Socialbidrag

[Fromm]

Varför då inte sälja eran säljmetodik till kina, vietnam och indonesien. Du vet ju redan vad de svenska företagen efterfrågar.  :roll:

Det är ingen hemlighet eller unikt i det vi gjorde/gör.

Kina går det ju framåt för. Unnar du dem inte det? Är väl bara bra att svenska jobb flyttar dit. Solidaritet, eller är det bara något som finns på pappret för överklassvänstern?

Kalle din hjärna filtrerade bort mitt syfte med min tidigare text så jag gör ett nytt försök.  :)

Inom textilsektorn beräknas lönekostnaderna utgöra mellan 0,5 och 3 procent av den totala kostnaderna.

Varför vill inte Kalle inse att de enda som det går framåt för är kapitalägarna som fått ner lönekostnaderna till ca 2$ om dagen.
Jo för vissa gamar i Svedala tex AF som får jobb tack vare de arbetslösa textilarbetarna.

Slavdrivarna i diktaturen kina belönas naturligtvis också

[Justin Case]

Alltså jag tycker ni begår ett stort fel genom att ens säga att det beror på klienten! Det spelar ingen djävla roll hur denna ser ut, uppför sig, vad den säger eller gör, den påverkar inte ett skit.

Det kan inte stämma. Hur man uppför sig i kontakten med någon påverkar i större eller mindre grad bland annat hur benägen hon/han blir att hjälpa en. Varför skulle socialsekreterare - alla socialsekreterare - vara immuna mot sådan påverkan? Om de är det, är de, vad jag kan se, inte lämpade för jobbet - de bör väl låta sitt beslut påverkas av klientens beteende (och gör det också säkerligen). Om någon kommer in och t.ex. beter sig väldigt drygt och signalerar att han skiter i allt och alla, när han söker socialbidrag, ingår det väl i socialsekreterarens arbete att låta det beteendet påverka beslutet?

Utan det är alltid socialsekreteraren som har all makt.

Förmodligen inte mycket mer än vad medborgaren har "all makt" att stå emot en skicklig säljares säljsnack. Ibland lyckas en säljare påverka handlandet även hos en person som tror sig kunna stå emot säljsnack, och på samma sätt är det väl inte konstigt om en socialbidragssökande ibland lyckas göra gott intryck på en socialsekreterare med följden att mer pengar betalas ut än vad som hade blivit fallet vid ett annat beteende.

Vore det som du påstår, alltså så att klientens beteende på intervjun med socialsekreteraren inte spelar någon roll för huruvida vederbörande får socialbidrag och hur mycket, kunde man ju lika gärna helt skippa intervjun, låta folk ansöka genom att enbart svara på frågor på en hemsida och låta ett datorprogram fatta besluten enligt förprogrammerade regler. Skulle du föredra ett sådant system?

Det är hur den [(socialsekreteraren)] relaterar till klienten, [...] som är avgörande

Och hur socialsekreteraren relaterar till klienten kan klienten påverka. Dock är det kanske inte många klienter som har någon vidare koll på hur de ska bete sig för att påverka i positiv riktning och undvika att påverka i negativ riktning. Men det är inte detsamma som att de inte kan påverka. De kan t.ex. påverka beslutet i negativ riktning om de t.ex. själva valt att komma till intervjun påverkade (av någon drog). Det är också att påverka beslutet.

inte klientens beteende i sig, .

Det ena utesluter inte det andra. Vi påverkar alla varandras beteende, påverkan är ömsesidig.

Något annat är bara att skyla över det egentliga förhållandet. Om man ska vara petnoga här, och det ska man vara, man ska fan inte missbruka språket pojkar!

Skulle du vara petnoga menar du? Det du skrev verkade snarare ganska ogenomtänkt.

[Kallekula]

Varför då inte sälja eran säljmetodik till kina, vietnam och indonesien. Du vet ju redan vad de svenska företagen efterfrågar.  :roll:

Det är ingen hemlighet eller unikt i det vi gjorde/gör.

Kina går det ju framåt för. Unnar du dem inte det? Är väl bara bra att svenska jobb flyttar dit. Solidaritet, eller är det bara något som finns på pappret för överklassvänstern?

Kalle din hjärna filtrerade bort mitt syfte med min tidigare text så jag gör ett nytt försök.  :)

Inom textilsektorn beräknas lönekostnaderna utgöra mellan 0,5 och 3 procent av den totala kostnaderna.

Varför vill inte Kalle inse att de enda som det går framåt för är kapitalägarna som fått ner lönekostnaderna till ca 2$ om dagen.
Jo för vissa gamar i Svedala tex AF som får jobb tack vare de arbetslösa textilarbetarna.

Slavdrivarna i diktaturen kina belönas naturligtvis också

Förutom lönekostnaderna vad är det för andra kostnader inom textilsektorn?
Trodde du skulle vara mer intresserad av att tala om lönerna i Kina, hur mycket av vinsten ägarna behåller etc men skit i det låt oss då tala om kostnader inom textilsektorn.

I övrigt:


Assar Lindbeck är väl omtyckt.  

http://people.su.se/~alind/Links/Nation ... j%2005.pdf

Kinas remarkabla utveckling. Vad ska man säga. Otroligt. Men så bytte de ju ekonomiskt system 1978 och sedan dess har ju de äldre sociala skyddsnäten mer eller mindre vittrat samman (om vi talar om städerna) och de som vi i väst uppfattar som moderna är väl bara i sin linda. Men mycket talar för att förändringar kommer att ske. Vad kineserna borde slå ett slag för är demokratisering, samt att även säkerställa trygga förhållanden och möjligheter att leva ett fullgott liv med fullgoda löner. Avarter kommer då med tiden att förvinna och det goda samhället framträder. En möjlig lösning för Kina är kopiera de mekanismer som lett till framsteg för oss i väst.Nu ska vi inte spela för hårt på det. Koloniala vibbar, men ta Sverige som exempel. Ett av Europas fattigaste länder för dryga 100 år sedan och se nu.

Konsumentmakt. Du som till överklassen hör och badar i pengar kan väl se till att köpa produkter skapade under shyssta förhållanden. Är det för mycket begärt? Så bidrar även du.

[Fromm]

Förutom lönekostnaderna vad är det för andra kostnader inom textilsektorn?
Trodde du skulle vara mer intresserad av att tala om lönerna i Kina, hur mycket av vinsten ägarna behåller etc men skit i det låt oss då tala om kostnader inom textilsektorn.

Konsumentmakt. Du som till överklassen hör och badar i pengar kan väl se till att köpa produkter skapade under shyssta förhållanden.] Är det för mycket begärt? Så bidrar även du.

Ja Kalle påstår att en lön på 2$/dag är "schysta förhållanden" och en arbetstid på ca 60h i veckan.
Gissar att Kalle inte pallar ett månadsjobb inom fabriken hos textilindustrin i en enda månad under "schysta förhållanden".

Dåligt betalt inom klädproduktionen De som i sina hemländer syr kläder till de stora klädkedjorna i Skandinavien kan ofta inte försörja sig på den lön de får, enligt en granskning från nätverket Rena Kläder. I en femtedel av världens länder är minimilönen under fattigdomsgränsen på 2 dollar per dag. Den största delen av klädproduktionen försiggår i en handfull länder där det sociala skyddsnätet är som bäst svagt. Inom textilsektorn beräknas lönekostnaderna utgöra mellan 0,5 och 3 proc av de totala kostnaderna.

[Kallekula]

Förutom lönekostnaderna vad är det för andra kostnader inom textilsektorn?
Trodde du skulle vara mer intresserad av att tala om lönerna i Kina, hur mycket av vinsten ägarna behåller etc men skit i det låt oss då tala om kostnader inom textilsektorn.

Konsumentmakt. Du som till överklassen hör och badar i pengar kan väl se till att köpa produkter skapade under shyssta förhållanden.] Är det för mycket begärt? Så bidrar även du.

Ja Kalle påstår att en lön på 2$/dag är "schysta förhållanden" och en arbetstid på ca 60h i veckan.
Gissar att Kalle inte pallar ett månadsjobb inom fabriken hos textilindustrin i en enda månad under "schysta förhållanden".

Dåligt betalt inom klädproduktionen De som i sina hemländer syr kläder till de stora klädkedjorna i Skandinavien kan ofta inte försörja sig på den lön de får, enligt en granskning från nätverket Rena Kläder. I en femtedel av världens länder är minimilönen under fattigdomsgränsen på 2 dollar per dag. Den största delen av klädproduktionen försiggår i en handfull länder där det sociala skyddsnätet är som bäst svagt. Inom textilsektorn beräknas lönekostnaderna utgöra mellan 0,5 och 3 proc av de totala kostnaderna.

Jasså det påstår jag. Men ska vi ta detta med de övriga kostnaderna förutom lönekostnad. Är det materialkostnad, lokalkostnad eller vad rör det sig om? Där blev jag lite nyfiken.

Då får slutkonsumenterna köpa kläder där det garanteras shyssta löner. Fast det verkar det ju folk strunta i. Så var det med den solidariteten. Eller så ser du min kommentar ovan. Vad har du annars för lösning?

[Fromm]

Ja Kalle påstår att en lön på 2$/dag är "schysta förhållanden" och en arbetstid på ca 60h i veckan.

Jasså det påstår jag. Men ska vi ta detta med de övriga kostnaderna förutom lönekostnad. Är det materialkostnad, lokalkostnad eller vad rör det sig om? Där blev jag lite nyfiken.

Då får slutkonsumenterna köpa kläder där det garanteras shyssta löner. Fast det verkar det ju folk strunta i. Så var det med den solidariteten. Eller så ser du min kommentar ovan. Vad har du annars för lösning?

Nehej vilka har de schysta förhållandena då och hur ser de ut?

Även transport och maskinkostnader bör ju ingå.

Först kan Kalle börja öppna korpgluggarna och inse det sjuka i lönedumpningen och sedan ta avstånd från detta här på FF.

[Avantgardet]

Alltså jag tycker ni begår ett stort fel genom att ens säga att det beror på klienten! Det spelar ingen djävla roll hur denna ser ut, uppför sig, vad den säger eller gör, den påverkar inte ett skit.

Det kan inte stämma. Hur man uppför sig i kontakten med någon påverkar i större eller mindre grad bland annat hur benägen hon/han blir att hjälpa en. Varför skulle socialsekreterare - alla socialsekreterare - vara immuna mot sådan påverkan? Om de är det, är de, vad jag kan se, inte lämpade för jobbet - de bör väl låta sitt beslut påverkas av klientens beteende (och gör det också säkerligen). Om någon kommer in och t.ex. beter sig väldigt drygt och signalerar att han skiter i allt och alla, när han söker socialbidrag, ingår det väl i socialsekreterarens arbete att låta det beteendet påverka beslutet?

Tvärtom! Och det är det jag menar vara så viktigt här. Ju större behov av socialbidrag du har, desto ilsknare blir du. Kroppen funkar så. Man blir aggressiv när kroppen, i avsaknad av näring, börjar bryta ner sig själv för att kunna fortsätta vara i rörelse. Just därför är det så viktigt att man inte låter omdömet påverkas av hur klienten beter sig. Samma sak gäller hela vägen. Ju sämre ställt du har det, desto mindre har du att förlora, och då börjar man automatiskt skita i samhället. Har du ingenstans att bo, till exempel, eller pengar till mat, så vet du ju (om du varit i sitsen förr, eller är bekant med problematiken) att man i arresten får både mat och husrum. Vad har man då att förlora på att begå brott? Svar: inget alls, det är en win-win-situation. Och just det är problemet, ett problem som man ständigt sopar under mattan i debatten kring kriminalitet, tyvärr.

Utan det är alltid socialsekreteraren som har all makt.

Förmodligen inte mycket mer än vad medborgaren har "all makt" att stå emot en skicklig säljares säljsnack. Ibland lyckas en säljare påverka handlandet även hos en person som tror sig kunna stå emot säljsnack, och på samma sätt är det väl inte konstigt om en socialbidragssökande ibland lyckas göra gott intryck på en socialsekreterare med följden att mer pengar betalas ut än vad som hade blivit fallet vid ett annat beteende.

Vad jag anser viktigt att ta fasta på är att den biståndssökande är i ett oerhört maktunderläge, och kan i vissa fall spela med sitt liv som insats, vilket gör hela verksamheten cynisk och brutal. Och det är väl lite naivt att anta att alla som befinner sig på ruinens rand skulle vara jämförbara med "skickliga säljare". Snarare är de nog i regel lika desperata i sin framtoning som Jehovas vittnen, som tror att deras frälsning hänger på värvandet, alltså rent generellt. Tror du inte?

Vore det som du påstår, alltså så att klientens beteende på intervjun med socialsekreteraren inte spelar någon roll för huruvida vederbörande får socialbidrag och hur mycket, kunde man ju lika gärna helt skippa intervjun, låta folk ansöka genom att enbart svara på frågor på en hemsida och låta ett datorprogram fatta besluten enligt förprogrammerade regler. Skulle du föredra ett sådant system?

Jag säger inte att det inte spelar någon roll, utan vad jag säger är att all makt uteslutande ligger i socialsekreterarens händer. Ja, jag skulle helt klart föredra ett sånt system, så slapp vi betala en massa folk för ett jobb som är oerhört grymt, och som vänjer människor vid omänskligt beteende. Överhuvudtaget så är socialsekreterarens uppgift utformad på ett sånt sätt att den alls inte behövs, emedan den har tydliga riktlinjer i allt, och fastställda normbelopp osv. I själva verket så hade man kunnat vara bra mer generös med biståndet om man hade systemet datoriserat istället för att avlöna alla dessa socionomer.

Det är hur den [(socialsekreteraren)] relaterar till klienten, [...] som är avgörande

Och hur socialsekreteraren relaterar till klienten kan klienten påverka. Dock är det kanske inte många klienter som har någon vidare koll på hur de ska bete sig för att påverka i positiv riktning och undvika att påverka i negativ riktning. Men det är inte detsamma som att de inte kan påverka. De kan t.ex. påverka beslutet i negativ riktning om de t.ex. själva valt att komma till intervjun påverkade (av någon drog). Det är också att påverka beslutet.

Nja, hur då? Du får träffa socialsekreteraren en kvart-tjugo minuter, inte mer. Sen sköts allt utan någon kontakt överhuvudtaget, möjligtvis ett telefonsamtal då och då, förutsatt att du själv har råd att ringa dem. Blir du nekad, när du verkligen är i behov, så är det inte säkert att du ens kan kontakta dem något mer efter det. Och hur vet du ens vad en specifik socialsekreterare vill ha för beteende utav dig för att du ska få bistånd? Det vet du inte. Som klient vet du överhuvudtaget inte vad som är att påverka i negativ eller positiv riktning, utan du tvingas chansa. Har man haft mycket med dem att göra, så kan man förstås börja generalisera osv., men det tar relativt lång tid, och kräver mycket erfarenhet av dem.

Vad gäller att komma påverkad till ett möte med en socialsekreterare så är det inte med någon nödvändighet att påverka resultatet i negativ riktning. Tvärtom skulle jag, till exempel, fått betydligt mer hjälp i somras av socialen hade jag erkänt att jag missbrukade (men hade då fått andra problem, som inte rörde min situation då, men som har negativ inverkan på längre sikt - jag tänker på mitt lämplighetsintyg som jag fixade för inte så länge sen, för att så småningom kunna ta körkort, vilket jag fått vänta med i många år i och med att jag har ett kriminellt förflutet). I övrigt kan det vara bra att komma drogad i den mening att det kan stilla den hunger man känner om man gått utan mat i några dar, och därtill vara "lugnande", så att man förmår bete sig mer sansat, om det är ett sånt intryck som renderar positiva utfall - vilket man omöjligt kan veta på förhand. Alltså, i mångt och mycket så liknar det nästan rysk roulette.

inte klientens beteende i sig, .

Det ena utesluter inte det andra. Vi påverkar alla varandras beteende, påverkan är ömsesidig.

Givetvis, men här är det fakta kring klientens socio-ekonomiska situation som skall tas hänsyn till, inte hur denne beter sig! Det står ingenstans i vår lag att socialtjänsten skall utdela nåt slags uppförandebetyg. Det ligger helt utanför deras befogenheter, men likväl spelar det in (varför det skulle vara bättre med ett helt automatiserat och datoriserat system).

Något annat är bara att skyla över det egentliga förhållandet. Om man ska vara petnoga här, och det ska man vara, man ska fan inte missbruka språket pojkar!

Skulle du vara petnoga menar du? Det du skrev verkade snarare ganska ogenomtänkt.

Nja, jag anser nog det vara bra mycket mer ogenomtänkt att inbilla sig att alla som går på socialen är slipade specialister, eller som du beskrev dem "skickliga säljare". Det är inte bara ogenomtänkt, det är fruktansvärt naivt. Och fortfarande så ligger all makt i socialsekreterarens händer.

[Kallekula]

Fromm

Tja vi har väl hyfsat shyssta förhållanden här i Sverige, och på den vägen har Kina nu börjat vandra. Jo jag vet att ni vänssterister inte tror på detta, men som sagt vi hava den vägen vandrat i Sverige. Går det här kan det gå där. Så låt oss nu dela med oss för Kinas spännande resa.

Så då har du en massa kostnader, men det i sig är ju meningslöst att snacka om utan det är ju lönen i sig som är det intressanta. Vart vinsterna tar vägen etc (att sedan texttv uttrycket det klumpigt är en annan sak).

Jaha du vill höra att jag tycker det är för jäkligt med att det finns fattigdom och det finns de som inte har det så bra ställt. Okej det är för jäkligt. Det tycker väl alla människor. Och se du nu får du besvara lite frågor, två vägar frommen ge och ta, annnars är detta ingen mening. Si så nu får du presentera dina ideer. Vad tycker borde ske i Kina? Vad tar överklassfrommen avstånd ifrån?

[Kallekula]

stå emot säljsnack,

Var det skönt för dig med.  :)

http://www.customercentric.com/approach.php

Tryck knappen: Convincing, Persuading, Handling Objections, Overcoming Resistance

[Justin Case]

I övrigt kan det vara bra att komma drogad i den mening att det kan stilla den hunger man känner om man gått utan mat i några dar, och därtill vara "lugnande", så att man förmår bete sig mer sansat, om det är ett sånt intryck som renderar positiva utfall - vilket man omöjligt kan veta på förhand.

Här verkar du öppen för möjligheten att klientens beteende kan påverka utfallet. Tidigare hävdade du att det inte kunde det. Hur ska du ha det? Jag har förstått att du inte anser att klientens beteende bör få påverka utfallet. Det är en annan sak. Du hävdade att det inte påverkar utfallet. För mig är det en självklarhet att det - säkerligen ibland, och förmodligen alltid - gör det. Även om man inte kan veta - i betydelsen vara helt säker på - hur.

Att man inte kan veta hur, behöver inte betyda att man inte kan ha någon aning om hur. "Veta" brukar väl betyda "vara 100 eller åtminstone ganska nära 100 procent säker på". Jag kan tänka mig att man kan vara t.ex. 65 procent säker på att ett visst beteende A ger socialbidrag med större sannolikhet än ett beteende B - alltså generellt gällande för socialsekreterare i genomsnitt, och utan att behöva ha träffat någon socialsekreterare förut. Det finns idag väldigt mycket kunskap om hur man påverkar människors beslut genom att bete sig på vissa typer av sätt, och det visar sig vara ganska allmängiltiga regler som oftast fungerar i viss mån, även om det inte finns något beteende som alltid fungerar på alla med så stor effekt som man skulle önska.

Angående att det inte står någonstans att socialsekreterare skulle ha i uppgift att uppfostra de sökande: om de blir mindre benägna att bevilja pengar av att klienten beter sig drygt (i den mån de blir det; jag antar att de kan bli det), så är det nog inte i uppfostringssyfte. Det är väl i så fall för att de tänker "vilken dryg en, så där dryg är man inte om man är angelägen om att få hjälp, så den där är nog inte i så stort behov av hjälp". Klientens dryghet blir då en välkommen anledning för socialsekreteraren att gå sin chefs (och många skattebetalares!) önskemål till mötes och begränsa beviljandet av bistånd till endast där de verkligen behövs.

Jag håller med om att ilska kan vara ett tecken på desperation. Ilska kan jag mycket väl tänka mig att många socialsekreterare misstolkar, och det är synd om de gör det. Men jag tänkte mer på en dryg "nu ska jag utnyttja systemet, haha"-attityd.

Du påstod att klientens beteende inte har, och inte bör ha, någon betydelse för huruvida och hur mycket socialbidrag som beviljas. Jag påstår att det har betydelse, och lutar även åt att det bör få kunna ha betydelse i vissa fall. För att börja i extremen kan jag till en början motivera det så här: tänk om du går fram till socialsekreteraren och väser långsamt och retsamt: "jag har inte en miljon på ett hemligt konto i Schweiz" och så håller du demonstrativt två fingrar i kors framför ögonen på henne medan du skrattar glatt och hånfullt, varpå du tillägger "Fan va gött det är att lura systemet, haha! Hur känns det att betala ut pengar till en miljonär? Hit med pengarna nu! Haha!". I övrigt svarar du på alla frågor på ett sätt som normalt bör göra att du beviljas socialbidrag. Men du återkommer ofta under samtalet till den där miljonen som du "inte" har, och hur gött det känns att lura systemet - alltid med samma vanvördiga, laid back, skadeglada attityd, men aldrig uttalandes ordagrant något som enligt en ordagrann tolkning av regelverket innebär att du bör nekas socialbidrag. Bör du då få socialbidrag? Om ja, varför i så fall? Är det bara om man ordagrannt och otvetydigt säger/skriver att man har en miljon på ett hemligt konto i Schweiz som socialsekreteraren bör tro att man har en miljon på ett hemligt konto i Schweiz? Eller bör hon inte tro det ens i det fallet? Var går gränsen?

[Avantgardet]

Givetvis, Justin, menade jag inte att klienten (i ontologisk mening) inte inverkar på socialsekreterarens beslut. Jag inbillade mig att sådana truismer var underförstådda. Vad som avsågs var att klienten inte kan bestämma biståndsansökans utfall (alltså att vederbörande saknar beslutsmakt, i precis alla relevanta avseenden). Det vill säga i den mening det är fråga om ett beslut, eller ett medvetet val.

Vad gäller att det skulle vara att tillmötesgå skattebetalarnas önskemål att inte betala ut försörjningsstöd till den som behöver det så ställer jag mig hemskt skeptisk till ditt antagande. Vill du verkligen påstå att skattebetalarna vill ha ökad kriminalitet, vilket med stor sannolikhet blir följden av ett sådant beslut. Jag tvivlar, som sagt, och jag tror överhuvudtaget inte skattebetalarna är så pass insatta i problematiken att de kan sägas ha tagit ställning till problemet i alla dess aspekter. Så ditt förmenta "skattebetalarnas önskemål" är här blott en fånig retorisk gest att ge ditt resonemang en tyngd som det de facto saknar. Samma sak måste hävdas i fråga om substitutionsbehandling för tunga narkomaner. Studie efter studie visar samma sak - det är långt mycket billigare för skattebetalarna att subventionera deras missbruk än att dessa ska begå en massa brott för att själva finansiera samma missbruk. Det är information som tyvärr inte når skattebetalarna, varför det blir problematiskt att säga sig företräda deras önskan. Inte sant?

Jag håller med om att ilska kan vara ett tecken på desperation. Ilska kan jag mycket väl tänka mig att många socialsekreterare misstolkar, och det är synd om de gör det. Men jag tänkte mer på en dryg "nu ska jag utnyttja systemet, haha"-attityd.

Går du dit med den inställningen så är risken stor att du överhuvudtaget inte är berättigad försörjningsstöd, och kommer inte ens att få träffa någon handläggare. För att överhuvudtaget komma i fråga att erhålla försörjningsstöd så måste du vara berättigad, vilket innebär att du inte får ha några tillgångar överhuvudtaget, måste redovisa utdrag från skatteverket, om du inte har någon deklarerad inkomst (för att helt enkelt inte kunna smita undan), du måste ha sökt ett visst antal jobb, visa kontoutdrag, och redovisa kontoöversikt (så att man inte gömmer undan några tillgångar), och en del andra sådana här saker. Har du till exempel bil, skriven i eget namn, så kommer man från socialkontorets sida säga åt dig att sälja den, och att du inte är berättigad något försörjningsstöd från dem eftersom du ju de facto har tillgångar som du kan sälja. Så det är bara göra dig av med den där oerhört cyniska fördomen.

Skulle man mot förmodan lyckas "lura" socialen på pengar, så blir man polisanmäld - sedan augusti månad för tre år sedan, vill jag minnas.

Du påstod att klientens beteende inte har, och inte bör ha, någon betydelse för huruvida och hur mycket socialbidrag som beviljas.

Du tycks tro att det är upp till socialsekreteraren hur mycket man erhåller i försörjningsstöd? Låt oss slå fast detta en gång för alla: det handlar om fasta normbelopp! Socialsekreteraren kan alls inte påverka storleken på utbetalningen. Det de kan göra är att anslå eller avslå ansökan, beroende på om man är formellt berättigad eller inte, och utöver det har det ett visst mått för godtycke, som de tyvärr använder lite som de själva känner för.

Klientens beteende är givetvis inget som har med beslutandet att göra, det är en indirekt form av inverkan på beslutsprocessen. All beslutandemakt ligger hos socialsekreteraren, och det är helt uppåt väggarna att överhuvudtaget blanda in klientens beteende i en sådan här diskussion.

Jag påstår att det har betydelse, och lutar även åt att det bör få kunna ha betydelse i vissa fall. För att börja i extremen kan jag till en början motivera det så här: tänk om du går fram till socialsekreteraren och väser långsamt och retsamt: "jag har inte en miljon på ett hemligt konto i Schweiz" och så håller du demonstrativt två fingrar i kors framför ögonen på henne medan du skrattar glatt och hånfullt, varpå du tillägger "Fan va gött det är att lura systemet, haha! Hur känns det att betala ut pengar till en miljonär? Hit med pengarna nu! Haha!".

Har du tillgångar så är du inte berättigad till försörjningsstöd. Man måste redovisa sina tillgångar, sin inkomst, kontoutdrag minst tre månader bakåt i tiden, deklaration etc. I exemplet du tar så skulle socialsekreterarna givetvis tolka det som att vederbörande överhuvudtaget inte sökte försörjningsstöd.

I övrigt svarar du på alla frågor på ett sätt som normalt bör göra att du beviljas socialbidrag. Men du återkommer ofta under samtalet till den där miljonen som du "inte" har, och hur gött det känns att lura systemet - alltid med samma vanvördiga, laid back, skadeglada attityd, men aldrig uttalandes ordagrant något som enligt en ordagrann tolkning av regelverket innebär att du bör nekas socialbidrag. Bör du då få socialbidrag? Om ja, varför i så fall? Är det bara om man ordagrannt och otvetydigt säger/skriver att man har en miljon på ett hemligt konto i Schweiz som socialsekreteraren bör tro att man har en miljon på ett hemligt konto i Schweiz? Eller bör hon inte tro det ens i det fallet? Var går gränsen?

Vederbörande kommer inte få något försörjningsstöd om vederbörande inte redovisar sina tillgångar, inkomster, osv. Utöver det har socialkontoret rätt att polisanmäla när de misstänker bedrägeri, och då är det rättens sak att pröva. Exemplet du tar är annars helt befängt, och jag kan alls inte se vad det har med verklighetens socialförvaltning att göra. Den inverkan vi talar om, i verkligheten, är snarare vilket intryck du gör rent allmänt - alla uppgifter som är relevanta för beslutsfattandet finns ju på papper redan -, vilken uppfattning socialsekreteraren får av dig som person, vilket inte bör ha något med beslutsfattandet överhuvudtaget att göra. Är man berättigad så är man berättigad, socialsekreterarens personliga omdöme kan jag inte se vara relevant på något sätt överhuvudtaget. Det man träffar socialsekreteraren för är väl främst för att, om sådana finns, speciella skäl eller omständigheter skall kunna tas upp.

Så jag hävdar att det där är inte att börja i extremen, det där är att hålla sig uteslutande i fantasin, och jag rekommenderar ett studiebesök.

[Fromm]

Okej det är för jäkligt. Det tycker väl alla människor.

Nej knappast att ansvariga chefer på följande företag tycker så.

Underkända och föregångare Den svenska klädjätten Hennes & Mauritz och norska Voice har enbart minimilöner som krav i sina upp- förandekoder och är två företag som får sämst betyg i granskningen, uppger Rena kläder i rapporten. Svenska Kapp-Ahl, Gina Tricot och Lindex ställer heller inga tydliga lönekrav till sina leverantörer utan nöjer sig med att "uppmuntra" leverantörerna att betala högre löner. Det norska företaget Stormberg och svenska Dem Collective som båda har levnadslön som krav på sina under- leverantörer nämns som föregångare.

Si så nu får du presentera dina ideer. Vad tycker borde ske i Kina? Vad tar överklassfrommen avstånd ifrån?

Man måste se alla problem innan man kan börja diskuterar åtgärderna eller hur.
Sen bör man språkas vid om saken med alla medvetna vänner.  :)

[Kallekula]

Rättelse alla säger att det är för jävligt men skiter egentligen i det. Hur många gör tex sk medvetna val när de handlar kläder? Hur många har kollat upp var plagget kommer ifrån, hur det produceras osv.  


Det stöts och blöts här med. Men hur mycket fakta och information behövs egentligen innan man presenterar sina ideer för förändring? Hur mycket fakta och information behövs innan man själv gör något konkret?

[Kallekula]

Justin och AV

Här får jag ge AV rätt. Så enkelt är det inte att fuska och för de allra flesta så har de inget att fuska med. Dessutom om du inget har men ändå lyckas fuska, med vad det nu skulle vara med, om du blir påkommen. Ja då kan du hälsa hem. Utan försörjning i Sverige, utan vänner och bekanta som kan hjälpa dig. Ja då blir det gatan som gäller. Vem spelar så med de korten givna på handen?

Det finns dock en grupp som kan fuska och det är de som har möjlighet att svartjobba. Där kan jag gissa att dessa i större utsträckning går på a-kassa samtidigt än soc. Hur utbrett? Ingen aning.

Fiffla och fuska kan du göra om du har resurser. Ju mer resurser destå mer vägar för detta öppnas upp.

[Knyttet]

Avantgardet:

Vad gäller att det skulle vara att tillmötesgå skattebetalarnas önskemål att inte betala ut försörjningsstöd till den som behöver det så ställer jag mig hemskt skeptisk till ditt antagande. Vill du verkligen påstå att skattebetalarna vill ha ökad kriminalitet, vilket med stor sannolikhet blir följden av ett sådant beslut. Jag tvivlar, som sagt, och jag tror överhuvudtaget inte skattebetalarna är så pass insatta i problematiken att de kan sägas ha tagit ställning till problemet i alla dess aspekter.

Jag håller med om att skattebetalarna inte är insatta i problematiken, men jag tror däremot inte att det hindrar dem från att ha en åsikt i frågan tyvärr. Har i många sammanhang (i privata samtal med människor i olika situationer, i media etc.) stött på inställningen hos människor (skattebetalare) att det bör bli striktare vad gäller utbetalningar av socialbidrag. Många har fördomar kring de som söker socialbidrag just av typen att de skulle vara lata, försöka lura systemet etc. Tyvärr är det få som funderar över konsekvenser och ser bortom sina egna fördomar och tyvärr tycks bristande kunskap inom ett ämne inte hindra människor från att ha åsikter (och i vissa fall fatta beslut) i frågor som påverkar andras liv.