Hejsan!
Ett steg i rätt riktning gäller betygen, de måste bort, annars får vi aldrig rätsida på skolan!
Varför jag anser det, kan ni studera nedan:
Några följdverkningar av de graderade betygen...
Eleverna i gymnasieskolans yrkesinriktade såväl som teoretiska program studerar samma baskunskaper i kärnämnena. Därmed betygssätts de efter samma normer. Detta innebär att de elever som går på de yrkesinriktade linjerna inser att deras möjligheter är små att erhålla godkända betyg och ännu svårare att erhålla högre betyg hur mycket de än jobbar. Då blir det svårt att motivera eleverna att anstränga sig i sina studier.
Betygens funktion som urvalsgrund har lett till att det krävs högre genomsnittsbetyg för vissa utbildningar än andra, inte minst de yrkesinriktade linjerna har varit strykklass i några årtionden. Om eleverna har tummen mitt i handen tas ingen hänsyn - dåliga betyg leder eleven till yrkesutbildningarna ändå. Betygen som urvalsgrund innebär även att lämpligheten för högskolestudier och yrkesutövning som exempelvis präst, revisor, snickare, kontorist, veterinär eller språklärare bedöms efter en och samma måttstock. Som om det skulle krävas samma förkunskaper och samma egenskaper för dessa yrken!
Har eleverna dåliga förkunskaper i matematik, exempelvis multiplikation och division eller procenträkning, lär de inte lyckas så bra på de företagsekonomiska lektionerna heller. Ja, frågan är om de kan lyckas i fysik, kemi eller diverse yrkesinriktade linjer heller för den delen? Kan de inte läsa och skriva kan de ju i praktiken hälsa hem, det är ju grunden för hela vårt samhällssystem! Vilket beror på att man har en betygshets som tvingar alla att ha en och samma kurs för att läraren skall kunna betygsätta dem rättvist! Vilket är logiskt omöjligt eftersom vi som människor inte kan vara neutrala eller objektiva i bedömandet av vår egen art!
Betygshetsen hindrar lärarna från att ha studiebesök eller utföra fältarbeten ute i verkligheten. Inte heller kan läraren använda de duktiga eleverna att vara ställföreträdande lärare för de övriga medan läraren själv koncentrerar sig på de elever som kommit efter. Eleverna vill inte eftersom de hela tiden tvingas läsa in för betygen, och då vill de själva ha tillgång av tiden att läsa på för egen del. Därmed missar eleverna de så viktiga socialiserande normerna som vår art till stor del bygger tillvaron kring!
Annars är just de s.k. "draghästarna" i klasserna värdefulla, för om de förstår, så kan de även förklara för sina klasskamrater på ett språk som de förstår, och som lärarna oftast vuxit ifrån! Idag delas klasserna alltmer upp i och med privatskolornas intåg i utbildningsvärlden, och ofta blir resultatet att de duktigare eleverna försvinner medan de mindre duktiga finns kvar. Därmed blir det färre draghästar kvar, och hela pedagogiken och läromiljön försämras, tyvärr! För framtiden är detta inget alls bra, för även de duktiga behöver mindre duktiga elever att socialisera sig med. Får vi två grupper av duktiga och mindre duktiga vad gäller skolans ämnen, lär det leda till ökade problem i framtiden.
Inte sällan frågar eleverna om det eller det under ett lektionspass kommer på provet. Får de reda på att något inte kommer på provet, då struntar de i detta. De flesta eleverna är mer intresserade av vad som kommer på proven än vad de lär sig.
Dessutom finns det anledning att oroa sig för ”betygsinflationen”, särskilt när olika privata gymnasier, och kommunala, börjar tävla om eleverna med diverse ting; fria datorer, lediga dagar, inga läxor och liknande som i längden bara leder till en sak - sämre kunskaper. Att vissa skolor har höga genomsnittsbetyg behöver inte betyda att de har väldans duktiga elever – men väl att de har ”kreativa” lärare som sätter betygen! Populära och ”finare” skolor är drabbade av sådana, underförstådda, krav på höga betyg för att skydda ”firmanamnet”.
Ett kvitto på det jag ovan framför, hände nyss i verkligheten:
Elever lockas med högre betyg
Mellan åren 1997 och 2007 ökade antalet elever som gick ut gymnasiet med det högsta betyget, 20,0, med hela 28 ggr. Samtidigt visar prov att kunskapsnivåerna snarare har försämrats. Flest toppstudenter finns på friskolorna, visar en studie gjord vid Institutet för Näringslivsforskning som presenteras på DN Debatt i dag. En anledning kan vara att friskolor lockar till sig duktiga elever. Det kan också vara så att friskolor sätter högre betyg för att locka till sig studenter, skriver forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlacnos.
Källa: SVT Text, måndag 17 augusti, 2009
Så, bort med betygen, de hindrar utvecklandet av de unga individerna som växer upp......
MVH
bigj - om kunskapen skall fram...
