Om skolan inte fanns

[Logos]

http://www.dn.se/insidan/lat-barnen-var ... t-1.115527

Vad tror ni? Själv känns det som precis vad jag har längtat efter, undervisning utanför skolans ramar, icke-institutionaliserat meningsutbyte. Jag får ta och skaffa hans bok.

[Fry]

Intressant. Håller med i den kritik som framkommer i artikeln. Skulle vara spännande att läsa boken, men dessvärre hittar jag den inte på varken svenska eller engelska. Är det den norska originalupplagan på över 300 kr som gäller?

[Logos]

www.bokborsen.se

[Avantgardet]

Ge inte ut länkar till MITT hak.  :D  Går att få tag på förvånansvärt mycket och till förvånansvärt liten peng på bokbörsen. Internets förtjänster.

Christie är ju intressant. "Lagom mycket kriminalitet" var helt klart ett fynd under årets bokrea. Man märker onekligen ett inflytande av Foucaults diskustänkande på Christie. Har inte hunnit kolla artikeln, men det förefaller ligga helt i linje med vad jag själv skulle säga. Sen vet jag ju inte detaljerna, bara rent allmänt så tror jag nog att det är nåt sånt vi bör sträva efter, men det måste ske tillsammans och samtidigt med en massa andra förändringar av samhället annars är jag rädd för att det snarare leder till större orättvisor och annat. Men jag ska ta och kolla in artikeln och återkomma.

[suchanother]

Piss off

[Avantgardet]

Piss on?

[suchanother]

Jag lät en bög suga av mej. Faktiskt rött häftigt då jag kom i hans mun.. En upplevelse,

[Avantgardet]

Aldrig nån bög som tänder på mig, begriper inte varför. Jag försöker ju trots allt.

[Logos]

Ge inte ut länkar till MITT hak.  :D  Går att få tag på förvånansvärt mycket och till förvånansvärt liten peng på bokbörsen. Internets förtjänster.

Christie är ju intressant. "Lagom mycket kriminalitet" var helt klart ett fynd under årets bokrea. Man märker onekligen ett inflytande av Foucaults diskustänkande på Christie. Har inte hunnit kolla artikeln, men det förefaller ligga helt i linje med vad jag själv skulle säga. Sen vet jag ju inte detaljerna, bara rent allmänt så tror jag nog att det är nåt sånt vi bör sträva efter, men det måste ske tillsammans och samtidigt med en massa andra förändringar av samhället annars är jag rädd för att det snarare leder till större orättvisor och annat. Men jag ska ta och kolla in artikeln och återkomma.

Ja det är väl uppenbart att han har tagit mycket av Foucault, men säg en samhällsvetare som inte har gjort det de senaste 20 åren?

Själv känner jag att det är ett verktyg att arbeta med som pedagog, att öppet erkänna att skolan inte enbart är till för eleverna utan att peka på den roll den fyller i samhällsmaskinen. Att allt inte är bra, men att vi har den här tiden tillsammans och att vi kan försöka göra det bästa av den som vi kan. Så försöker jag iofs arbeta redan nu, men ändå... *

*Ändrade den sista utsagan till en något ödmjukare version

[Zokrates]

Själv känner jag att det är ett verktyg att arbeta med som pedagog, att öppet erkänna att skolan inte enbart är till för eleverna utan att peka på den roll den fyller i samhällsmaskinen. Att allt inte är bra, men att vi har den här tiden tillsammans och att vi kan försöka göra det bästa av den som vi kan. Så jobbar jag ju förstås redan, men ändå...

Min egen erfarenhet av dessa öppna lärarna är att de blir utstötta av sina kollegor, detta är regel mer än undantag, alltså ett mått på hur mycket en lärare är "öppen" för att förmedla "sanningen" är tillika ett mått på dennes status i lärarkåren, stämmer det du säger så lär du vara kraftigt motarbetad, mobbad på gränsen till utfryst samt ha oerhört svårt att finna dig tillrätta, annars blåjuger du rakt av!

[Logos]

Tja man kan ju vara mycket mer frispråkig med eleverna än vad man kan vara med skolledningen och vissa kollegor. Man får välja sina strider...

Men överlag är min erfarenhet att folk faktiskt är mer öppna för debatt än vad man tror, bara man tar dem på rätt sätt...

[Logos]

Sen har många elever för det mesta redan listat ut "sanningen", så det är inte alltid så mycket att avslöja. Det handlar mer om att inte försöka skyla över när frågan kommer upp till diskussion, vilket den alltid gör efter ett tag...

Jag tycker inte om att propagera på jobbet, det känns fel när jag befinner mig i den maktposition som jag befinner mig i. Jag vill mer öppna upp för debatter.

[dokido]

Ja skolan är ju en gigantisk hjärntvätt, men den har ju sin historia. Fast det är väl lika ekonomiskt ogenomförbart med förändringar där som i arkitekturen. Så mycket sociala lagar och hackkycklingsmentalitet som styr. Men det kanske kunde vara möjligt med förändring. Det borde ju vara det rent tidsmässigt. Men de flesta samhällsförändringar har ju varit katastrofer. Ondskan verkar alltid segra.

[Avantgardet]

Ska ta och återkomma och dra in lite andra influenser i den här tråden tänkte jag, i dagarna, har precis hunnit fram till ett par texter i min Gramsci-bok som behandlar just skolan, men jag fintades ned i Heidegger-träsket igen så jag måste bara kravla mig upp därifrån...

[Avantgardet]

http://www.dn.se/insidan/lat-barnen-vara-en-del-av-samhallet-1.115527

Vad tror ni? Själv känns det som precis vad jag har längtat efter, undervisning utanför skolans ramar, icke-institutionaliserat meningsutbyte. Jag får ta och skaffa hans bok.

Den fanns ju för en billig peng på bokbörsen också. Nåväl, några (utifrån artikeln) klargörande grejer dock. Det sägs att den mest betydande kritiken mot Christie pedagogik (om det är en sån) kom från ett rättviseperspektiv, och det är också vad som bekymrar mig. Det måste ju organiseras på ett sånt sätt att olika sociala grupperingar bara fjärmar sig än mer från varandra. Det behöver de förstås inte göra om en sån här sak löstes på ett bra sätt, tvärtom hade det kunnat ge motsatt effekt.

Gramsci tar förövrigt fasta på en sak som impliceras också utav Christies tänkande: att distinktionen man gör mellan utbildning och uppfostran mest är chimär. Gramsci tycks dock mest syfta till att skapa en bättre skola, mer knuten till det aktiva livet (inte minst genom innehållet; inte till formen som däremot Christie syftar till), medan Christie snarast tycks vilja återintegrera barnet med samhället (och jag tycker mig se en viss nyans a la Rousseau i det hela).

Själv tycker jag inte att man får försumma heller att framavla, som Gramsci strävar efter, så kallade "organiska intellektuella" att verka på samhällets alla områden, eller ett kritiskt ifrågasättande tänkande. Inte minst så att intressena hos socialt och ekonomiskt felfördelade individer, grupper, eller klasser, också skall kunna tillvaratas, så att orättvisor kan uppmärksammas och åtgärdas (betänk Paolo Freires praktik). Dessa kan av naturliga skäl inte komma endast från vissa klasser, tätare knutna till akademiskt tänkande, som kan bli fallet om man bara rakt upp och ner gick över till Christies modell. Däri ligger en reell fara, och det är väl en liten precisering av den kritik som nämndes både i artikeln och ovan.

Men låt gå för Christies modell, vi köper den rakt av, hur förhindrar vi att sådana saker då sker? Christie nämner ju några saker i intervjun, t.ex. att skaffa fram en viss typ av "vandrande lärare", som rör sig lite friare i samhället. Men det kan inte vara en heltäckande lösning, eftersom det skulle kräva, för att ha någon egentlig effekt, att man institutionaliserade lärandet än en gång, och knöt barnen till just dessa individer, hellre än att de fick umgås med pensionärer eller vara med på arbetsplatser osv. försåvitt vi ville att de skulle ha något utav det som också är bra med den traditionella skolgången. Att sprida kunskaperna i samhället, till alla samhällsskick, och till alla arbetsplatser m.m. vore den absolut bästa lösningen, men är det möjligt? Det återstår lite såna frågor för mig, men du får väl lov att presentera Christies case mer i detalj senare, när du avverkat boken, Logos!

Tyckte annars det var intressant att han uppmärksammade ålderssegregeringen i dagen samhälle, och hur hårt folk tycks hålla på det här med åldersskillnader. Finns ingen som helst logik bakom det. Men intressant var det framförallt för att jag och en tjejkompis har gått och diskuterat lite av de här tankarna tidigare, inte minst tanken på att få ett större utbyte mellan barn och pensionärer, men vi hade då i åtanke att detta skulle ske genom just skolans försorg. Tycker om tanken på att få in barnen på arbetsplatserna, mest för den verkan det skulle ha på det arbete som blev utfört. Tempot skulle sinkas och vi skulle tvingas vänja oss vid att barnen faktiskt fanns och var en del av vårat samhälle, inte bara förpassa dem ut i periferin och stoppa undan dem för att de inte ska utgöra grus i det väloljade kapitalistiska maskineriet. Men här är det som sagt problematiskt ur rättvisesynpunkt. Risken finns att det blir en återgång till ett slags skråsamhälle, och det är knappast önskvärt.

Så, om vi håller våra romantiska inklinationer i schack, hur tror du man realistiskt kan lösa de potentiella problemen med en "pedagogik" såsom Christies?