Frydrich Reichfeld en rabiat humanist?

[matahari]

Ja trot fan om inte jag hade rätt i mina Saida lika åskådningar igen!

Hinhåle själv, detta unikum till getabocks åbäke först till kapitalist kvarnen.

http://www.politikerbloggen.se/2010/04/15/29911/

[Justin Case]

Systematisk tvångsbeskattning, som gör de relativt svaga i samhället bättre lottade på de rikas bekostnad och mot de rikas vilja

Inte så säker på att det skulle vara mot deras vilja.

Tror du uppriktigt att de fattiga inte skulle få det sämre om man avskaffade tvångsbeskattningen och ersatte den med frivillig skatt? Så du menar att om man lät de rika helt slippa betala skatt istället för att som nu betala 50% i skatt, skulle de plötsligt frivilligt betala 50% i skatt tack vare att de inte skulle känna sig tvingade?? För om de inte skulle det, utan betala mindre än så i frivillig skatt, var skulle då de fattigare som behöver de där pengarna få de resterande pengarna ifrån?

Är vi enbart tvingade till att uppvisa solidaritet i handling, har vi ingen solidaritet i hjärta och själ? Där tror jag vi har olika uppfattning.

Du frågar som om det måste vara helt svart eller helt vitt. Det måste det verkligen inte. Både tvångsbeskattning och frivillig solidaritet finns, och bidrar vardera med sitt. Jag tror att tvångsbeskattning tills vidare är ett nödvändigt komplement till den frivilliga solidariteten för att komma så nära den önskvärda, optimala egendomsfördelningen som möjligt. Den sammantagna mängden frivillig solidaritet är helt klart större än noll. Men tror du att om tvångsbeskattning inte fanns i Sverige, den frivilliga solidariteten hos svenskarna skulle ge upphov till en minst lika lyckomaximerande (d.v.s. önskvärd) egendomsfördelning som kombinationen av den frivilliga solidariteten hos svenskar och Sveriges tvångsbeskattning idag gör? Det tror jag inte. I så fall skulle väl de rika i länder med lägre skatter än Sverige uppvisa större frivillig solidaritet med de fattiga än vad rika svenskar gör. Mig veterligt gör de inte det, snarare tvärtom om något. Men det behöver bara betyda att tvångsbeskattning inte minskar den frivilliga solidariteten lika mycket som den sammantagna önskvärda omfördelningen av egendom skulle minska om man avskaffade tvångsbeskattning - inte att tvångsbeskattning nödvändigtvis fostrar folk till även en större frivillig solidaritet (orsak och verkan kan vara de omvända istället; det kan vara så att Sverige kan ha högre skatter än andra länder tack vare att svenskar från början är mer solidariska av sig än folk i andra länder, något som i sin tur kanske kan förklaras med omständigheter i Sveriges historia som gjort svenskar relativt snälla av sig). Denna syn är fullt kompatibel med synen att tvångsbeskattning är ett nödvändigt komplement till frivillig solidaritet för att komma så nära den önskvärda, optimala egendomsfördelningen som möjligt.

Dessutom har många människor, framför allt många heltidsarbetande småbarnsföräldrar, knappt någon tid för idel folkomröstningar (om det är något sådant du förespråkar),


Nix om du vill kan du delta i direkta omröstningar, anser du inte ha dig tid har kan du när som helst göra detta via ombud (representation) och när som helst när du vill återigen avsäga dig representationen och göra det själv. Poängen är att du väljer.

Den som inte har tid att delta i idel folkomröstningar, och därför är hänvisad till att rösta via ombud, får mindre kontroll över de beslut som fattas. Själva poängen med direktdemokrati är ju just att den ökar folks påverkan på politiken i relation till politikernas dito. Därmed kvarstår en orättvisa i att den som inte har tid att rösta detaljstyrande (delta i idel folkomröstningar i specifika frågor) inte har samma kontroll över hur hans stat styrs än någon som har tid att rösta detaljstyrande. Hur mycket tid man har är inte alltid något man själv väljer. Därför kan man inte försvara direktdemokrati med att den vore rättvis för alla (om inga ytterligare åtgärder vidtas, som t.ex. genteknik). Det vore den inte.

[Kallekula]

Är vi enbart tvingade till att uppvisa solidaritet i handling, har vi ingen solidaritet i hjärta och själ? Där tror jag vi har olika uppfattning.

Du frågar som om det måste vara helt svart eller helt vitt. Det måste det verkligen inte. Både tvångsbeskattning och frivillig solidaritet finns, och bidrar vardera med sitt. Jag tror att tvångsbeskattning tills vidare är ett nödvändigt komplement till den frivilliga solidariteten för att komma så nära den önskvärda, optimala egendomsfördelningen som möjligt.

Och vad är den optimala egendomsfördelningen?

Tvångsbeskattning är tvång bara när val inte ges. Antingen får du vara med i gemenskapen och beskattas därefter som vi gemensamt bestämt eller så får du träda ur den. Egentligen finns ju mycket av den möjligheten idag.

Sen återstår ju frågan varför tvinga någon?

Och återigen utopi, jag berör inte detta med makt.


Den som inte har tid att delta i idel folkomröstningar, och därför är hänvisad till att rösta via ombud, får mindre kontroll över de beslut som fattas.

Då har du valt vad du vill lägga tiden på.

Sen ska du, om man nu tror på detta system, ge människor möjligheter tidsmässigt, om de vill, att sätta sig in i olika frågor.

[Justin Case]

Tvångsbeskattning är tvång bara när val inte ges.

Anser du alltså att alla som bor i Sverige bör ha rätt att gå ur svenska staten och strunta i att betala skatt, men ändå bo kvar i Sverige, arbeta i Sverige, göra affärer i Sverige, anställa svenska medborgare i sina företag, etc, om de vill? I så fall undrar jag om du tänker dig att inte några som helst svenskar skulle behöva dö i förtid i Sverige på grund av att de inte har råd att betala helt själva för den vård de behöver, om man avskaffade tvångsbeskattningen. Folk svälter ju idag på andra håll i världen trots att det finns gott om rika världen över (även i mycket mindre hårt beskattade länder än Sverige) som skulle kunna frivilligt hjälpa dessa svältande om de ville, men som inte gör det. Den frivilliga godhet du förutsätter är det bevisligen skralt med; den skulle inte kunna ersätta den livräddande omfördelning Sveriges tvångsbeskattning åstadkommer. Betänk nämligen att redan t.ex. ett par månaders förlängning av någon svensk åldrings liv de facto är en form av livräddande, och en typ av livräddande som endast tycks kunna åstadkommas för maximalt antal svenska åldringar om man har tvångsbeskattning i Sverige. Före sossarnas tid fanns det visserligen fattigstugor i Sverige, inrättningar som kanske finansierades eller skulla ha kunnat finansierats på frivillig basis med de låga krav man på den tiden hade på livslängd och levnadsstandard i livets slutskede, men hur gamla blev åldringarna i dessa fattigstugor, och hur gamla blir åldringarna på de med tvångsbeskattning finansierade ålderdomshemmen och långvårdsavdelningarna i Sverige idag? Viss skillnad, va? Och är inte detta en ökad grad av livräddande? Hur skulle den graden av livräddande kunna finansieras helt frivilligt idag? Varför skulle rika svenskar plötsligt bli så generösa bara för att man slutade tvångsbeskatta dem?

Om du istället anser att valet står mellan att 1) bo och verka i Sverige och betala svensk skatt och att 2) inte bo och verka i Sverige och betala svensk skatt, varför skulle man ha skyldighet att flytta ut ur Sverige för att slippa betala svensk skatt, om man inte vill betala svensk skatt? En flytt ut ur Sverige kostar. Och inte bara pengar, utan besvär, tid, språksvårigheter på den nya platsen, psykisk omställning, etc. Oavsett hur stort eller litet priset är för en flytt ut ur Sverige, kan du inte hävda att det är ett fritt val att betala svensk skatt om man måste flytta för att slippa betala svensk skatt. De som är födda i Sverige har ju inte valt att bo i Sverige, och har alltså inte valt att betala svensk skatt när de tjänar pengar d.v.s. gör vad de kan för att överleva. Ändå tvingas de betala svensk skatt.

Att säga att de som betalar svensk skatt har valt själva att betala svensk skatt är lite som att säga att den som blir pistolrånad har valt att betala rånaren pengar. Visserligen är ett pistolskott oftast mer fatalt än vad de bötes-, egendomsutmätnings- och fängelsestraff som svenska staten utsätter "skattesmitare" för, och mer fatalt än vad de kostnader som en flytt ut ur Sverige skulle innebära, men skillnaden är ändå bara en gradskillnad. Även måttliga ekonomiska och andra förluster i en människas liv förkortar statistiskt sett vederbörandes liv, kanske inte så mycket, men i någon mån. Annars skulle människor inte ha någon genetisk predisposition för att försöka undvika dem.

Om du svarar att denna gradskillnad är så stor att den bör få avgöra frågan, anser du underförstått att det inte är lika allvarligt att förkorta någons liv litegrann som att förkorta någons liv väldigt mycket. Varför då inte även kraftigt sänka straffen för mord på riktigt gamla människor - de som ändå inte har så lång tid kvar att leva? Skillnaden mellan deras förlust och förlusten hos en tioåring som blir mördad är ju mycket stor, kanske ungefär lika stor som skillnaden mellan de förluster det innebär att flytta ut ur Sverige för att slippa betala svensk skatt och de förluster det innebär att betala svensk skatt. Borde således straffet för mord på en tioåring vara många gånger hårdare än straffet för mord på en 80-åring? Vad säger du?

Antingen får du vara med i gemenskapen och beskattas därefter som vi gemensamt bestämt eller så får du träda ur den. Egentligen finns ju mycket av den möjligheten idag.

Att träda ur den kan man väl idag bara göra genom att sluta tjäna pengar i Sverige? Se ovan beträffande vilka problem detta faktum medför för din ståndpunkt.

Sen återstår ju frågan varför tvinga någon?

Ja, som sagt, om man är svältande och måste stjäla för att få mat, varför tvinga av den rike egendom? Kanske för att slippa svälta ihjäl? Se ovan angående det godtyckliga i att dra en gräns mellan att tillåta stöld för att förhindra ihjälsvält och att stjäla pengar för att förhindra endast en statistiskt sett förkortning av sin eller någon annans liv.

Den som inte har tid att delta i idel folkomröstningar, och därför är hänvisad till att rösta via ombud, får mindre kontroll över de beslut som fattas.

Då har du valt vad du vill lägga tiden på.

Ja, men 1) de har inte valt att ha det svårare för att få sitt liv att gå ihop än vad andra har, så de har inte valt att ha mindre tid över för folkomröstningar än vad andra har, och 2) de har inte valt att det ska vara så att de som har mycket tid för att delta i folkomröstningar ska få mer påverkan på politiken.

Att ändå påstå att de "har valt vad de vill lägga tiden på" låter därmed som klassföreståndaren som förvägrade den trögtänkta eleven skolmat och sa: "endast de som presterar tillräckligt bra på lektionerna får skolmat, och visst, jag vet att du skulle behöva plugga hela natten för att klara mina krav lika bra som de andra eleverna, men då är det nu helt enkelt så att genom att välja att inte plugga hela natten har du valt att inte få någon mat idag".

Vad du i praktiken gör är att lägga skulden på de fattiga för att de är fattiga. Men många av de fattiga kan inte hjälpa att de är fattiga. De kan därmed inte hjälpa att de skulle ha mindre tid att ägna åt folkomröstningar än vad andra har.

Du frågar som om det måste vara helt svart eller helt vitt. Det måste det verkligen inte. Både tvångsbeskattning och frivillig solidaritet finns, och bidrar vardera med sitt. Jag tror att tvångsbeskattning tills vidare är ett nödvändigt komplement till den frivilliga solidariteten för att komma så nära den önskvärda, optimala egendomsfördelningen som möjligt.

Och vad är den optimala egendomsfördelningen?

Den som skapar sammantaget störst överskott av lycka över lidande.

Du medger att en svältande människa har rätt att stjäla för att överleva. Varför skulle rätten att frånta människor egendom stanna vid sådana extrema situationer? Varför inte även se till att alla som behöver vård och skolgång får vård och skolgång, även om det krävs tvångsbeskattning för det? Varför inte se till att alla som behöver gå till tandläkaren får även det helt och hållet på skattebetalarnas bekostnad? (Det får de inte idag i Sverige.) Varje fördel som kan ges till en låginkomsttagare genom egendomsfördelning genom tvångsbeskattning av rika är en fördel som statistiskt sett förlänger låginkomsttagarens liv. Det är bara en gradskillnad mellan det helt statssubventionerade tandläkarbesökets förlängande av låginkomsttagarens liv och den svältandes matstölds förlängande av den svältandes liv. Varför då stanna någonstans däremellan?

Sen ska du, om man nu tror på detta system, ge människor möjligheter tidsmässigt, om de vill, att sätta sig in i olika frågor.

Vilka människor syftar du egentligen på med "du" här (i "Sen ska du...") Syftar du på folket? Majoriteten av folket? Hur ska människor som inte har möjligheterna vi pratar om (möjligheterna att informera sig tillräckligt i alla folkomröstningsfrågor och folkomrösta i dem) ges dessa möjligheter i en direktdemokrati? T.ex. människor som måste arbeta nästan dygnet runt för att få ekonomin att gå ihop. Varifrån ska pengarna komma, som skulle behövas ges till dessa människor för att de inte ska behöva arbeta så mycket så att de skulle få tid att sätta sig in i de politiska frågorna inför alla de folkomröstningar som direktdemokrati skulle innebära? Från frivilliga gåvor från de rika? Varför skulle de rika vara så generösa, när de inte ens är generösa nog att betala tandvård åt alla?