Att vara "Enlighted"? Era tankar...

[Algotezza]

Med Enlightment brukar man ofta mena just andlig upplysning och så som Hinduer/Buddhister/Zen/Tao osv ser på det.

Det var bra skrivet.

Intressant blogg.:

Jag tackar  :)

hur kan den som är upplyst veta att någon annan är upplyst... då upplyst är något som upplevs och inte kan beskrivas såsom du sa till mig en gång. Sedan så tycker jag det är intressant när jag läser att vissa påstår att andra är upplysta men att dom själva INTE är det. Hur kan dom urskilja vem som är upplyst och vem som inte är det om dom själva INTE är upplysta?:

Jag vet inte så mycket om Algotezza s syn på ämnet men tänker här att, om ”upplyst” istället ses som något man känner (en emotion), snarare än något man blir (ett subjekt/objekt), ter det sig enkelt att förstå hur folk som upplevt känslan, känner igen den hos andra. Att man trots att inte själv ha upplevt en känsla, ändå kan identifiera yttre tecken på att vissa andra nog har det, är väl sedan inte så osannolikt?

Jag undrar ändå om det inte är relativt få som definierar sig själva som ”upplysta” [i andlig bemärkelse]. Kanske är det oftare en beteckning omgivningen tillämpar på människor som antingen säger sig ha haft en viss sorts upplevelse, eller som till karaktären beter sig på ett ”upplyst” vis?

Hermit

Ja, är man verkligen upplyst är man väl i regel för ödmjuk för att kalla sig så. Man strävar att bli det, sedan vill man inte kalla sig det när/om man uppnått det. Upplyst är att vara i direktkontakt med tillvarons djupare lager direkt, naturligt och spontant via egen klarsyn, utan att man når dessa lager via logiskt tänkande och analys. Holism ej atomism.

/Algotezza

[seekeroftruth]

Hermit: Jo precis det är ändå omgivningen som utser vem som är upplyst eller ej såvida inte personen själv påstår sig vara en inkarnation utav Gud som vissa har gjort. Sedan så tycker jag att om man nu är upplyst så behöver man uppfylla tre kriterier. Det första är som Algotezza skriver att man tänker holism och detta tror jag du redan förstår, sedan att man förstår att något är sant bara för att man själv anser det och slutligen att man lever i enlighet med sin insikt samt sitt medvetande om holism alltså handling.

Jag tycker inte en person är upplyst som bara sitter på en sten och ser allmänt nöjd ut... en upplyst människa känner kärlek till skapelsen och handlar därefter.

[seekeroftruth]

Med Enlightment brukar man ofta mena just andlig upplysning och så som Hinduer/Buddhister/Zen/Tao osv ser på det.

Det var bra skrivet.

Intressant blogg.:

Jag tackar  :)

hur kan den som är upplyst veta att någon annan är upplyst... då upplyst är något som upplevs och inte kan beskrivas såsom du sa till mig en gång. Sedan så tycker jag det är intressant när jag läser att vissa påstår att andra är upplysta men att dom själva INTE är det. Hur kan dom urskilja vem som är upplyst och vem som inte är det om dom själva INTE är upplysta?:

Jag vet inte så mycket om Algotezza s syn på ämnet men tänker här att, om ”upplyst” istället ses som något man känner (en emotion), snarare än något man blir (ett subjekt/objekt), ter det sig enkelt att förstå hur folk som upplevt känslan, känner igen den hos andra. Att man trots att inte själv ha upplevt en känsla, ändå kan identifiera yttre tecken på att vissa andra nog har det, är väl sedan inte så osannolikt?

Jag undrar ändå om det inte är relativt få som definierar sig själva som ”upplysta” [i andlig bemärkelse]. Kanske är det oftare en beteckning omgivningen tillämpar på människor som antingen säger sig ha haft en viss sorts upplevelse, eller som till karaktären beter sig på ett ”upplyst” vis?

Hermit

Ja, är man verkligen upplyst är man väl i regel för ödmjuk för att kalla sig så. Man strävar att bli det, sedan vill man inte kalla sig det när/om man uppnått det. Upplyst är att vara i direktkontakt med tillvarons djupare lager direkt, naturligt och spontant via egen klarsyn, utan att man når dessa lager via logiskt tänkande och analys. Holism ej atomism.

/Algotezza

Jag tror vi har samma syn på upplysning, men för mig är det inte omöjligt att en "upplyst" människa kan växla mellan att bete sig oupplyst och upplyst. Man måste inte vara antingen eller, iafall enligt mig.

[Algotezza]

Man agerar och fungerar ju konkret både på ett vardagsplan och på ett andligt plan som upplyst. Jesus var väl upplyst men blev förbannad på försäljare i templet, körde ut dem  och fick ett träd att dö när det inte bar frukt till honom.

/Algotezza

[seekeroftruth]

Man agerar och fungerar ju konkret både på ett vardagsplan och på ett andligt plan som upplyst. Jesus var väl upplyst men blev förbannad på försäljare i templet, körde ut dem  och fick ett träd att dö när det inte bar frukt till honom.

/Algotezza

Jo, dom säger att Jesus var prakt exempel. Han är väl isåfall ljusets ljus. Jag tänker mig att vissa kan lysa mer än andra, och vissa inte alls. En del kanske är mer som svartahål till och med.

[Algotezza]

Man agerar och fungerar ju konkret både på ett vardagsplan och på ett andligt plan som upplyst. Jesus var väl upplyst men blev förbannad på försäljare i templet, körde ut dem  och fick ett träd att dö när det inte bar frukt till honom.

/Algotezza

Jo, dom säger att Jesus var prakt exempel. Han är väl isåfall ljusets ljus. Jag tänker mig att vissa kan lysa mer än andra, och vissa inte alls. En del kanske är mer som svartahål till och med.

Mörkermästare... och Gandalf grå...

/Algotezza

[hermit philosopher]

... att man förstår att något är sant bara för att man själv anser det ...

Hur menar du här; att "insikterna" vi talar om inte nödvändigtvis är kopplad till logiskt tänkande, eller vaddå?

[seekeroftruth]

... att man förstår att något är sant bara för att man själv anser det ...

Hur menar du här; att "insikterna" vi talar om inte nödvändigtvis är kopplad till logiskt tänkande, eller vaddå?

Om jag håller med dig om något är det mer korrekt då?

http://en.wikipedia.org/wiki/Regress_argument

Det var bara det jag menade. Saker är sanna för av vi säger att dom är sanna. Till slut kanske man kommer till slutsatsen att den absoluta sanningen är bortom en själv.

1. Insikt
2. Medvetande
3. Handling

[Plecto]

En upplyst människa behöver inte nödvändigtvis vara en kunnig människa. Upplysningen tror jag handlar mer om en gedigen analytisk tillvaro än en fulländad kunskapstillvaro, vilket i sig är ej uppnåelig.  

En upplyst människa -

definitionen av ett sådant tillstånd är komplicerat. Då det främst kräver precision och kontext för att förklara tillståndet.

Men upplysningen, som jag ser det, skulle vara en blandning av visdom och befrielse från livets, tillvarons, bojor. Den skulle se sig själv i logiska resonemang beroende på sammanhang. En förståelse av det yttre. En korrelation mellan det ena och det andra.

Förståelse.




Det är upplysningen. Se ordning i kaos. Kreativitet.


En spirituell upplysning skulle innebära en fogning av diverse inneboende element till ett enhetligt element. Se ett i allt.


Befrielse är upplysningen.


Hur den yttrar sig är svårt att beskriva, det får du tala med en upplyst människa om.

[hermit philosopher]

Om jag håller med dig om något är det mer korrekt då?

http://en.wikipedia.org/wiki/Regress_argument

Det var bara det jag menade. Saker är sanna för av vi säger att dom är sanna. Till slut kanske man kommer till slutsatsen att den absoluta sanningen är bortom en själv.

1. Insikt
2. Medvetande
3. Handling

OK, jag förstår hur du menar. Tänkte annars på "blind faith" som jag ser som lite problematisk.
För även om en verkligt insiktsfull människa, enligt mig nog inte blir fanatiker, måste kanske medges att insikter – som ju måste upplevas sanna för att anses sådana – lika gärna kunna resultera i dogmatiska övertygelser som ska tvingas på andra? Särskilt, då andliga insikter ofta ses så starkt oklanderliga att de som har dem, inte i efterhand känner sig behöva granskar dem kritiskt…

Hermit

[seekeroftruth]

Om jag håller med dig om något är det mer korrekt då?

http://en.wikipedia.org/wiki/Regress_argument

Det var bara det jag menade. Saker är sanna för av vi säger att dom är sanna. Till slut kanske man kommer till slutsatsen att den absoluta sanningen är bortom en själv.

1. Insikt
2. Medvetande
3. Handling

OK, jag förstår hur du menar. Tänkte annars på "blind faith" som jag ser som lite problematisk.
För även om en verkligt insiktsfull människa, enligt mig nog inte blir fanatiker, måste kanske medges att insikter – som ju måste upplevas sanna för att anses sådana – lika gärna kunna resultera i dogmatiska övertygelser som ska tvingas på andra? Särskilt, då andliga insikter ofta ses så starkt oklanderliga att de som har dem, inte i efterhand känner sig behöva granskar dem kritiskt…

Hermit

Jo, så är det.

Det är både vackert och fult samtidigt.

Om det nu finns någon sanningen tänker jag, behöver ingen bekräfta den. Den borde vara mer vardaglig än det vardaglig och mer verklig än det mest verkliga. Den sanningen om den finns vill jag ha.

När man ifrågasätter något så kan man börja tvivla... det vet jag iafall.

Man måste vara väldigt säker på något för att kunna offra sitt liv för det, och om man nu hittat en sådan sanning så är den vacker, men om man råkar ha fel så är det det fulaste som finns.

[seekeroftruth]

Many scientists believe that at the moment of the subjective experience of enlightenment there is an actual physical change in the brain, as detailed in Eugene G. d'Aquili's The Mystical Mind: Probing the Biology of Religious Experience.

Intressant.