål att tänkas på.
Jag tycker du begår ett misstag genom att tala om "sossemaffian", idag inkluderar den också moderaterna. Man måste se politiken sen mitten av nittiotalet som en enhetlig populistisk grej i sig. Det är den s.k. "tredje vägen", och den är förhärskande i hela västvärlden. Man bedriver politik inte utefter idéer om någon framtida värld, eller om omsorg om innevånarna eller what not, utan som man bedriver ett företag. Man tror inte att någon förändring är möjlig (möjligen i teorin men inte i den praktik man gestaltar i handlingen). Kolla hur diskussionerna går: "oppositionen är splittrad och därför inte regeringsduglig" (det främsta argumentet emot "vänstern" från "högern"). Vad är det för argument ens? Är det frågan om
politik eller om att driva ett
företag? Eller: "ordning och reda på statsfinanserna är a och o, måste hålla på utgiftstaket". Som om inte det var något den förda politiken bestämde, som om det vore något hugget i sten och inte beroende av värderingar. Alla partier väljer politisk profilering utifrån opinionsundersökningar, och nischar sig på så sätt. Centern har drivit långt ut på högerkanten bara för att fånga upp en väljarkår som lämnat moderaterna som de har drivit in i det du kallar "sossemaffian". Och vilka kom med detta att "arbete är en rättighet"? Vill minnas att det var moderaterna inför förra valet, deras nya "arbetarvänliga" profilering.
Så kampen idag (egentligen redan på Marx egen tid, och som han var vaken nog att uppmärksamma), står inte mellan olika representativa politiska partier, utan mellan representant och representerad. Så vi har nog vår enighet också, Auk. En riktig vänster idag, kan inte överhuvudtaget gå med på att spela "företaget-staten"-spelet, likväl synes alternativen fåtaliga, om ens befintliga. Det räcker ju ingalunda att spela rollen av dissident heller, även om man har svårt att göra annat. Så att fånga upp missnöjet, där det gror, och bygga på det, skapa en nödvändig utsträckning av den yta som blottats för att där skall bli en riktig politisk kamp kan vara ett sätt. Att blotta systemet som den en-parti-stat det i själva verket är, att vara radikal är att greppa saken vid roten (som Marx sade), är, tror jag, tillräckligt avslöjande för att väcka en del slumrande missnöje, och missnöjet är konstruktivt så länge vi vågar tänka oss ett annorlunda samhälle.