biggj skrev:I sin iver av att försvara ett i grunden nyliberalt budskap, har han kommit fram till att en kvinna har ett val när hon är fattig och tvingas sälja sex.
Du påstår att jag har kommit fram till att "en kvinna har ett val när hon är fattig och tvingas sälja sex". Huruvida jag har det, beror på hur man tolkar ditt påstående. Man har strängt taget alltid ett val. Det finns i varje situation alltid mer än ett alternativ. Men många situationer beskrivs ändå i termer av att man "tvingas" till något. Det betyder oftast något i stil med att om man inte gör A, som kanske är något hemskt, händer B, som är något ännu hemskare. Alltså gör man A, för man vill inte att B ska hända. Den preferens man i sådana situationer har, och som får en att välja A, kallas i dagligt tal för att man "tvingas" till A. Men strängt taget fanns ju även alternativet B.
När det gäller den svältande kvinnan som endast genom att sälja sex kan överleva, är A att sälja sex och B att dö. Hon väljer A framför B. Hon sägs då "tvingas" till A.
Men den definition av "tvingas" som då underförstås är en annan än den definition som underförstås när någon
människa tvingar någon till något. Vad som är avgörande för huruvida någon bör straffas eller inte när sexköp äger rum, är huruvida det tvång, som upplevs finnas, är ett tvång som utövas av en
människa eller om det bara är "omständigheterna" som är "tvingande". Om en kvinna har att välja mellan att svälta ihjäl och att sälja sex, kan man beskriva det som att hon "tvingas" sälja sex. Så långt kan jag sträcka mig. Men man får inte blanda ihop detta "tvång" med den sorts tvång en
människa kan utöva på en annan människa. Det "tvång", som ren svält "utövar" på en människa, ska inte någon annan människa, som inte orsakat svälten i fråga, klandras för. Därmed ska ingen heller klandras för de val den svältande gör, och som kallas för att hon "tvingas" göra det eller det.
Om en kvinna tvingas
av någon människa till sex, ska den som tvingar henne straffas. Någon som bara erbjuder en kvinna pengar för sex ska inte straffas, ty att erbjuda någon pengar för något är inte att tvinga. Anser du att handlingen, att erbjuda någon pengar för något, är att tvinga? Jag tror inte det. Vidare: att ha sex med någon är, i sig, inte heller det detsamma som att tvinga någon. Håller du med om det också? Att ha sex med någon blir inte ett tvång mot vederbörande bara för att man gett eller lovat ge vederbörande pengar för sexet - mer än vad en arbetsgivare "tvingar" sin anställde att uppfylla sin del av ett ömsesidigt påskrivet arbetskontrakt. Hur kan det vara något fel med ett löfte, som båda parter uppenbarligen föredrar att hålla framför att komma överens om att ogiltigförklara? Så länge den sexsäljande personen alltid kan dra sig ur överenskommelsen (men naturligtvis inte får några pengar om hon gör det), men väljer att inte dra sig ur (eftersom hon värdesätter pengarna mer än att inte ha sex med personen i fråga), hur kan något av det som sker kallas för att hon
tvingas av den andra till något?
Vi ser alltså att hon inte kan sägas tvingas
av någon människa till något. Kan hon då sägas tvingas av
omständigheter? Ja, det kan man säkert i många fall säga. Men är dessa omständigheter sexköparens fel? Omständigheten att en kvinna är så fattig att hon föredrar att sälja sex och tjäna pengar än att inte sälja sex och inte tjäna pengar, kan sexköparen klandras för den omständigheten? Nej. Inte heller där kan man alltså säga att sexköparens handling är fel med hänvisning till att sexsäljaren "tvingas" sälja sex. Hon tvingas ju inte
av honom. Han bär alltså ingen skuld till att hon "tvingas". Om något, ger han henne ju
fler alternativ än vad hon hade haft utan honom. Inte färre. Han berövar henne inga möjligheter, han bara tillför en extra möjlighet. Vad han gör är alltså, om något,
motsatsen till att tvinga henne.
Av någon anledning tycker inte kvinnorna det! De känner sig tvingade!
En människa känner sig ofta, eller säger sig ofta känna sig, "tvingad" till en handling x. Det betyder inte att man bör förbjuda handlingar som överhuvudtaget öppnar
möjligheten till x för vederbörande. Om t.ex. städare "känner sig tvingade" att städa eftersom det inte finns några andra jobb än städjobb, betyder inte det automatiskt att det borde vara olagligt att anlita/anställa städare. Eller hur? Med tanke på detta, varför skulle det faktum, att många kanske "känner sig tvingade" att sälja sex, automatiskt göra att man borde förbjuda sexköp? Det är inte sexköparen som tvingar sexsäljaren. Om man alls kan tala om att sexsäljaren "tvingas" sälja sex, är det bara "omständigheterna" som "tvingar" henne till det. Jag talar här naturligtvis bara om överenskommelser där inget frihetsberövande äger rum. Äger frihetsberövande rum, ska frihetsberövaren som sagt straffas.
Vad gäller de sexsäljare som lurats in i en skuldfälla som gör att de "tvingas" fortsätta sälja sex
trots att de vill dra sig ur, är det bara att tillämpa den lagstiftning som fanns före sexköpsförbudet, bland annat lagstiftningen om avtal. Om inget avtal ingåtts, har ingen rätt att tvinga någon att fortsätta arbeta - vare sig arbetet är sexarbete eller något annat arbete. Har ett avtal ingåtts, gäller avtalslagstiftning, men denna har sina gränser. Ett avtal, som innebär att den ena parten lurats att godkänna (vad som kanske först senare skulle visa sig vara) klart orimliga villkor, ska ogiltigförklaras och är juridiskt ogiltigt från och med den tidpunkt då det (avtalet) började vara orimligt.
Anta t.ex. att du och jag skulle skriva ett avtal om att jag hädanefter måste skära av mig en tå varje gång du ser eller hör mig använda ordet "och". Ett sådant avtal vore inte giltigt. Detta eftersom det vore ett orimligt avtal. Orimliga avtal behöver inte hållas. Även om vi skulle byta ut "skära av mig en tå", i nyss beskrivna avtal, mot "göra tio armhävningar", skulle avtalet nog fortfarande juridiskt anses så pass orimligt att det vore ogiltigt. Man måste ju få säga och skriva "och" utan att behöva göra tio armhävningar varje gång, eller hur! Och lagen måste väl rimligen ha utrymme för förlåtelse när någon är dum nog att råka skriva på något sådant idiotiskt avtal som de nyss nämnda, så att den som skriver på ett sådant avtal slipper vara juridiskt skyldig att hålla det. Plikten att efterleva ett avtal får inte gå till absurditeter. Avtal har inget egenvärde, utan bara instrumentellt värde, då de möjliggör ett utbyte av varor och tjänster som är till nytta för samhället/människor. Ett avtal, som har drastiskt större negativa konsekvenser för någon än vad det har positivt instrumentellt värde att avtalet i fråga respekteras, kan anses utgöra en kategori för sig, en kategori som inte behöver omfattas av någon plikt att hålla avtalen i fråga, för att övriga avtal ska kunna vara till fortsatt lika stort gagn för samhället/människor.
Till nämnda undantagskategori hör antagligen bägge ovan nämnda avtal om att skära av tår och göra armhävningar varje gång man säger eller skriver "och". Till samma kategori - orimliga och därför ogiltiga avtal - hör även de flesta sådana avtal om sexarbete som varken du eller jag anser vara rimliga. Ett avtal som innebär att en kvinna måste fortsätta ha sex med främmande män efter det att hon upptäckt att hon lider svårt av att fortsätta ha sex med främmande män, är ett orimligt avtal, liksom nyss nämnda hypotetiska avtal mellan dig och mig vore. Alltså ska det också ogiltigförklaras. Om den ena parten i ett sådant läge ändå envisas med att hålla kvinnan fången och tvingar henne att fortsätta ha sex med främmande män, eller hotar henne med våld om hon inte fortsätter, eller liknande, är det ett beteende som inte har något stöd i vare sig lagen eller något avtal. Därmed ska hans handlingar dömas på samma grund som om han hade utfört dem utan att det hade funnits något avtal. Frihetsberövande, mordhot eller hot om våld är olagligt. Dessa handlingar är olagliga redan utan någon sexköpsförbud. Sexköp där påtvingat efterlevande av orimliga kontrakt
inte är involverat, och där inte heller någon annan form av tvång från någon människas sida är involverat, bör inte för den skull förbjudas. Oskyldiga ska inte straffas för vad skyldiga gör.
Det är inte rimligt att straffa en människa A för B:s ursprungliga
omständigheter, om A inte
orsakat dessa B:s ursprungliga omständigheter. Håller du med om det? Eller bestrider du det? Anser du att t.ex. du ska straffas för att du inte skänker din dator till någon som är mycket fattigare än du och som upplever sig vara i ännu större behov av dator (eller den mat vederbörande skulle kunna köpa genom att sälja datorn) än du? Den personen kan ju, med ditt ordbruk, sägas "tvingas" leva utan datorn/pengarna i fråga, eftersom det inte är frivilligt från den personens sida att befinna sig i nämnda situation. Varför skulle du ha skuld till den personens omständigheter? Det har du inte. På samma sätt har ingen människa skuld till att vissa sexarbetare befinner sig i en svält som gör att de, med ditt språkbruk, "tvingas sälja sex", för även där - alltså så länge det "bara" är svält/fattigdom, och inte något orimligt kontrakt eller frihetsberövande eller annat tvång från någon människas sida som "tvingar" dem - är det bara
omständigheter, inte någon
människa, som "tvingar".
Anta att en given kvinna är på väg att svälta ihjäl. (Hon har fortfarande otaliga val: hon har otaliga handlingar att välja på medan hon svälter ihjäl. Vad hon är mest intresserad av är dock att överleva.) Anta att man då ger henne en utväg från svältdöden: att sälja sex. Är det att tvinga henne att sälja sex? Innan hade hon ju inte ens
möjligheten; är det inte då lite konstigt att kalla det för att
tvinga henne till sex? Om du inte har något att äta, och jag ger dig gammal möglig mat som håller dig levande lite längre (än vad du skulle om du inte fick någon mat alls) men som ger dig svåra plågor och gör dig invalid, tvingar jag dig då att äta den mögliga maten? Nej. Gör jag något fel i att ge dig den mögliga maten? Nej. Gör jag fel i att
bara ge dig möjlig mat, i betydelsen: gör jag fel i att inte istället ge dig
bra mat? Möjligen, men i vart fall inte mer fel än vad
andra, som inte ens ger dig någon mat alls gör fel. På samma sätt gör torsken inte mer fel mot den svältande kvinnan genom att erbjuda henne en väg ut ur svälten, än vad andra människor gör fel mot samma kvinna genom att inte ens erbjuda henne någon väg alls ut ur svälten. Visserligen är det troligen inte av godhet som torsken köper sex av henne, men så länge hon i praktiken överlever längre tack vare torsken, varför klandra
honom för den svält som "tvingade" henne att tacka ja till hans förslag - mer än vad man klandrar någon annan av oss för denna hennes svält?
Om man inte kan klandra torsken för hennes svält, kan man då klandra honom för att han ger henne en utväg ut ur svälten?
Bara om den utvägen gör hennes liv sämre än vad det vore för henne att svälta ihjäl, och han har skäl att anta att så är fallet. Detta tycks mig svårt att bevisa. Och även om man kan bevisa det, leder det till en problematisk slutsats: att det är fel att förlänga livet på en människa som vill leva (på ett sätt som den människan föredrar framför att dö) med hänvisning till att man vet bättre än den människan att döden vore bättre för henne. Den slutsatsen innebär nämligen att läkare inte bör få rädda livet på patienter som tydligt vill leva, om livräddandet innebär så svårt lidande för patienten man bedömer att "det liv patienten i så fall får blir sämre än inget liv alls". Nog bör väl patientens egen vilja väga tyngre än "bedömningar över patientens huvud", i sådana fall? (Vi bortser här från att det kan finnas andra skäl att vägra vård, t.ex. kostnadsskäl.)
Bör en läkare ha rätt att tillmötesgå en patients begäran om livräddande vård även om den vården (som är det enda sättet att rädda patientens liv som står till buds) skulle ge patienten ett mycket plågsamt liv som enligt de flesta läkares bedömning vore sämre än inget liv alls? Om ja, varför bör då inte då en torsk, genom sexköp, få rädda livet på en svältande kvinna som vill få sitt liv räddat trots det lidande som torskens köp av sex av henne ger henne och som kan göra hennes liv sämre än inget liv alls? Vari ligger den principiella skillnaden?
Vidare generaliserar du oförsvarligt när du säger "
De känner sig tvingade", som om det gällde
alla de kvinnor som säljer sex. Förklara för mig hur någon enda i Sverige boende svensk medborgare, som före sexköpsförbudet satte in en annons någonstans om att hon säljer sex, skulle ha varit
tvingad att sätta in en sådan annons när hon lika gärna kunde ha valt att söka socialbidrag istället och få sina grundläggande behov tillfredsställda på det sättet istället. Jag kan förklara varför hon gjorde det. För att hon kunde tjäna massor med pengar på att sälja sex - pengar som hon sedan kunde leva gott på, pengar som kunde ge henne sammantaget bättre livskvalitet än vad (enbart) socialbidrag kunde. Varför kan inte denna grupp sexarbetare få fortsätta arbeta med sex, som tidigare? Om du svarar att de är försvinnande få, vad har du för bevis för det? Det har alltid varit mer eller mindre tabu att sälja sex. Självklart har detta gjort att man aldrig kunnat få tillförlitliga svar i enkäter eller andra undersökningar när man försökt ta reda på hur många av de kvinnor som säljer sex som verkligen frivilligt säljer sex och hur många som känner sig tvingade. Det kan ju finnas många fler frivilligt sexsäljande kvinnor i verkligheten än de som ger sig till känna vid undersökningar. Kvinnor som därför inte kommit med i den statistik du hänvisar till. Och oavsett deras antal, finns de. När man straffar dessas kunder, straffar man människor om vilka man inte kan bevisa att de tillfogat någon människa någon skada. I Sverige brukar vi hellre fria än fälla i tveksamma fall. Vad sägs om att utforma lagar så, att endast de som kan
bevisas ha skadat någon straffas, medan övriga hellre frias än fälls? Att inte dra alla över en kam, att inte straffa folk för vad
andra ställer till med, är viktigt för rättssäkerheten.
Men har han läst eller begrundat vår argumentering om varför prostitution är förkastlig?
Med "vi" menar du alltså jbigg? Varför skriver du "vi" istället för "jag"? Är det för att du anser dig vara så bigg att du är fler än en person?
Nåväl, jag kan svara på din fråga. Ja, jag har läst och begrundat de få och magra argument du lagt fram. Nu är det på tiden att du gör detsamma med mina många och väl underbyggda argument och frågor.
Jag väntar till exempel fortfarande på ditt svar på detta: "vill du hellre att en kvinna ska dö än sälja sex, om det enda sättet för henne att överleva på är att sälja sex?"
Vad du än svarar på den frågan, har jag en följdfråga som visar att sexköpslagen är ohållbar. Om du svarar att en kvinna i nämnda situation hellre bör dö än sälja sex, är frågan varför du skulle veta bättre än hon vad som är bäst för henne. Det vet du inte bättre än hon. Hon vet mer om sig själv och sina förutsättningar än vad du gör. Om du istället svarar att kvinnan i min fråga (en kvinna som kan överleva endast genom att sälja sex) hellre bör sälja sex än dö, är min följdfråga varför det ska vara förbjudet att se till att de kvinnor, som är på väg att svälta ihjäl, har tillgång till åtminstone den utvägen, att överleva genom att sälja sex, snarare än ingen utväg alls. Ett sådant förbud "tvingar" (om vi ska använda din vokabulär) ju dessa kvinnor att dö. Hur kan det vara bra?
Så hur du än svarar, visar du att din utgångspunkt var ohållbar.
Vi har ju framfört hur den ser ut i verkligheten!? Icke, Justin Case läser inte om fakta, istället kommer han med påhittade absurda exempel och jämförelser som knappast lär inträffa.
Inom filosofi är det ju vanligt att lägga fram tankeexperiment, även osannolika sådana. Man gör det för att belysa olika principer och faktorer i de resonemang man diskuterar. Du verkar vara helt främmande för detta inom filosofi allmänt accepterade sätt att diskutera och argumentera. Du verkar överhuvudtaget vara främmande för att filosofera. Det du kallar "verkligheten" är bara
en tolkning,
en vinkling av verkligheten. Var öppen för att den kan vara felaktig eller i varje fall bristfällig.
Här kommer ett ovanligt korkat uttalande:
"Du verkar anse att demokrati har ett egenvärde som gör att demokrati måste bevaras alldeles oavsett vad den leder till för samhälle - alltså även om den leder till ett sämre samhälle än vad en väl genomtänkt och samvetsgrannt styrd diktatur skulle leda till. Vad grundar du den åsikten på? Varför är du beredd att offra människors välmående för ett abstrakt fenomen som demokrati, även om ingen får det bättre av det?"
Demokratin har det egenvärdet pga att det är det bästa systemet människor kan leva i.
Varför skulle det, alltid, undantagslöst alltid, i varje tänkbart scenario, vara det?
Att påstå att en diktatur kan leda till något bättre är befäng, om man alltså vill diskutera verkligheten!
Det får du gärna visa, snarare än bara påstå. Jag tror definitivt att världen skulle bli bättre med mig som diktator än med den demokrati som råder idag. (Däremot är nog demokrati bättre än
de flesta diktaturer vore.)
Bigj grundar sin tro på demokrati på två grundläggande förutsättningar, att alla kommer till tals i styrandet åtminstone med en röst,
Menar du verkligen alla, oavsett ålder? Alltså även alla barn? Det tror jag inte. Men varför skulle det vara rätt (det enda rätta) att låta just alla vuxna människor, men inga andra individer/varelser, ha en röst var, så att övriga individer/varelser inte ens har en bråkdels röst tillsammans? Vad säger att nuvarande avgränsning, 18-årsgränsen, är den typ av demokrati som är rätt (d.v.s. bäst)? Varför inte t.ex. 21-årsgräns eller 16-årsgräns eller 19-årsgräns? Om man drar gränsen tillräckligt högt upp, t.ex. vid 100 år, så att endast 100-åringar och äldre får rösta och bestämma över samhället, inser man att man gått från vad man från början kanske såg som "demokrati" till diktatur. Diktatur är ju just att ett fåtal människor bestämmer oinskränkt över övriga. Men om 100-årsgräns vore detsamma som diktatur, vad säger då att inte 99-årsgräns vore diktatur, och vad säger då att inte 98-årsgräns vore diktatur, och så vidare ned till frågan: vad säger då att inte 18-årsgräns är diktatur? Hur besvarar du det?
och att demokratier aldrig offrar, eller har offrat, människors välmående för något abstrakt fenomen! I demokratier är det förbjudet att offra människor, eftersom det är förbjudet att ta livet av människor i demokratier. De gånger människor gått i krig för att försvara olika demokratiska ideal, har man gjort det för att alla vinner på det!
Låt oss ta de allierades krig mot Hitler som exempel. Anser du att det kriget stämmer överens med ditt påstående "De gånger människor gått i krig för att försvara olika demokratiska ideal, har man gjort det för att alla vinner på det!" Anser du alltså att precis varenda tysk som dödades av de allierade i det kriget vann på att bli dödade?
Inse att även demokratier måste offra vissa människor ibland. Vi alla offrar alltid människor, mer eller mindre direkt. När du använder Internet offrar du till exempel de framtida människor som kommer att dö på grund av de klimatkatastrofer som följer av de koldioxidutsläpp som uppstår på grund av att du använder Internet. Ändå anser du antagligen att du har rätt att använda Internet. Du anser alltså att du har rätt att offra andra människor. Vi kan i själva verket knappast undvika att offra, hur vi än lever. Och det är heller inte (i dagsläget) önskvärt att ens
försöka leva utan att offra, för det skulle bli ett väldigt passivt liv som inte skulle vara mänskligheten till alls lika mycket nytta som om man lever aktivt världsförbättrande (vilket dock som sagt oundvikligen innebär ett ständigt offrande).
Historia, liksom påläsning om prostitutionen, är något Justin Case borde prioritera,
Problemet med allt som kan antas vara "fakta" om prostitutionen är att det kan vara vinklat och kraftigt förvrängt av det ideologiskt drivna etablissemang som ligger bakom mycket av det och som mer eller mindre direkt påverkat forskningen på området. Mest indirekt förvisso, genom att forskare som presenterat rön som stödjer etablissemangets teser tenderar belönas med utnämningar och liknande, men redan förekomsten av en sådan indirekt påverkan på forskningen, från makthavarnas sida, gör att det är tveksamt om man kan kalla det fakta. Att "läsa på" sådan "fakta" är kanske inte mycket mer upplysande än att läsa en sagobok.
inte sciens fiction huruvida universum är oändligt eller ej - eftersom det förstnämnda har med verkligheten att göra, och det andra med fantasien!
Straw man. Jag har aldrig påstått att de (erkänt fantasifulla) tankeexperiment jag lagt fram skulle vara korrekta beskrivningar av verkligheten. Du verkar ha missförstått tankeexperiments funktion. Eller, kanske troligare: du
låtsas ha missförstått dem, för att slippa svara på de principfrågor jag ställer med hjälp av dem.
För övrigt är det orättvist av dig att använda mina i andra trådar framförda resonemang om universums oändlighet som argument i
den här tråden. Ingenstans grundar jag min argumentation för legalisering av sexköp på universums oändlighet eller liknande. Du verkar bara försöka blanda bort korten.
Och frågan om prostitution är en fråga om verkligheten - den är ett utslag av manlig dominans, inte helt olikt sådant Justin Case framför här!
Nog för att vi lever i ett glashus numera, men du behöver inte kasta sten i det för det.
När argumenten tryter, då visar Justin Case den rätt sidan - att börja föreslå att folk han inte klarar av att argumentera emot bör lämna forumet.
För det första är det skrattretande att du påstår att jag inte klarar av att argumentera emot det du skriver. Jag har levererat massor av argument emot din ståndpunkt, och du har hittills inte bemött mer än en liten bråkdel av dessa. Så vem är det som verkar ha svårt för att argumentera emot vem egentligen...
För det andra har jag inte föreslagit att du ska lämna forumet. Jag ska villigt erkänna att jag hellre hade sett att det utrymme, som du tagit upp i denna och många andra trådar, hade tagits upp av någon som argumenterat bättre, för dina ståndpunkter, än vad du hittills gjort. Det hade gjort det mer intressant för läsare av diskussionerna än vad som nu blivit fallet. Men därifrån till att stänga av någon från forumet är steget långt. Som jag sagt tidigare är jag av åsikten att det vore fel att stänga av dig. Det skulle i alltför hög grad skapa misstankar om censur, och det vore ett ännu större ont än vad ditt beteende är. Så av två onda ting bör man välja (eller rättare sagt acceptera att stå ut med) det minst onda.
Jag skrev att jag inte riktigt
förstår vad du har att göra på filosofiforum, detta med anledning av att jag inte uppfattar dina inlägg som filosofi utan mest som påståenden och tyckanden nästan helt utan understödjande argument. Det är mycket vi människor inte förstår. Att jag då inte förstår bl.a. vad du har att göra på filosofiforum är inte konstigare än att jag t.ex. inte förstår hur folket kunde rösta moderaterna till makten 2006. Att jag inte förstår hur folket kunde rösta moderaterna till makten 2006 kan sägas innebära att jag inte förstår vad moderaterna har i Rosenbad att göra. Att jag inte förstår vad moderaterna har i Rosenbad att göra betyder inte att jag vill ha bort den rösträtt som möjliggör för folket att rösta så dumt, och på samma sätt betyder inte det faktum att jag inte förstår vad du har på filosofiforum att göra att jag skulle vilja att du inte hade rätt att vara på filosofiforum.
Och ja, under 18 är man minderårig och omyndig!
Inte enligt wikipedia och Brå.
Och att jämställa prostitution med att kramas är inte samma sak Justin case - väx upp grabben! :wink:
Straw man. Jag har inte påstått det. För andra gången: jag jämställer inte de där två sakerna. Jag
jämför dem. Betyder jämföra detsamma som jämställa, i din vokabulär? Man undrar vem det är som är i behov av utbildning här.
och samtidigt har en pinsam agenda!
Min "agenda" med den här tråden är att uppmärksamma och kritisera statens tilltagande omyndigförklarande av myndiga människor - ett omyndigförklarande som får återverkningar på många områden genom att det i största allmänhet bidrar till att vänja folk vid att ha allt mindre frihet över sina liv. Jag ser inget pinsamt i att motarbeta denna skrämmande utveckling. Jag ser heller inget pinsamt i att göra vad nästan varenda vuxen människa gör varje gång hon eller han gör någon som helst ansträngning eller ägnar någon som helst tid åt någon annan människa i hopp om att detta ska öka chanserna att få ha sex med vederbörande - nämligen: betala för sex. Nästan alla kvinnor och män betalar för sex, med förföring, eller med middagar, eller med pengar, eller med skjuts, eller med husrum, eller med komplimanger, eller på andra sätt. Det är ett beteende som sitter benhårt i den mänskliga naturen. Att se den mänskliga naturen som en pinsam agenda är inte särskilt konstruktivt. Vi har liksom ingen annan natur att byta till (innan genteknik gör det möjligt, vill säga).
