Vad läser Du just nu?

[Logos]

Ja den är snäv och rätt tråkig (som den framträder i Upplysningens dialektik i alla fall). Han har ett lätt kulturkonservativt drag, den gode Adorno. Men till hans försvar så tror jag inte att det var särskilt många som såg musiken som en progressiv kraft mellan romantiken och 1960-talet.

[Logos]

Just nu läser jag förövrigt Rasoul Nejadmehrs "Education, science, and truth" där han analyserar utbildningsväsendet av idag utifrån framföralt Nietzsche och Marx. Han har en del poänger, men lite luddig tycker jag att avhandlingen är...

Annars har jag på senaste tiden blandat Hegel, Marx och Freire till en uppsats som jag ska skriva i vår. Och sämre läsning kan man ju ha!

[Avantgardet]

Han har ju poänger när det gäller jazzen också, men han missar onekligen nåt väsentligt. Problemet är att han, precis som de flesta akademiker, aldrig riktigt släppt loss och jammat. Jazzens väsen, om det finns ett sådant, skall framförallt sökas där. Det är mer utav en social praxis, ett sätt att kommunicera och umgås, än det är en "konstform". Och visst fan kan jazz vara kukigt, precis som bluesen när den är som allra bäst är fruktansvärt kukig, men man får inte ta det för ett självändamål, utan det skall tas som ett medel. Den här vanvettiga hyperrationalismen man finner hos sådana Adorno lovsjunger (sin mentor Alban Berg, och Schönberg och såna dårar) är inte ett dugg mindre kukig, i synnerhet inte om man tar alla deras "konstnärliga" anspråk i beaktande. Och jämför man dem så, så ser man att kukigheten hos jazzen är bra mycket mer "musikalisk", om man nu skall drista sig till att tala på det sättet.

Men jag vet inte, Adorno torr? Adorno är i mitt tycke en som mer än väl kompenserar för sin akademiska torrhet med ett otroligt levande språk, precis som Derrida gör. Tycker alltid det är en fröjd att läsa Adorno av just det skälet. Han har faktiskt en härlig rytmik, och ett väldigt musikaliskt språk (s.a.s.).

[honey is cool]

Läste "Lysande utsikter"(Great expectations, gillar inte riktigt översättningen) av Charles Dickens. Den var ganska bra, väldigt spännande, kanske det mest spännande jag läst. Det är lustigt det där med klassiker, dom är aldrig riktigt populära. Jag hade ju tänkt att visst, den där Dickens är känd, men när levde han, på 1800-talet och vad kan han ha vetat om livet, jag hade aldrig hört någon som verkligen tyckte om hans böcker, möjligtvis filmatiseringarna, jag kanske låter naiv men en del författare kan väl knappast sägas åldras med värdighet oavsett hur populära de en gång var. Jag kommer inte läsa en till bok av Dickens på ett bra tag, för jag misstänker alltid att jag läst det bästa av författaren. En del litteratur läser man för njutningens skull, andra för lärans, Lysande utsikter ger både ock, den är faktiskt ganska hemsk emellanåt. Det är ingen bok jag rekomenderar för vissa böcker lämnar ett litet ärr kvar hos läsaren. Den har det mesta, en klassisk bok på det viset.

[miles davis]

Nu är Kurs i allmän lingvistik avklarad, och, ja, den var väl helt okej. Det mesta hade jag nog redan koll på, men vissa saker - i synnerhet detaljerna - var överraskande nya. Nåväl.
Nu, lagom till julen och som en gåva till mig själv, så blir det enbart Derrida (den där introduktionsboken och Positions) i ett antal dagar framöver. Najs.

[Logos]

Trevligt Miles. Själv blir det mest en massa skönlitteratur just nu, känner mig lite trött. Har blandat lite Borges, Camus, Dan Andersson, Mishima och Sylvia Plath. Ska snart ta och påbörja Murakamis "Fågeln som vände upp och ned på världen", efter att ha blivit tipsad av en vän.

[Avantgardet]

Grymt miles. Själv försöker jag jobba mig in mot huvudspåret - en seriös kritik av Zizek - men med min nya litterära kosthållning blir det lite omvägar tyvärr. Har förövrigt lyckats klippa lite Deleuze till underpriser (såväl "Difference and Repetition" som "Anti-Oedipus" - båda för runt tvåhundra riksdaler), och så har jag råkat skaffa en samling av honom som heter "Desert Island...[nånting]" också. Så jag funderar på att ställa honom mot Zizek för att gräva fram konturerna bättre. Och givetvis slänga in Derrida bredvid dem som nåt slags reboot-knapp. Tycker förövrigt det är ett bra sätt att strukturera sitt läsande, liksom ställa författarskap mot varandra för att kunna se skillnaderna och likheterna framträda och på så sätt bilda sig en referensram för dem.

Vad gäller Adornos estetiska teori så är väl huvudtemat konstens förhållande till det empiriska, eller med andra ord dess utopiska funktion. Och då inte med avseende på innehållet (typ science-fiction) utan på dess form (för Adorno är konst just formen, och formen är traditionens process). Konsten negerar alltså i en mening verkligheten, och påminner oss om möjligheten till något annorlunda än det bestående. Som en sidnot kan sägas att jag inte ser just någon skillnad alls mellan Adorno och Marcuse när det gäller estetiken. Marcuse skyltar förvisso regelrätt med sitt lån av Adorno, men det är i min mening exakt samma teori. Tycker Adornos "Aesthetic Theory" är riktigt läsvärd. Måhända är den något "snäv", som Logos säger, men samtidigt tar han ett brett grepp på det snäva området, och för den som intresserar sig för konsten, musiken, och litteraturen, så innehåller den massvis med godbitar. Är egentligen mer sugen på hans "Negative Dialectics" men det får bli senare det...

[Logos]

Jag fortsätter nu på mitt spår med "Utbildningsfilosofi" och läser Schillers "On the Aesthetic education of Man". Efter det följer nog Adornos "Minima Moralia" och sedan lite mer Hegel, "Inledning till estetiken".

[Logos]

Jag fick förresten ett tips om att man som lärare kan få dra av på skatten för inköpta böcker som är relevanta för ens yrkesutövande. I så fall har jag lite pengar att hämta in...

[Logos]

Jag fick Deleuze och Guattaris "Kafka-toward a minor litterature" samt Walter Benjamins "Illuminations" i julklapp, så framöver lär det ju bli dessa varvat med en hel del skönlitteratur, och kanske även lite Platon? Efter det blir det nog mer Zizek, jag har "Parallax view" hemma nu.

[Avantgardet]

Jag fortsätter nu på mitt spår med "Utbildningsfilosofi" och läser Schillers "On the Aesthetic education of Man". Efter det följer nog Adornos "Minima Moralia" och sedan lite mer Hegel, "Inledning till estetiken".

Funderar lite på att ta itu med den där förebannade "Ecrits" av Lacan, kanske skulle man läsa Zizeks lacanintroduktion i samma veva. Det lär ju ta ett tag. Finns ingen som jag behövt läsa så långsamt som Lacan. Hans prosa är ett fenomen i sig. Tack och lov är karln insiktsfull, så man får ju lön för mödan, men han är notoriskt svårgenomtränglig. Till och med i svensk översättning får man tugga om samma stycke minst tre-fyra gånger innan man riktigt begriper vad det är han säger.

"Parallax view" tycker jag mycket om, tror du också kommer gilla den. Hade behövt läsa mer Walter Benjamin själv. Vilka texter är det i "Illuminations"? Visst är det Hannah Arendt som sammanställt den, och skrivit förordet? Riktigt kul hade det varit att läsa brevväxlingen mellan paret Adorno och Benjamin. Får beta av lite så man kan belöna sig själv med sådan lektyr så småningom. Vem sa nåt om nördig? Tycker det är komiskt att jag ännu inte kunnat förlika mig med mina nördiga böjelser utan nästan tvångsmässigt måste distansera mig från det med en sån här gest när det blir för uppenbart för mig själv.

[Logos]

Haha hittar inte boken just nu. Antar att vi borde städa. Ska kolla senare, återkommer.

För övrigt väntar jag mig en Lacan-recension inom en framtid  :)

[Logos]

Yes, förord av Hannah Arendt. Annars innehåller den hans texter om Kafka, Leskov och Baudelaire samt "The work of art in the age of mechanical reproduction" samt "theses on the philosophy of history". Det riktigt vattnas i munnen på mig när jag ser den.

[CAUSTIX]

Jag fortsätter nu på mitt spår med "Utbildningsfilosofi" och läser Schillers "On the Aesthetic education of Man". Efter det följer nog Adornos "Minima Moralia" och sedan lite mer Hegel, "Inledning till estetiken".

Funderar lite på att ta itu med den där förebannade "Ecrits" av Lacan, kanske skulle man läsa Zizeks lacanintroduktion i samma veva. Det lär ju ta ett tag. Finns ingen som jag behövt läsa så långsamt som Lacan. Hans prosa är ett fenomen i sig. Tack och lov är karln insiktsfull, så man får ju lön för mödan, men han är notoriskt svårgenomtränglig. Till och med i svensk översättning får man tugga om samma stycke minst tre-fyra gånger innan man riktigt begriper vad det är han säger.

"Parallax view" tycker jag mycket om, tror du också kommer gilla den. Hade behövt läsa mer Walter Benjamin själv. Vilka texter är det i "Illuminations"? Visst är det Hannah Arendt som sammanställt den, och skrivit förordet? Riktigt kul hade det varit att läsa brevväxlingen mellan paret Adorno och Benjamin. Får beta av lite så man kan belöna sig själv med sådan lektyr så småningom. Vem sa nåt om nördig? Tycker det är komiskt att jag ännu inte kunnat förlika mig med mina nördiga böjelser utan nästan tvångsmässigt måste distansera mig från det med en sån här gest när det blir för uppenbart för mig själv.

Är det inte bättre at läsa Lacan innan Zizeks introduction. Zizeks Lacan är nog rätt färgad av Zizek. Tänkte själv försöka mig på ecrits, men kanske skulle man färska upp sin Freud lite först......

[Avantgardet]

Jag fortsätter nu på mitt spår med "Utbildningsfilosofi" och läser Schillers "On the Aesthetic education of Man". Efter det följer nog Adornos "Minima Moralia" och sedan lite mer Hegel, "Inledning till estetiken".

Funderar lite på att ta itu med den där förebannade "Ecrits" av Lacan, kanske skulle man läsa Zizeks lacanintroduktion i samma veva. Det lär ju ta ett tag. Finns ingen som jag behövt läsa så långsamt som Lacan. Hans prosa är ett fenomen i sig. Tack och lov är karln insiktsfull, så man får ju lön för mödan, men han är notoriskt svårgenomtränglig. Till och med i svensk översättning får man tugga om samma stycke minst tre-fyra gånger innan man riktigt begriper vad det är han säger.

"Parallax view" tycker jag mycket om, tror du också kommer gilla den. Hade behövt läsa mer Walter Benjamin själv. Vilka texter är det i "Illuminations"? Visst är det Hannah Arendt som sammanställt den, och skrivit förordet? Riktigt kul hade det varit att läsa brevväxlingen mellan paret Adorno och Benjamin. Får beta av lite så man kan belöna sig själv med sådan lektyr så småningom. Vem sa nåt om nördig? Tycker det är komiskt att jag ännu inte kunnat förlika mig med mina nördiga böjelser utan nästan tvångsmässigt måste distansera mig från det med en sån här gest när det blir för uppenbart för mig själv.

Är det inte bättre at läsa Lacan innan Zizeks introduction. Zizeks Lacan är nog rätt färgad av Zizek. Tänkte själv försöka mig på ecrits, men kanske skulle man färska upp sin Freud lite först......

Jo, det var vad jag hade tänkt mig. Men Lacan är verkligen notoriskt krånglig. Förvisso kan det vara klokt att färska upp sin Freud, men problemet infinner sig - vilken del av Freud? Så jag tänkte att jag tar risken och ger mig på Lacan med de kunskaper jag redan har. Får väl anledning att återvända till honom framöver också, och ta det pö om pö.