Färger existerar inte i den kroppsexterna verkligheten

[Jörgen]

...såg jag på teve (Kunskapskanalen) igår, tyckte det var rätt
intressant,men vet inte om det går att diskutera så mycket om det...

Det vi uppfattar som gult, rött, blått är ljus av olika våglängder,
men det att vi kan skilja på de som färger är en konstruktion av hur
just våra hjärnor bearbetar de olika vågländernas ljus.

Om vi såg på omgivningen som det egentligen ser ut - utan
att hjärnan skapade färgerna beroende på de olika våglängderna,
så skulle det bli typ gråtoner.

Våra ögon har mottagare inställda på 3 våglängder,
som hjärnan gör om till just blått, rött och gult i våra sinnen,
samt blandar ihop det lite.

Cika 10% av männen saknar dock mottageren för en våglängd,
och cirka 0,5 procent av kvinnorna gör det också,
vilket gör de färgblinda
(kan inte skilja mellan rött och grönt, exempelvis)

Hundar, som jag tidigare trodde såg på allt i gråtoner,
har i själva verket mottagare för både blått och gult.

De flesta däggdjuren har det så (blott mottagning inställd för
två våglängder, vilket sades bero på att däggdjuren trängdes
undan under dinosaurietiden av dinosaurierna till att bli nattjagande
djur, och därmed att förbättra sitt nattseende på bekostnad av en
av våglängdsmottagarna, som inte behövdes lika mycket på natten.

Undantagen från den regeln är just primaterna. (däribland vår art)

Det sades inte under programmet, men jag tänker det mig till så,
att just primaternas förfäder var bland de första som återgick till att
bli dagjagande djur när dinosaurierna behagade att i stort sätt
försvinna, och därmed blev 3-vågländsmottagning (och särskiljning)
på nytt ett överlevnadsfrämjande egenskap.

Man har även med framgång experimenterad med en viss
arts apa, där just de manliga representanterna naturligen
endast har receptorer för två våglängder, att ge apan den tredje
med hjälp av den mänsklige tredje receptor inimpad i en
bärarvisus som sprutas in i ögat på apan.

De banar för möjligheten att låta en människa kunna se i det
ultravioletta sprektrumet (som bi och vissa fåglar och fiskar),
eller i det infraröda spektrumet.

Va flummigt.

[Skogsälvan]

Visst är det jobbigt att inse att man inte ser det som det är? Väldigt förvirrande och uppslitande, iaf för min del.

[Jörgen]

Lider inte av det, bor i alla fall mest i mitt huvud.

Mera från kunskapskanalen... kan man tänka vad det finns:
En stor del av den fysikaliska verkligheten tycks vara uppbyggt
kring fraktal logik, det vill säga självlikformighet.

Självlikformighet betyder, att vissa system, till en viss grad -
ju mer man förstorar de, så ser de precis likadana ut bildmässigt
oavsett skalan.

Ett uppenbar exempel: trädstammen förgrenar sig på ett visst sätt,
följer man så grenen så förgrenar den sig på nytt på samma sätt,
och dessa grenar förgrenar sig på nytt på samma sätt,
och så vidare tills en viss gräns är nått, och blad tar over.

Tittar man närmare på bladen,
så fortsätter dock samma förgreningsbeteende.

[dokido]

Visst är det jobbigt att inse att man inte ser det som det är? Väldigt förvirrande och uppslitande, iaf för min del.

för min del är jag mer intresserad av att försöka se det man inte ser, vilket är en paradox förstås, (och en liten trött generalisering) men inspirerande